Diskussion:Centigram
Denna enhet är så känd att en omdirigering definitivt inte är befogad. Tostarpadius (diskussion) 16 augusti 2017 kl. 23.24 (CEST)
- Har du några källor som stöder att enheten används i praktiken? Först då kan den betraktas som "känd". En sökning på Google ger nästan bara träffar på enhetsomvandlare. / Semaphorus (diskussion) 16 augusti 2017 kl. 23.39 (CEST)
- Nej, det enda prefixet mellan tusentalen som är såpass känt att det möjligen kan förtjäna en egen artikel är hektogram. /ℇsquilo 17 augusti 2017 kl. 07.38 (CEST)
- SFFR-diskussionen borde ha avslutats med konsensus saknas, vilket hade lett till att samtliga bibehållits. Nu strävar jag efter en rimlig kompromiss. Annars får vi dra det en ny omgång där. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 08.12 (CEST)
- Oavsett om det är känt eller inte ser jag ingen anledning att ha en egen artikel om den inte har någons substans. Det gäller även de mycket mer kända hektogram och milligram, som säkert kan byggas ut med förklaringar varför de används i matlagning respektive läkemedel. Men innan det finns material till fullödiga artiklar förstår jag inte poängen med att ha egna artiklar. Då räcker omdirigering till SI-enheten kilogram, och en tabell för relationerna. Det blir mycket överskådligare och tydligare så.--LittleGun (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 08.27 (CEST)
- Centigram är inte en enhet som är väl använd men ett exempel hittade jag här: [1] Jag måste säga att jag är lite trött på detta argumenterande om att enhetsartiklarna ska tas bort med motiveringen att förslagsställaren aldrig har sett dem användas i löpande text. Det är inget seriöst förhållningssätt. Stigfinnare (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 08.51 (CEST)
- När svWp var nytt förstår jag poängen med att skapa enradersartiklar, för att få en kritisk mängd artiklar så att projektet användes, uppmärksammades och kunde utvecklas. Nu finns inte den poängen längre och därför finns ingen anledning att göra substubbar. Det blir bara oöverskådligt. Finns material för en artikel är det vettigt att bryta ut och centigram från artikeln kilogram. Det var min poäng, inte om den var känd eller att jag aldrig sett den användas.--LittleGun (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 09.18 (CEST)
- Detta är ingen substub, det är en fullgod artikel i egen rätt. Givetvis bör den källbeläggas, men det berör ju inte själva textomfånget. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 10.57 (CEST)
- 3 meningar och 274 byte betraktar jag som en substub. / Semaphorus (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 11.06 (CEST)
- Du kan ju roa dig med att undersöka hur många artiklar i NE som inte är större än så. Det är många. Nu har ju Wikipedia inte de volymmässiga begränsningar som ett traditionellt uppslagsverk har, men omfångsrika artiklar är inget självändamål. Det finns uppslagsord som går utmärkt att förklara med tre meningar.
