Hoppa till innehållet

Wikipedia:Bybrunnen

Redigera länkar
Från Wikipedia


Kontakta Wikipedia
Frågor:

Bildfrågor · Faktafrågor · Fikarummet · Persondatafrågor · Vanliga frågor · Wikidatafrågor · Wikipediafrågor · Översättningsfrågor

Kontakt:

Anmäl ett fel · Bybrunnen · Faddrar · IRC · Kontakt · Pressfrågor · Wikipedia i media · Wikiträffar

Deltagarsidor
Viktigt
Kontakt och frågor
Skriva och redigera
Lägga till bilder
Att göra
visa • redigera
      Genväg WP:BB
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Deltagarsidor
Viktigt
Kontakt och frågor
Skriva och redigera
Lägga till bilder
Att göra
visa • redigera
v • r
Anslagstavlan
Notiser om Wikipedia inklusive systerprojekt
Visa • Prenumerera • Redigera • Historik • Bevaka
v • r
Aktuella diskussioner
Diskussioner som behöver fler synpunkter
Visa • Prenumerera • Redigera • Historik • Bevaka

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Starta ett nytt diskussionsavsnitt 🖋️

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv.

Katowice

Wikimania 2024 arrangeras i Katowice i södra Polen. Eftersom det är ganska nära, överväger jag att åka dit. Och så började jag kolla vad som finns att besöka däromkring, om man ändå ger sig av på resan. Det mest uppenbara, för dem som inte redan varit där, är förstås Auschwitz. Men området är (tyvärr) rikt även på annan historia, genom de många krigen och gränsändringarna. Idag ligger Katowice i södra Polen nära gränsen till Tjeckien och Slovakien. Katowice har på 1800-talet tillhört Preussen och Tyska riket, tillsammans med Wrocław (som då hette Breslau), medan närbelägna Krakow (Krakau) hörde till Österrike-Ungern och Warszawa hörde till Ryska kejsardömet. Medan Krakau och Breslau är gamla städer, var Katowice landsbygd till omkring 1850 när gruvindustrin och järnvägen ledde till framväxten av en ny stad. Men det är ganska svårt att ta reda på var gränserna gick. Vi har OpenStreetMap, men så vitt jag vet har vi ingen karta med skjutreglage (slider) för tid. Man får gå in i Wikipedia-artikeln för varje stad och läsa dess historieavsnitt grundligt. Här är ett område där Wikipedia kunde bli bättre. Medan tyske kejsaren under första världskriget hade ett högkvarter i Pless (dagens Pszczyna), ganska nära Katowice, låg Auschwitz på territorium som hade tillhört Österrike-Ungern. Det är bara 25 km mellan orterna, 40 km söder om Katowice. Wikimania-sajten länkar till Katowice i Wikivoyage och där finns sevärdheter och historik, men bara för staden, inte för omgivningen. Jag upptäckte i alla fall att det finns ett datormuseum i Katowice och att de planerar en konferens "hösten 2024", men datum har ännu inte tillkännagivits. LA2 (diskussion) 16 januari 2024 kl. 22.09 (CET)[svara]

