Hoppa till innehållet

VR Dm7

Från Wikipedia
Dm7 (och Dm6)
VR_Dm7.JPG
Även kalladLättähattu ("platthatt")
FordonstypRälsbuss
TillverkareValmets flygplansfabrik, Tammerfors, på licens av Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad
Längd (över buffert)16,66 meter
Bredd3,10 meter
Höjd3,40 meter
Vikt15–18 ton
Drivhjulsdiameter790 mm (Dm7)
613 mm (Dm6)
Spårvidd1524 mm
DrivmedelDieselolja
Effekt130 kW (Valmet 815 D)
Maxhastighet95 km/h (senare 115 km/h)
Sittplatser64
OperatörerStatsjärnvägarna (VR)
I tjänst1954–1988
Antal i tjänstDm7: 197
Dm6: 15

VR Dm7, och dess förproduktionsserie VR Dm 6, var en typ finländska dieseldrivna rälsbussar, som byggdes av Valmet 1954–1963 på licens från Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad för Statsjärnvägarna (VR). Rälsbussarna fick det folkliga namnet lättähattu (svenska: "platthatt"). Namnet lättähattu kom från ungdomsmodet i Finland vid mitten av 1950-talet, då yngre män bar filthattar,[1] som imiterade pork pie-hattar från amerikanska filmer. Namntävlingen som anordnades av VR vanns visserligen av förslaget "Sinikko", men detta namn blev aldrig etablerat.

I början av 1950-talet behövde Statsjärnvägarna dieseldrivna motorvagnståg för att konkurrera med landsvägsbussar i trafiken på kortare sträckor. År 1952 beställde Statsjärnvägarna sju Dm6 av Valmet och året därpå ytterligare åtta. Konstruktionen var baserad på SJ YCo4 och TGOJ YCo, tillverkade av Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad i Umeå.

Efter en testperiod för Dm6 beställdes under följande år 197 av den modifierade modellen Dm7, med framför allt större hjul. Rälsbussarna var i reguljär trafik till 1988.

Bevarade vagnar

[redigera | redigera wikitext]

20 exemplar av Dm7 finns hos finländska museijärnvägar. Nr 4020 finns på Finlands järnvägsmuseum i Hyvinge.

  • Denna artikel är baserad på artikeln VR Class Dm7 på engelskspråkiga Wikipedia.