Zazaiska
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Zazaiska | |
zazakiska, dimli | |
Zaza, Dimilî, Zazakî | |
Talas i | Kurdistan, Turkiet, Iran, Irak, Georgien, Kazakstan |
---|---|
Region | Norra Kurdistan, Östra Turkiet (Bingöl, Elazığ, Tunceli (Dersim) , Diyarbakır, Erzincan, Erzurum, Muş, Sivas, Gümüşhane, Şanlıurfa, och Adıyaman), fläckvis spritt i Mutki, Sarız, Aksaray, Batum, och Taraz |
Antal talare | 3 miljoner–4 miljoner |
Språkfamilj | Indoeuropeiska |
Språkkoder | |
ISO 639‐2 | zza |
ISO 639‐3 | zza – inkluderande kod Individuella koder: kiu – Nordzazaiskadiq – Sydzazaiska |
Regioner i Turkiet där zazaiska talas, uppdelade på tre huvuddialektområden. |
Zazaiska (zazakî eller zaza) är zazafolkets språk i Zazaistan. Andra benämningar är kirdki, dimili och kirmancki. Det har uppskattningsvis mellan sju och nio miljoner talare. En del språkforskare hävdar att zazaiska är ett fristående språk medan andra menar att det är en dialekt av språket "kurdiska". De flesta talarna av zazaiska anser sig själva vara kurder. Språket talas framförallt i Östanatolien; genom de senaste årtiondenas migration har det även spritts till Väst-, Central- och Nordeuropa. Zazaiskan hör till den iranska språkgrenen av de indoeuropeiska språken.
Zazaiskans språkliga inordning
[redigera | redigera wikitext]Zazaiska som självständigt nordvästiranskt språk
[redigera | redigera wikitext]Zazaiskan betraktas av politiska och kulturella skäl ännu idag som ett kurdiskt språk av både kurderna och turkarna och till och med som en ”kurdisk dialekt”. Emot detta slår iranistiken (vetenskapen om forskningen om de iranska språken) fast att zazaiskan är ett självständigt språk på den nordvästliga grenen av de iranska språken, dit bland andra de kurdiska språken kurmandji och sorani hör. Inom denna nordvästliga gren bildar de kurdiska språken – tillsamman med de centraliranska dialekterna – en språkhistoriskt härledd undergrupp. Zazaiska bildar däremot tillsamman med gorani en självständig underenhet, zaza-gorani, som möjligtvis i vidare avseende även inkluderar baluchi.[källa behövs]
Redan på 1800-talet fann språkforskare (till exempel B. Peter Lerch) belägg för att zazaiska inte är en kurdisk dialekt, utan ett självständigt språk inom den iranska språkfamiljen. Detta bekräftades av de tyska iranisterna Oskar Mann och Karl Hadank med sina mångfaldiga undersökningar, varifrån den första omfångsrika vetenskapliga zazaiska grammatikan med titeln Mundarten der Zaza från 1932 härstammar. Den tidigare uppfattningen, att zazaiska är ett ”kurdiskt språk i vidare mening” (som till exempel Ferdinand Justi hade 1880), anses idag förlegad.[källa behövs]
Zazaiskan uppvisar likheter med det utdöda medeliranska språket partiska, som den sydvästiranska persiskan inte delar. Dock kan man inte belägga, huruvida partiskan är ett direkt föregångsspråk till zaza.[källa behövs]
Debatt om klassificering
[redigera | redigera wikitext]Zazaiska är ett iranskt språk inom den indoeuropeiska familjen. Dess närmaste släktingar är mazandarani, hewrami, gilaki och andra kaspiska språk. Zazaiskans klassificering har dock varit föremål för politisk debatt. Flera [vilka?] anser att zazaiska är en kurdisk dialekt (jämte kurmandji och sorani) medan turkiska nationalister förespråkar att zazaiska är en turkisk (ett altaiskt språk) dialekt.
Etnologer föredrar följande indelning:[1]
- Nordvästiranska språk
- Zaza-Gorani-språkgruppen
- Zazaiska
- andra språkvarianter/dialekter inom zaza-goranigruppen
- Kaspiska språkgruppen
- Mazandarani
- Gilaki
- andra
- Kurdiska språkgruppen
- andra kurdiska språkvarianter/dialekter
- Zaza-Gorani-språkgruppen
USA:s utrikesdepartements ”Background Note” (bakgrundsanmärkning) tar upp zazaiska som ett av Turkiets större språk tillsamman med turkiska (officiellt), kurdiska, armeniska, grekiska och arabiska. [2] Trots etnologernas klassificering, betecknar Kurdish Academy of Language (kurdiska språkakademin), som beskriver sig som en ”elektronisk ideell organisation”, zazaiska som en kurdisk dialekt.[3] Encyclopaedia Britannica anger zazaiska som en kurdisk dialekt. [4] Denna klassificering stöds emellertid inte av språkforskare och anses vara politisk och inte vetenskaplig.[5]
Fonologisk korrespondens i zazaiska och andra iranska språk
[redigera | redigera wikitext]Initialt v
[redigera | redigera wikitext]Uriranskans begynnande v blev till b eller g i persiska och kurdiska omkring 900-talet. Zazaiska, liksom många nordvästiranska språk, behåller det ursprungliga v-ljudet. Ursprunget till uriranskans initiala v är urindoeuropeiskans *w-ljud.