Det finns https://www.openhistoricalmap.org, som åtminstone i princip har det du efterfrågar, även om det inte är jättemycket inlagt än. Gunnar Larsson (diskussion) 16 januari 2024 kl. 23.25 (CET)[svara]
Ja, se, den har ju kommit ganska långt! Därmed fann jag en flodförgrening i södra utkanten av Katowice, förstaden Mysłowice, där de tre kejsardömenas gränser möttes och det tydligen finns ett minnesmärke om detta (Trekejsarhörnet). --LA2 (diskussion) 16 januari 2024 kl. 23.56 (CET)[svara]
Jag vet inte om det var guidehjälp som efterfrågades, men Krakow är en mycket trevlig stad (där ligger till och med en svensk kung begravd, även om han inte är så populär i staden). Saltgruvan i Wieliczka är också ett trevligt resmål.
andejons (diskussion) 16 januari 2024 kl. 23.57 (CET)[svara]
Jag kan inte låta bli att nämna närbelägna en:Nikiszowiec också. En speciell gruvby med många en:Familok, värd en utflykt. Gruvan Sztolnia Krolowa Luiza är också värd ett besök, och framför allt en artikel.. OJH (diskussion) 1 februari 2024 kl. 22.15 (CET)[svara]
Jag har lite vaga planer på att delta, antingen genom jobbet eller som mitt vanliga wikipedianska jag. Till Polen skall man väl lyckas ta sig från Malmö. /Julle (disk.) 17 januari 2024 kl. 19.09 (CET)[svara]
Jag ser fram emot att åka på detta Wikimania, förhoppningsvis bara ett enda tågbyte bort. ♥Ainali diskussionbidrag 18 januari 2024 kl. 17.33 (CET)[svara]
Kära veteraner, varför ska man åka på Wikimania? Hur gör det mig lyckligare, vad kommer jag uppleva, vad kan de ge mig och communityt? OJH (diskussion) 1 februari 2024 kl. 22.16 (CET)[svara]
Om du måste fråga, så kanske det inte alls gör dig lyckligare. Man klarar sig bra utan. Men om du har lust att få ett avbrott i redigerandet hemma vid skrivbordet för att komma iväg och se verkliga människor som har ägnat sig åt samma sak, så kan wiki-fika och sådana här konferenser vara ett tillfälle för det. Wikimania är globalt och störst. För min del trivs jag bättre på de lite mindre mötena för Central and Eastern Europe (Wikimedia CEE). Men nu när Wikimania hålls såpass nära Sverige, så kan man ju passa på. För de allra flesta, blir inget uträttat under själva Wikimania. Men det som man har uträttat tidigare kan avrapporteras där, och man kan knyta kontakter och hitta inspiration för nya projekt. Om du hela året har redigerat artiklar om bronsåldern, så är det inte alls säkert att du träffar några andra bronsåldersfantaster på wiki-fika eller Wikimania. Eller de kanske är där, utan att du hinner märka det. Om du har en viss frågeställning, som hur man bör välja ut de bästa bilderna av bronsåldersfynd, så kanske de andra bronsåldersfantasterna inte alls har satt sig in i varför denna fråga är viktig, och inte är upplagda för att diskutera just den frågan. Troligen är det bättre att driva frågan på Bybrunnen i några månader och sedan till Wikimania göra en affisch (poster session) som sammanfattar frågeställningen och diskussionen, så kan det hända att någon annan deltagare tycker att detta är fascinerande. Konferenser av det här slaget var ju länge (sedan de kom på modet under 1800-talet) det enda sättet att förmedla kunskap till många intresserade. Vi har ett annat sätt att förmedlan kunskap: Wikipedia! Så att vi alls ska behöva en konferens, är egentligen inte självklart. --LA2 (diskussion) 4 februari 2024 kl. 19.11 (CET)[svara]
Tack för ett personligt och engagerat svar @LA2. Jag hör gärna några fler, även om detta gett en bra komplettering till Wikimania-sidorna. OJH (diskussion) 6 februari 2024 kl. 08.27 (CET)[svara]
Jag åkte på Wikimania 2008 och föll handlöst för det. Det ger inspiration, man lär sig av andra, man hittar nya verktyg och efter ett tag kan man bli en kugge i hjulet och ge andra wikimedianer liknande saker tillbaka vilket är givande i sig. ♥Ainali diskussionbidrag 13 februari 2024 kl. 08.27 (CET)[svara]
Tack @Ainali, uppskattar ditt svar! OJH (diskussion) 13 februari 2024 kl. 08.49 (CET)[svara]

Nytt sätt att se förhandsvisning av källor

Enligt detta meddelande under "massutskick" finns det nu ett nytt sätt att se förhandsvisning av källor som är aktiverat för oss som default. Dock syns det inte då vi har en annan gadget som är aktiverad. De undrar om vi vill få den påslagen som förstavalet för visning (därför lite olyckligt meddelandet kom där det kom). Så jag startar denna diskussion för att Se vad gemenskapen anser om detta, så att @Johanna Strodt (WMDE) kan få ett svar på sin fråga. Själv tycker jag att det verkar bra och borde bli default, så kan de som vill behålla den gamla gadgeten få aktivera det via inställningar. Adville (diskussion) 23 januari 2024 kl. 12.26 (CET)[svara]