- Artikeln, som den ser ut idag, är en substub. När det gäller artikellängd i NE så är nästan alla artiklar längre än tre meningar, men man måste vara prenumerant för att få se mer än ingressen som oftast är på bara två, tre meningar. Och det finns oerhört många termer som någon gång har använts i löpande text utan att för den sakens skull kvalificera sig som relevanta på Wikipedia. Det grundläggande relevanskriteriet att relevansen måste framgå av artikeln gäller alla artiklar. /ℇsquilo 17 augusti 2017 kl. 12.54 (CEST)
- Det finns absolut uppslagsord som går utmärkt att förklara med tre meningar. Men jag tycker inte centigram är ett av dom, och än så länge är den inte fullgod. Den förklarar framförallt vad centi betyder, och det finns det en bättre artikel för.--LittleGun (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 12.59 (CEST)
- En substub är per definition självförklarande. Det är ytterst få artiklar som är det. Om uppslaget Lundabo enbart hade bestått av meningen : "En Lundabo är en person som bor i Lund" hade det varit en dylik. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 16.46 (CEST)
- Njae, sån är inte definitionen riktigt, [2]: "...som i princip enbart upprepar den information som kan förstås från själva artikeltiteln, eller någon mer "informationsbit...." (min fetning)
- Alltså, det hindrar inte att en sån här artikel skulle vara lika mycket substub: "En Lundabo är en person som bor i Lund. Sten Broman var en Lundabo som dog i Lund 29 oktober 1983. Han var en svensk dirigent, föreläsare, musikpedagog, programledare och tonsättare."--LittleGun (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 17.33 (CEST)
- Den artikeln faller på avvikelsen från ämnet. Hur som helst är "substub" ett av de mest missbrukade orden i diskussioner här. Många informativa artiklar klassas som dylika på felaktiga grunder. Tostarpadius (diskussion) 18 augusti 2017 kl. 16.17 (CEST)
- Japp, samma sak som i denna. Och vad som är kvar är en substub.--LittleGun (diskussion) 18 augusti 2017 kl. 16.18 (CEST)
- Och vari ligger avvikelsen? Tostarpadius (diskussion) 18 augusti 2017 kl. 16.19 (CEST)
- Att artikeln centigram handlar om prefixet centi istället för viktenheten centigram.--LittleGun (diskussion) 18 augusti 2017 kl. 16.34 (CEST)
- Att jämföra denna fullgoda artikel med en om Lundabor som enbart handlar om Sten Broman är en halmdocka och inget annat. Tostarpadius (diskussion) 18 augusti 2017 kl. 16.48 (CEST)
- Öh, nej. Det var ett förtydligande och inget annat. Du måste inte hålla med, men jösses.--LittleGun (diskussion) 19 augusti 2017 kl. 18.45 (CEST)
- Att jämföra denna fullgoda artikel med en om Lundabor som enbart handlar om Sten Broman är en halmdocka och inget annat. Tostarpadius (diskussion) 18 augusti 2017 kl. 16.48 (CEST)
- Att artikeln centigram handlar om prefixet centi istället för viktenheten centigram.--LittleGun (diskussion) 18 augusti 2017 kl. 16.34 (CEST)
- Och vari ligger avvikelsen? Tostarpadius (diskussion) 18 augusti 2017 kl. 16.19 (CEST)
- Japp, samma sak som i denna. Och vad som är kvar är en substub.--LittleGun (diskussion) 18 augusti 2017 kl. 16.18 (CEST)
- Den artikeln faller på avvikelsen från ämnet. Hur som helst är "substub" ett av de mest missbrukade orden i diskussioner här. Många informativa artiklar klassas som dylika på felaktiga grunder. Tostarpadius (diskussion) 18 augusti 2017 kl. 16.17 (CEST)
- En substub är per definition självförklarande. Det är ytterst få artiklar som är det. Om uppslaget Lundabo enbart hade bestått av meningen : "En Lundabo är en person som bor i Lund" hade det varit en dylik. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 16.46 (CEST)
- Det finns absolut uppslagsord som går utmärkt att förklara med tre meningar. Men jag tycker inte centigram är ett av dom, och än så länge är den inte fullgod. Den förklarar framförallt vad centi betyder, och det finns det en bättre artikel för.--LittleGun (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 12.59 (CEST)
- Artikeln, som den ser ut idag, är en substub. När det gäller artikellängd i NE så är nästan alla artiklar längre än tre meningar, men man måste vara prenumerant för att få se mer än ingressen som oftast är på bara två, tre meningar. Och det finns oerhört många termer som någon gång har använts i löpande text utan att för den sakens skull kvalificera sig som relevanta på Wikipedia. Det grundläggande relevanskriteriet att relevansen måste framgå av artikeln gäller alla artiklar. /ℇsquilo 17 augusti 2017 kl. 12.54 (CEST)
- Du kan ju roa dig med att undersöka hur många artiklar i NE som inte är större än så. Det är många. Nu har ju Wikipedia inte de volymmässiga begränsningar som ett traditionellt uppslagsverk har, men omfångsrika artiklar är inget självändamål. Det finns uppslagsord som går utmärkt att förklara med tre meningar.