Zazaiska | Persiska | Kurdiska | Svenska | |
---|---|---|---|---|
v | b, g | b, g | - | |
va | bad | ba | vind | |
varan | baran | baran | regn | |
vac | avaz* | bêj | sjunga, säga | |
vaz- | guriz- | bez- | springa | |
velg | berg | belg | löv | |
veng | bang | bang, deng | röst | |
ver | ber | ber | framsida | |
verek | berre | berx | får | |
vewr | berf | berf | snö | |
vên, vin | bin- | bin- | se | |
vir | bir | bir | minne | |
vist | bist | bist | tjugo | |
viya | bive | bi | änka | |
viyal | bid | bi | pil, vide | |
vam | badam | behıv | mandel | |
vic- | biz- | bêz- | välja | |
veyşan | gorosne | bırsi | hungrig | |
veşn | goşn | beran | bagge[?] | |
vaş | giyah | giya | gräs | |
vıl | gol | gul | ros | |
velık | gorda | gurçık | kalv | |
verg | gorg | gurg | varg | |
vurayen | gerdiden | guherin | ändra |
avaz*: Ordet avaz på persiska är ett lån från ett nordvästiranskt språk, troligen partiska. Eljest skulle det börja med b som på kurdiska.
z-ljud
[redigera | redigera wikitext]De uriranska ljuden z och s blir till d och h i kurdiskan och persiskan. Dock behåller zazaiska z- och s-ljuden. Ursprunget till de uriranska z- och s-ljuden var urindoeuropeiskans palatovelara *k'- och *g'-ljud (se även Satemspråk).
Indoeuropeiska | Avestiska | Zazaiska | Kurdiska | Persiska | Svenska | |
---|---|---|---|---|---|---|
*k'/*g' | z/s | z/s | z/s | d/h | - | |
*k'erd- | zerdeye- | zerri | dıl* | dêl | hjärta | |
*g'hol- | zaranya- | zerd | zêr | zer* | guld | |
*g'no- | zan- | zan- | zan- | dan- | veta | |
*g'roma | zamat- | zama | zava | damad | ansa[?] | |
*eg'om | ezēm | ez | ez* | edēm* | jag | |
*bhrg'h- | berez- | berz | bılınd* | boland | lång | |
*dek'm | dese | des | deh* | deh | tio |
zer*: Det gamla persiska ordet för ”guld” var daraniya-. Det återgår till z-ljudet. Kan vara ett inlån.
edēm*: Den moderna persiskans ord för ”jag” är men, vilket ersätter edēm*.
ez*: På den sydkurdiska dialekten sorani heter ”jag” men, som på persiska. Det ersatte ordet ez.
dıl*, bılınd*, deh*: De här kurdiska orden uppvisar sydvästiransk utveckling.
c-ljud
[redigera | redigera wikitext]Uriranskans c- och ĉ-ljud är c i zazaiskan. I kurdiskan ändras det till j och i persiskan till z. Ursprunget till uriranskans c- och ĉ-ljud är urindoeuropeiskans *gw- och *k-ljud.
Zazaiska | Persiska | Kurdiska | Svenska | |
---|---|---|---|---|
ĵ | ž | z | - | |
ceni | zen | jın | kvinna | |
cın- | zen- | jen- | spela musik | |
cıwiyayış | zisten | jıyan | leva | |
cınde | zende | zındi* | levande | |
cor | zeber | jor | upp | |
cêr | zir | jêr | ner | |
cı | az | jı | ||
roc | ruz | roj | dag | |
vac | avaz | bêj | säga, sjunga | |
ercan | arzan | erzan* | billig | |
vic- | biz- | bêz-* | välja | |
pewc- | pez- | pēj- | tillaga[?] |
zındi*, erzan*, bêz-*: Kurdiskans zindi, erzan och bez är inlån från persiska.
Anmärkning: I en del sydliga zazaiska dialekter blir -c--slut (som i roc, vac, vic och pewc) j. Detta kommer troligen från ett annat nordvästiranskt språk.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyska Wikipedia.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Zazaki, 23 juni 2008.
Litteratur och referenser angivna i den engelska artikeln
[redigera | redigera wikitext]Urval av lingvistisk forskning om zazaiska
[redigera | redigera wikitext]- Paul, Ludwig. (1998) The Position of Zazaki Among West Iranian languages Universität Hamburg,[1].
- Lynn Todd, Terry. (1985) A Grammar of Dimili University of Michigan,[2].
Second edication, İremet Publishing, 2002 Stockholm /Sweden
- Gippert, Jost. (1996) Historical Development of Zazaki Johann Wolfgang Goethe-Universität, Frankfurt am Main,[3].
- Gajewski, Jon. (2003) Evidentiality in Zazaki Massachusetts Institute of Technology,[4].
- Gajewski, Jon. (2004) Zazaki Notes Massachusetts Institute of Technology,[5].
- Larson, Richard och Yamakido, Hiroko. (2006) Zazaki as Double Case-Marking State University of New York at Stony Brook & University of Arizona,[6].
- Faruk Iremet. (1996) The difference between Zaza, Kurdish and Turkish Stockholm İremet Publishing. [7].
- Brigitte Werner. (2007) Features of Bilingualism in the Zaza Community Marburg, Tyskland [8]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Bozdağ, Cem & Üngör, Uğur. Zazas and Zazaki. (Zazaki Literature.)
- Blau, Gurani et Zaza i R. Schmitt, red., Compendium Linguarum Iranicarum, Wiesbaden, 1989, ISBN 3-88226-413-6, s. 336-40 (About Daylamite origin of Zaza-Guranis)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Ethnolgue on Zazaki classification
- ^ The US State Department "Background Note" on Turkey
- ^ Kurdish Academy on "Kurdish Language"
- ^ Britannica on Zazaki classification
- ^ ”Zazas and Zazaki”. Arkiverad från originalet den 19 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070219072208/http://www.zazaki.de/englisch/index.htm. Läst 23 juni 2008.