Anas
| Anas | |
 Gräsand (Anas platyrhynchos) – en typisk representant för släktet Anas. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Andfåglar Anseriformes |
| Familj | Änder Anatidae |
| Släkte | Anas |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anas | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Arter | |
| Se text | |
Anas är ett släkte inom familjen änder (Anatidae). Trots att släktet nyligen delats upp i flera mindre är det fortfarande det största inom familjen, med ett 30-tal arter. Arterna är vida spridda och förekommer på alla kontinenter utom Antarktis.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Detta släktes fylogeni är bland de mer förvirrande bland levande fåglar. Forskningen hämmas av det faktum att utkristalliseringen av de två största grupperna inom släktet, krickorna och gräsandsgruppen, skedde snabbt och relativt sent, ungefär under mellersta till sen pleistocen. Utöver detta har även hybridisering under en lång tid spelat en viktig roll i släktets evolution, där hybridisering inom undersläktena varit vanliga och hybridisering mellan undersläkten inte varit ovanliga och där avkomman varit fullt fertil.[1] På grund av detta är släktskapet mellan arterna svåra att specificera och analyser av mtDNA sekvenser ger tvetydiga svar.[2]
I en studie från 2014 analyserades två mitokondriegener i Anatidae.[3] Resultaten tyder på att Anas så som det traditionellt är konstituerat inte är monofyletiskt, där en del av arterna står närmare de sydamerikanska släktena Amazonetta, Lophonetta, Speculanas och Tachyeres. Alla internationella taxonomiska auktoriteter följer dessa resultat och urskiljer dels gulkindad kricka i det egna släktet Sibirionetta, dels skedänder med släktingar i släktet Spatula. Även bläsänderna urskiljs numera vanligen i det egna släktet Mareca (tillsammans med snatterand och praktand), trots att de tydligt är närmast släkt med övriga Anas. Bläsandsgruppen har å ena sidan en mycket distinkt morfologi[4] och ett specifikt beteende[5], men där de särskiljande faktorerna i analyser baserade på den mitokondriella genen för enzymet cytokrom b är få gentemot gräsandsgruppen. Sedan 2022 delar även svenska BirdLife Sveriges taxonomikommitté upp Anas.[6]
Anas i begränsad mening kan delas upp i fem klader, med arter förekommande i Sverige inom parentes:
- "Gräsänder" i stora delar av världen (gräsand)
- "Stjärtänder" i stora delar av världen (stjärtand)
- "Krickor" i palearktis samt Nord- och Sydamerika (kricka)
- "Gråkrickor" i Australien, Sydostasien och på Madagaskar
- "Brunkrickor" i Nya Zeeland
Arter inom släktet
[redigera | redigera wikitext]
Nedanstående lista inkorporerar nu levande arter och fåglar som dött ut under historisk tid. Ordningen och artgränserna i övrigt följer International Ornithological Congress (IOC).
- "Gräsänder"
- Flodand (Anas sparsa)
- Gulnäbbad and (Anas undulata)
- Madagaskarand (Anas melleri)
- Stripand (Anas superciliosa)
- Laysanand (Anas laysanensis)
- Hawaiiand (Anas wyvilliana)
- Filippinand (Anas luzonica)
- Fläcknäbbad and (Anas poecilorhyncha)
- Kinesisk and (Anas zonorhyncha) – behandlades tidigare som en underart till A. poecilorhyncha.
- Gräsand (Anas platyrhynchos)
- Fläckand (Anas fulvigula)
- Svartand (Anas rubripes)
- Mexikansk and (Anas diazi) – behandlades tidigare som underart till gräsanden
- "Stjärtänder"
- Kapand (Anas capensis)
- Bahamaand (Anas bahamensis)
- Rödnäbbad and (Anas erythrorhyncha)
- Gulnäbbad stjärtand (Anas georgica)
- Kerguelenand (Anas eatoni)
- Stjärtand (Anas acuta)
- "Krickor"
- Kricka (Anas crecca)
- Amerikansk kricka (Anas carolensis) – behandlas ofta som underart till kricka
- Gulnäbbad kricka (Anas flavirostris)
- Andinsk kricka (Anas andium)
- "Gråkrickor"
- Sundakricka (Anas gibberifrons)
- Andamankricka (Anas albogularis)
- Maskarenkricka (Anas theodori) – utdöd sent 1690-tal
- Gråkricka (Anas gracilis)
- Kastanjekricka (Anas castanea)
- Madagaskarkricka (Anas bernieri)
- "Brunkrickor"
- Brunkricka (Anas chlorotis)
- Campbellkricka (Anas nesiotis)
- Aucklandkricka (Anas aucklandica)
Arter som tidigare placerades inom släktet Anas
[redigera | redigera wikitext]- Bronsvingad and (Speculanas specularis)
- Tofsand (Lophonetta specularioides)
- Papuaand (Salvadorina waigiuensis)
- Gulkindad kricka (Sibirionetta formosa)
- Årta (Spatula querquedula)
- Sumpand (Spatula hottentota)
- Punaand (Spatula puna)
- Silverand (Spatula versicolor)
- Sydamerikansk skedand (Spatula platalea)
- Kanelårta (Spatula cyanoptera)
- Blåvingad årta (Spatula discors)
- Kapskedand (Spatula smithii)
- Australisk skedand (Spatula rhynchotis)
- Skedand (Spatula clypeata)
- Snatterand (Mareca streptera)
- Praktand (Mareca falcata)
- Bläsand (Mareca penelope)
- Amerikansk bläsand (Mareca americana)
- Chilebläsand (Mareca sibilatrix)
- Amsterdamand (Mareca marecula – utdöd ca. 1800
Fossila arter som placeras inom släktet Anas
[redigera | redigera wikitext]Släktskapen är mestadels oklara.
