Hoppa till innehållet

29 juli

Redigera länkar
Från Wikipedia
◄◄   ◄   29 juli   ►   ►►
Veckodag 2024: Måndag
Jun · Juli · Aug
Årets 210:e dag
(211:e under skottår)
155 dagar till årets slut
Må Ti On To Fr Lö Sö
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 29 juli
Se även Mall:29 juli

29 juli är den 210:e dagen på året i den gregorianska kalendern (211:e under skottår). Det återstår 155 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

[redigera | redigera wikitext]

Högtidsdagar

[redigera | redigera wikitext]
  • Norge Norge och Färöarna Färöarna: Olsok respektive Ólavsøka (på svenska Olofsmässa) (till minne av att den norske kungen Olof den helige stupade i slaget vid Stiklestad denna dag 1030; i Norge firas Olavs dödsdag eftersom han är landets skyddshelgon och på Färöarna firas dagen [med start dagen före] som öarnas nationaldag; även i Sverige firades förr i tiden Olofsmässa och enligt talesättet ”Ger Erik ax ger Olof kaka” skulle man kunna skörda denna dag, om säden hade gått i ax vid Eriksmässan 18 maj).[1]

Namnsdagar

[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • Nuvarande – Olof , Olle
  • Föregående i bokstavsordning
    • Ola – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 19 april, där det har funnits sedan dess.
    • Olle – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 2001. Det återinfördes här 2022.
    • Olof – Namnet har, till minne av den norske kungen Olof den helige, som stupade denna dag i slaget vid Stiklestad 1030, funnits på dagens datum sedan gammalt och har inte flyttats.
    • Olofsmässa – Denna benämning på dagens datum fanns där, även i formen Olsmäss, före 1901, eftersom dagens namn var Olof.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Olof och Olofsmässa eller Olsmäss
    • 1901–1985 – Olof
    • 1986–1992 – Olof, Ola och Olle
    • 1993–2000 – Olof och Olle
    • 2001–2021 – Olof
    • Från 2022 – Olof och Olle
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • I föregående i revideringar[3]
    • 1929 – Olof, Elof
    • 1950 – Olof, Olav, Ole, Elof
    • 1964 – Olof, Olav, Ole, Elof
    • 1973 – Olof, Olav, Ole
    • 1989 – Olof, Olav, Ole
    • 1995 – Olof, Olav, Ole, Olle
    • 2000 – Olof, Olav, Ola, Ole, Olle
    • 2005 – Olof, Olav, Ola, Ole, Olle
    • 2010 – Olof, Olav, Ola, Ole, Olle
    • 2015 – Olof, Olav, Ola, Ole, Olle
    • 2020 – Olof, Ole, Olle, Olav, Ola

Händelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 238 – De romerska kejsarna Pupienus och Balbinus, som senaten har utsett i april i ett försök att avsätta den grymme Maximinus Thrax, blir mördade av praetoriangardet. Istället utnämns deras endast 13 år gamle medkejsare Gordianus III till ny kejsare. Med sina 13 år blir han den yngste kejsaren någonsin under det gemensamma romerska rikets historia, men redan sex år senare dör han vid 19 års ålder under mystiska omständigheter.
  • 1014 – En styrka på omkring 20 000 bulgarer blir under kejsar Samuils ledning besegrade av en bysantinsk styrka, som leds av kejsar Basileios II, i slaget vid Kleidion i nuvarande Bulgarien. Slaget utgör kulmen på de båda kejsarnas nästan halvsekellånga kamp om makten över Bulgarien och även om detta slag inte gör slut på det första bulgariska riket blir bulgarerna efter detta så försvagade, att Samuils efterträdare inte kan stå emot ytterligare bysantinska framryckningar och 1018 går riket därför under, då det blir erövrat av bysantinerna. Det dröjer sedan till 1185, innan bulgarerna åter blir självständiga.
  • 1030 – Den avsatte norske kungen Olav Haraldsson stupar i slaget vid Stiklestad i ett försök att återta den norska tronen. Han har blivit avsatt 1028 av en allians mellan den danske kungen Knut den store och den norske ladejarlen Håkon Eriksson och då flytt till Gårdarike (nuvarande Ryssland). Sedan Håkon Eriksson har drunknat 1029 ser Olav sin chans att återta tronen och beger sig till Norge via Sverige. Hans här möter kung Knuts vid Stiklestad i Verdal norr om Nidaros (nuvarande Trondheim), där han som sagt stupar. Då rykten börjar gå om att han är helig blir han redan två år senare helgonförklarad av biskopen i Nidaros, vilket bekräftas av påven 1164. Med namnet Olav den helige blir han Nordens första helgon och ett av de mest populära. Han räknas numera som Norges nationalhelgon och till hans minne står namnet Olav i olika former än idag i de nordiska almanackorna den 29 juli.
  • 1806 – En brand utbryter i en apotekarlada i bohuslänska Uddevalla och med hjälp av ekar sprids branden till båda sidorna av Bäveån och leder till att hela staden brinner ner. Vid återuppbyggnaden får staden (som är Sveriges femte största) flera gåvor från utländska städer, däribland London och S:t Petersburg och man bygger nu upp den enligt en modern stadsplan med breda gator.
  • 1899 – Den internationella fredskonferensen i Haag i Nederländerna, som har inletts 18 maj, avslutas genom undertecknandet av de fyra första Haagkonventionerna, vilka träder i kraft året därpå. Dessa blir, tillsammans med Genèvekonventionerna, de första försöken att införa internationella lagar och regler för krigföring (Genèvekonventionerna handlar om hur krigsfångar ska behandlas). Genom dessa inrättas Permanenta skiljedomstolen i Haag, införs lagar mot vissa aktioner i krig (bland annat får man inte döda soldater som har kapitulerat, inte angripa oförsvarade bosättningar, inte tvinga innevånare i ockuperade länder till militärtjänstgöring mot sitt eget land och inte utföra kollektiv bestraffning), införs regler för sjukhusfartyg och förbjuds vissa vapen. Konventionerna utökas till 13 stycken vid en andra konferens 1907, men en tredje konferens som planeras till 1914 blir inte av, på grund av första världskrigets utbrott.
  • 1900 – Den italienske kungen Umberto I blir mördad av anarkisten Gaetano Bresci, medan han håller ett tal i Monza. Kungen är avskydd inom italienska vänsterkretsar, på grund av sin konservativa hållning och ännu mer bland anarkisterna. En bidragande orsak till mordet tros vara den så kallade Bava-Beccarismassakern, där militären har öppnat eld mot och dödat flera hundra strejkande arbetare i Milano 1898. Han efterträds samma dag av sin son Viktor Emanuel III, som i princip förblir kung ända tills det italienska kungadömet avskaffas 1946.
  • 1907 – Den brittiske generallöjtnanten sir Robert Baden-Powell inleder förberedelserna för ett pojkläger på Brownsea Island utanför Dorset, vilket sedan hålls 1–9 augusti. Detta räknas därför som scoutrörelsens officiella grundande, sedan Baden-Powell sedan det andra boerkrigets slut 1902 haft planer på att utbilda unga pojkar som medhjälpare i krig. Det efterföljande lägret blir en stor framgång och scoutrörelsen växer sig med åren allt större, för att idag (2024) vara en världsrörelse (numera även för flickor). 1909 introduceras rörelsen i Sverige av gymnastikläraren Ebbe Lieberath.
