Kanslipresident

Sveriges kanslipresident
	Sveriges kanslipresident
	Sveriges lilla riksvapen
Underställd	Konungen
Förste innehavare	Bengt Gabrielsson Oxenstierna
Inrättat	1680
Siste innehavare	Lars von Engeström
Avvecklat	1809
Efterträdare	Justitiestatsministern; Utrikesstatsministern

Kanslipresident var ett offentligt ämbete i Sverige från slutet av 1600-talet till början av 1800-talet, som till stora delar motsvarar det nuvarande statsministerämbetet.

Från 1680 till 1792 var kanslipresidenten chef för Kanslikollegium och från 1801 till 1809 chef för Kunglig Majestäts kansli.

Bakgrund

I samband med att det karolinska enväldet infördes 1680 avskaffades rikskanslerämbetet och som chef för Kanslikollegiet utnämndes istället en kanslipresident. Denne var under det karolinska enväldet och frihetstiden ledamot av det svenska riksrådet (regeringen). Som chef för det viktigaste ämbetsverket intog kanslipresidenten en ledande ställning inom riksrådet och var närmast att betrakta som en regeringschef. Kanslipresidenten hade även ett särskilt ansvar för utrikespolitiken.

Efter Gustav III:s statskupp 1772 minskade ämbetets betydelse under kungens alltmer auktoritära styre. 1786–1790 fanns periodvis två kanslipresidenter och därefter och fram till 1792 var ämbetet obesatt. I samband med mordet på Gustav III 1792 utnämndes Evert Vilhelm Taube till kanslipresident, men han avgick och ersattes samma år av Fredrik Sparre som innehade det återuppväckta ämbetet Rikskansler. 1801 avvecklades kanslikollegium, vars uppgifter till stor del togs över av Kunglig Majestäts kansli, som leddes av Fredrik von Ehrenheim som 1801–1809 innehade titeln kanslipresident. Den sista kanslipresidenten, som utnämndes 1809 och samma år istället blev den förste utrikesstatsministern, var Lars von Engeström.

Lista över kanslipresidenter 1680–1809

Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor
Bengt Gabrielsson Oxenstierna		16 juli 1623	6 juli 1680	12 juli 1702
Nils Gyldenstolpe		5 november 1642	12 juli 1702 tillförordnad 21 december 1705 ordinarie	4 maj 1709
ämbetet vakant			1709	1710
Arvid Horn		6 april 1664	21 mars 1710	10 april 1719
ämbetet vakant			1719	1719
Gustaf Cronhielm		18 juli 1664	15 maj 1719	12 december 1719	3 juni 1737
Johan August Meijerfeldt den äldre		1664	12 december 1719 tillförordnad	22 april 1720	9 november 1749
Arvid Horn			22 april 1720	18 december 1738	17 april 1742
Gustaf Bonde		17 april 1682	18 december 1738 tillförordnad	16 april 1739	5 december 1764
Carl Gyllenborg		7 mars 1679	16 april 1739	9 december 1746
Carl Gustaf Tessin		5 september 1695	9 december 1746 tillförordnad 5 december 1747 ordinarie	Mars 1752	7 januari 1770
Anders Johan von Höpken		31 mars 1712	17 mars 1752	5 februari 1761	9 maj 1789
ämbetet vakant			1761	1761
Claes Ekeblad den yngre		30 mars 1708	10 april 1761	12 augusti 1765
Carl Gustaf Löwenhielm		5 januari 1701	9 september 1765	7 mars 1768
Fredrik von Friesendorff		15 november 1707	7 mars 1768 tillförordnad	30 maj 1769	26 augusti 1770
Claes Ekeblad den yngre			30 maj 1769	9 oktober 1771
ämbetet vakant			1771	1772
Joachim von Düben den yngre		21 oktober 1708	23 april 1772	22 augusti 1772	27 januari 1786
Ulrik Scheffer		5 augusti 1716	23 augusti 1772	5 juni 1783	4 mars 1799
Gustaf Filip Creutz		Maj 1731	5 juni 1783	30 oktober 1785
Malte Ramel		27 maj 1747	30 oktober 1785 tillförordnad	Maj 1786	31 januari 1824
Johan Gabriel Oxenstierna		19 juli 1750	Maj 1786 tillsammans med De Geer och von Düben	14 november 1789	29 juli 1818
Emanuel De Geer		19 oktober 1748	Maj 1786 tillsammans med Oxenstierna	13 juni 1787	19 april 1803
Carl Wilhelm von Düben		2 februari 1724	20 juni 1788 tillsammans med Oxenstierna	8 november 1790	29 december 1790
ämbetet vakant			1790	1792
Evert Vilhelm Taube		8 september 1737	29 mars 1792	1792 (oklart vilket datum som skall räknas)	5 augusti 1799
ämbetet avskaffat			1792	1801
Fredrik von Ehrenheim		29 juni 1753	28 maj 1801	28 mars 1809	2 augusti 1828
Lars von Engeström		24 december 1751	16 maj 1809	9 juni 1809	19 augusti 1826
Namn	Bild	Födelse	Tillträde	Frånträde	Död	Källor