- Anas isarensis – sen miocen i Aumeister, Tyskland
- Anas greeni – sen miocen?/tidig pliocen i South Dakota, USA
- Anas ogallalae – sen piocen?/tidig pliocen i Kansas, USA
- Anas pullulans – sen miocen?/tidig pliocen i Juntura, USA
- Anas eppelsheimensis – tidig pliocen i Eppelsheim, Tyskland
- Anas bunkeri – tidig?/mellersta pliocen–tidig pleistocen i USA
- Anas pachyscelus – sen pleistocen i Shore Hills, Bermuda
- Anas schneideri – sen pleistocen i Little Box Elder Cave, USA
- Anas cheuen – mellersta pleistocen i Argentina
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Carboneras 1992
- ^ e.g. Kulikova et al. 2005
- ^ Gonzalez, J., H. Düttmann and M. Wink (2009), Phylogenetic relationships based on two mitochondrial genes and hybridization patterns in Anatidae, J. Zool. 279, 310-318.
- ^ Livezey 1991
- ^ Johnson et al. 2000
- ^ Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Lars Larsson Birds of the World, 2001, CD-rom
Delar av artikeln är översatt från engelska Wikipedias artikel Anas i april 2007 där följande källor anges:
- Carboneras, Carles (1992): Family Anatidae (Ducks, Geese and Swans). In, del Hoyo, Josep; Elliott, Andrew & Sargatal, Jordi (editors): Handbook of Birds of the World, Volume 1: Ostrich to Ducks: 536-629. Lynx Edicions, Barcelona. ISBN 84-87334-10-5
- Johnson, Kevin P. & Sorenson, Michael D. (1999): Phylogeny and biogeography of dabbling ducks (genus Anas): a comparison of molecular and morphological evidence. Auk 116(3): 792–805. PDF fulltext
- Johnson, Kevin P. McKinney, Frank; Wilson, Robert & Sorenson, Michael D. (2000): The evolution of postcopulatory displays in dabbling ducks (Anatini): a phylogenetic perspective. Animal Behaviour 59(5): 953–963 PDF fulltext
- Kulikova, Irina V.; Drovetski, S. V.; Gibson, D. D.; Harrigan, R. J.; Rohwer, S.; Sorenson, Michael D.; Winker, K.; Zhuravlev, Yury N. & McCracken, Kevin G. (2005): Phylogeography of the Mallard (Anas platyrhynchos): Hybridization, dispersal, and lineage sorting contribute to complex geographic structure. Auk 122(3): 949-965. [English with Russian abstract] DOI: 10.1642/0004-8038(2005)122[0949:POTMAP]2.0.CO;2 PDF fulltext Erratum: Auk 122(4): 1309. DOI: 10.1642/0004-8038(2005)122[0949:POTMAP]2.0.CO;2
- Livezey, B. C. (1991): A phylogenetic analysis and classification of recent dabbling ducks (Tribe Anatini) based on comparative morphology. Auk 108(3): 471–507. PDF fulltext
- McCracken, Kevin G.; Johnson, William P. & Sheldon, Frederick H. (2001): Molecular population genetics, phylogeography, and conservation biology of the mottled duck (Anas fulvigula). Conservation Genetics 2(2): 87–102. doi:10.1023/A:1011858312115 PDF fulltext
- Sorenson et al (1999): Relationships of the extinct moa-nalos, flightless Hawaiian waterfowl, based on ancient DNA. Proceedings of the Royal Society.
|