  • 1909 – Den franske flygpionjären Georges Legagneux genomför den första uppstigningen med ett flygplan i Sverige, då han inofficiellt, utan publik, flyger över Gärdet i Stockholm. Han har blivit engagerad av Svenska Motorklubben för ändamålet, eftersom han har hållit flyguppvisningar i Danmark tidigare samma månad (egentligen skulle en dansk flygare vid namn Folmer Hansen ha gjort flygningarna, men då dennes utbildning i Frankrike har blivit försenad har man engagerat Legagneux, för att kunna genomföra uppvisningarna på utlovad tid). Man har fraktat planet till Stockholm i tre stora lådor och sedan monterat det på plats. På gärdet slår planet emot en stolpe och skadas, men repareras av en snickare i tid till de officiella uppvisningarna inför publik (däribland kung Gustaf V) den 2 augusti.
  • 1921 – Adolf Hitler blir partiledare för Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet. Han blir den tredje partiledaren sedan partiets grundande två år tidigare, men han förblir sedan partiledare till sin död 1945. Under 1920-talet kämpar partiet som ett marginaliserat ytterlighetsparti, men 1930 ökar partiets mandat i den tyska riksdagen från 12 till 107 och det blir ett av Tysklands största partier. Sedan Hitler har tagit makten i Tyskland 1933 inför han diktatur och Nazistpartiet (som det förkortas) blir det enda tillåtna. Under resten av 1930-talet ökar Tysklands välstånd under partiets ledning, samtidigt som oönskade grupper (däribland judar) börjar förföljas och fråntas alltfler medborgerliga rättigheter. 1939 inleder Hitler andra världskriget genom att Tyskland den 1 september anfaller Polen. När Tyskland sedan är besegrat 1945 låter de allierade upplösa och förbjuda partiet – ett förbud som kvarstår än idag.
  • 1948 – Olympiska sommarspelen 1948 invigs i London av kung George VI. Det är andra gången i de moderna olympiska spelens historia som London står som värd.
  • 1950 – Den fyra dagar långa massakern vid No Gun Ri under Koreakriget tar slut. Sedan 26 juli har amerikanska soldater i kombination med ett amerikanskt flyganfall dödat ett stort antal civila sydkoreanska flyktingar vid en järnvägsbro nära byn No Gun Ri i centrala Sydkorea. Antalet dödsoffer är okänt, men uppgifterna varierar mellan några dussin och omkring 500. Massakern utförs då amerikanerna fruktar att nordkoreanska infiltratörer kan ha gömt sig bland flyktingarna, men den förblir relativt okänd utanför Korea fram till 1999, då uppgifter om den kommer till världens kännedom. 2001 genomför det amerikanska försvarsministeriet en undersökning av händelsen och kommer fram till, att den är ”en tragisk krigshandling och inte avsiktligt dödande”. USA avvisar därför de överlevandes och efterlevandes krav på en ursäkt och kompensation för händelsen.
  • 1955 – Pingstpastorn Lewi Pethrus radiostation IBRA Radio inleder regelbundna sändningar från Tanger i Marocko på åtta olika språk. Redan i slutet av 1940-talet har Pethrus haft idén om att sända reklamfinansierad radio i Sverige, men inte fått sändningstillstånd och därför sänt så kallad piratradio från båtar i Östersjön. Nu inleds alltså landbaserade sändningar, vilka pågår från Tanger fram till 1959. Sändningarna på svenska upphör helt 1979, sedan närradion har införts i landet, men företaget existerar än idag (2024), främst med sändningar inriktade på Afrika och Mellanöstern.
  • 1957 – Inom Förenta nationernas ram grundas Internationella atomenergiorganet (engelska: International Atomic Energy Agency, förkortat IAEA). Syftet är att ha en internationell organisation som övervakar utvecklandet av atomenergin, då byggandet av kärnkraftverk, men också USA:s och Sovjets kapprustning under kalla kriget, med bland annat kärnvapen, pågår sedan några år. Idag (2024) är de flesta av världens länder (med några få undantag) medlemmar och därmed verkar de i samförstånd över hur kärnkraft och kärnvapen ska användas och utvecklas.
  • 1981 – Den brittiske tronföljaren prins Charles och lady Diana Spencer gifter sig i Sankt Paulskatedralen i London i vad som går till historien som ”århundradets bröllop”. Under 1980-talet får paret två söner (William och Harry), men i början av 1990-talet börjar äktenskapet knaka i fogarna. Paret separerar 1992 och skiljs officiellt 1996 – året därpå omkommer prinsessan Diana (i folkmun kallad ”Lady Di”) i en bilolycka i Paris.
  • 2006 – Montréaldeklarationen om mänskliga rättigheter för HBT- och intersexuella personer antas.
  • Kroatiens vattenpololandslag vinner världsmästerskapen i vattenpolo.

Födda

[redigera | redigera wikitext]

Avlidna

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Bondspråk – Språktidningen”. https://spraktidningen.se/artiklar/2009/08/bondsprak. Läst 31 juli 2020. 
  2. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=29_juli&oldid=55608417”