- 3 meningar och 274 byte betraktar jag som en substub. / Semaphorus (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 11.06 (CEST)
- Detta är ingen substub, det är en fullgod artikel i egen rätt. Givetvis bör den källbeläggas, men det berör ju inte själva textomfånget. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 10.57 (CEST)
- När svWp var nytt förstår jag poängen med att skapa enradersartiklar, för att få en kritisk mängd artiklar så att projektet användes, uppmärksammades och kunde utvecklas. Nu finns inte den poängen längre och därför finns ingen anledning att göra substubbar. Det blir bara oöverskådligt. Finns material för en artikel är det vettigt att bryta ut och centigram från artikeln kilogram. Det var min poäng, inte om den var känd eller att jag aldrig sett den användas.--LittleGun (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 09.18 (CEST)
- Centigram är inte en enhet som är väl använd men ett exempel hittade jag här: [1] Jag måste säga att jag är lite trött på detta argumenterande om att enhetsartiklarna ska tas bort med motiveringen att förslagsställaren aldrig har sett dem användas i löpande text. Det är inget seriöst förhållningssätt. Stigfinnare (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 08.51 (CEST)
- Oavsett om det är känt eller inte ser jag ingen anledning att ha en egen artikel om den inte har någons substans. Det gäller även de mycket mer kända hektogram och milligram, som säkert kan byggas ut med förklaringar varför de används i matlagning respektive läkemedel. Men innan det finns material till fullödiga artiklar förstår jag inte poängen med att ha egna artiklar. Då räcker omdirigering till SI-enheten kilogram, och en tabell för relationerna. Det blir mycket överskådligare och tydligare så.--LittleGun (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 08.27 (CEST)
- SFFR-diskussionen borde ha avslutats med konsensus saknas, vilket hade lett till att samtliga bibehållits. Nu strävar jag efter en rimlig kompromiss. Annars får vi dra det en ny omgång där. Tostarpadius (diskussion) 17 augusti 2017 kl. 08.12 (CEST)
- Här är en äldre sida med brödtext där såväl milligram som centigram och decigram används. Och här är en yngre sida från Läkartidningen där centigram används i den löpande texten. --Larske (diskussion) 18 augusti 2017 kl. 20.19 (CEST)
- Strindberg-texten är hundra år gammal, de två (2) i Läkartidningen (av 45 000 sökbara arkivet) som innehåller ordet centigram är medicinalhistoriska artiklar där ordet förekommer i meningar av citatkaraktär:
- Doseringen, särskilt till barn och ungdomar, var livsviktig: 5–10 centigram opium eller 1–3 centigram morfin »göra dagligen och stundligen den lidande menskligheten den ovärderliga tjensten att lindra eller borttaga smärta«
- Schur berättar sedan hur han, när Freud »åter var i vånda», gav honom en spruta med två centigram morfin.
- Som jag ser det är några rader om centrigram och decigram i artikeln gram fullt tillräckligt. - Tournesol (diskussion) 19 augusti 2017 kl. 20.59 (CEST)
- Den nu införda källan nämner inte centrigram över huvud taget, utan bara kilogram. - Tournesol (diskussion) 22 augusti 2017 kl. 09.24 (CEST)
- Den därefter införa källan nämner inte heller ordet "centrigram" utan berättar bara att här är en massa X och en massa Y som kan kombineras. Inget om att enheten skulle användas idag eller hur/i vilken utsträckning den använts historiskt. - Tournesol (diskussion) 22 augusti 2017 kl. 09.29 (CEST)
- Strindberg-texten är hundra år gammal, de två (2) i Läkartidningen (av 45 000 sökbara arkivet) som innehåller ordet centigram är medicinalhistoriska artiklar där ordet förekommer i meningar av citatkaraktär:
- Nej, det enda prefixet mellan tusentalen som är såpass känt att det möjligen kan förtjäna en egen artikel är hektogram. /ℇsquilo 17 augusti 2017 kl. 07.38 (CEST)