Svartryggig rödstjärt

asiatisk fågelart i familjen flugsnappare

Svartryggig rödstjärt[2] (Phoenicurus auroreus) är en asiatisk fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3][4]

Svartryggig rödstjärt
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläktePhoenicurus
ArtSvartryggig rödstjärt
P. auroreus
Vetenskapligt namn
§ Phoenicurus auroreus
Auktor(Pallas, 1776)
Synonymer
  • Svartryggad rödstjärt

Utseende

redigera

Svartryggig rödstjärt är en 14–15 cm lång fågel,[5] och liksom övriga i släktet Phoenicurus är skillnaderna mellan könen stora. Hanar i häckningsdräkt har grå krona och nacke med ljusare panna och sida av kronan, svart ansikte och haka, brun mantel och vingar samt en stor vit vingfläck. Bröstet, nedre delen av ryggen och övergumpen är orange, liksom sidorna av den i övrigt svarta stjärten. Unga hanar är likartat tecknade men mycket dovare och mindre tydligt.[5]

 
Hona i Japan

Honorna är varmbruna ovan, blekare under, med orange övergump och stjärtsidor och med en liknande vit vingfläck som hanen. Näbb, ben, ögon och fötter är svarta hos båda könen.[5]

Sången är ett livfullt flöde av toner. Bland lätena hörs en kort och ljus vissling samt ett hårt "tsak".

Utbredning och systematik

redigera

Svartryggig rödstjärt är en östasiatisk fågel som delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Svartryggig rödstjärt har påträffats fyra gånger i Europa: 1988 i Storbritannien, 1997 i Örebro i Sverige[6], 2006 i Ryssland och 2011 i Ungern.[7] Endast fyndet i Ryssland betraktas som spontant, det vill säga att arten sannolikt nått dit på egen hand och inte är en förrymd burfågel.[8]

Släktskap

redigera

Fågelns närmaste släktingar tros vara bergrödstjärt och kinesisk rödstjärt som skildes åt för mellan tre och fyra miljoner år sedan. Lite mer avlägset släkt är rödstjärten, svart rödstjärt och diademrödstjärt.[9]

Rödstjärtarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[10][11]

Levnadssätt

redigera

Svartryggig rödstjärt trivs i öppen skog, skogskanter och åkerkanter. Den återfinns ofta i människans närhet i parker och stadsträdgårdar. Den häckar under sommaren, med parning noterad tidigt i maj.[12][5]

Svartryggig rödstjärt är vida spridd och allmän i sitt utbredningsområde och betraktas därför inte som hotad.[1] IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Phoenicurus auroreus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.
  5. ^ [a b c d] Brazil, Mark (2009): The Birds of East Asia: China, Taiwan, Korea, Japan, and Russia. Princeton University Press. ISBN 0-691-13926-1
  6. ^ Svartryggig rödstjärt, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  7. ^ Tarsiger.com Fynd av svartryggig rödstjärt i Västpalearktis
  8. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 192. ISBN 978-84-941892-9-6 
  9. ^ Voelker, G., G. Semenov, I.V. Fadeev, A. Blicka, and S.V. Drovetski (2015), The biogeographic history of Phoenicurus redstarts reveals an allopatric mode of speciation and an out-of-Himalayas colonization pattern, Systematics and Biodiversity 13, 296–305.
  10. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  11. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
  12. ^ Bangs, Outram (1932): Birds of western China obtained by the Kelley-Roosevelts expedition. Field Mus. Nat. Hist. Zool. Ser. 18(11): 343-379. Fulltext at the Internet Archive

Externa länkar

redigera