Medhåll! Jag är inte säker på att indider kan stänga av denna eller välja en annan efter implementering. Så för säkerhets skull har jag frågat det. Mig spelar detta ingen roll. Jag tycker vi ska denna förhandsvisning som default oavsett. LittleGun (diskussion) 23 januari 2024 kl. 12.47 (CET)[svara]
Det går att stänga av på Special:Inställningar#mw-prefsection-rendering-reading. Men den inställningen går inte att ändra om man inte först avaktiverat finessen "Reference Tooltips" på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets-gadget-section-Utseende. /EnDumEn ✍ 23 januari 2024 kl. 13.05 (CET)[svara]
Dåså! Bara att implementera. LittleGun (diskussion) 23 januari 2024 kl. 14.44 (CET)[svara]
Jag kommer aldrig att ha nytta av funktionen för egen del men jag har inga invändningar mot att den aktiveras. Tostarpadius (diskussion) 23 januari 2024 kl. 16.24 (CET)[svara]
Har vi inte redan detta? I vilket fall: aktivera. Sabelöga (diskussion) 26 januari 2024 kl. 00.45 (CET)[svara]
Jag tycks vara en "indid" som du syftar på. Råkade ut för något igår som jag aldrig upplevt tidigare. Se mitt inlägg på Facebook-gruppen Svenska Wikipedia. Kan min fråga där ha något att göra med er diskussion här? I så fall behöver jag hjälp för att ställa om till hur det varit tidigare. Ahi-nama (diskussion) 30 januari 2024 kl. 14.13 (CET)[svara]
Thanks a lot for this discussion, and apologies for replying in English. If you need help removing the default flag from the ReferenceTooltips gadget, please let me know on this talk page, and my team can help with it.
And, if I may ask: You mentioned that Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden is not a good place for announcements like the one I made this week. For the future, would I better just post to this page here, Wikipedia:Bybrunnen? -- Best, Johanna Strodt (WMDE) (diskussion) 25 januari 2024 kl. 15.01 (CET)[svara]
@Johanna Strodt (WMDE) In this case your call to action required the wiki to reach consensus and that discussion should happen here to ensure visibility. If your call to action is something each individual user can decide to act on by themselves, (try this new beta feature, take part in our international competition, etc.) post it to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden. At least that's how I would think about it. If you're ever uncertain you can post it here and it will be moved to the appropriate place if needed. Belteshassar (disk) 25 januari 2024 kl. 16.28 (CET)[svara]
@Belteshassar: Thanks a lot, that helps. -- Best, Johanna Strodt (WMDE) (diskussion) 13 februari 2024 kl. 17.36 (CET)[svara]

phab:T355933 innebär att nya visningen av källor bara fungerar för användare som också använder förhandsvisning av sidor. Det gör nog många redan då det är standard för oinloggade och nyskapade konton sedan några år, men det borde ändå fixas innan vi tar bort finessen Reference Tooltips som standard. /EnDumEn ✍ 28 januari 2024 kl. 11.54 (CET)[svara]

Nu är den buggen fixad. Eftersom alla som skrivit här varit för eller neutrala till ändringen så tar jag bort Reference Tooltips som standardfiness. /EnDumEn ✍ 3 februari 2024 kl. 14.45 (CET)[svara]

Avsnitt som inleds med ett pronomen

När det finns flera referenser till en person i samma rubricerade avsnitt kan man variera mellan namn och pronomen för att undvika upprepningar, men den första förekomsten av en referens till en person i ett rubricerat avsnitt anser jag bör utgöras av personens namn eller efternamn.

Här är några sökfrågor som ger exempel på när så inte är fallet:

Är det någon mer än jag som upplever att det ser illa ut när den första meningen i ett rubricerat avsnitt/kapitel inleds med "Han", "Hon", "Hans" eller "Hennes"? I så fall skulle vi kunna formulera det som ett stående uppdrag inom Månadens uppdrag att åtgärda sådana pronomen, åtminstone för de artiklar som är kategoriserade som Utmärkta, Bra eller Rekommenderade artiklar. -- Larske (diskussion) 27 januari 2024 kl. 11.10 (CET)[svara]

Jag är helt enig! LittleGun (diskussion) 27 januari 2024 kl. 11.40 (CET)[svara]
Jag håller inte riktigt med. Jag delar Larskes synpunkt när det gäller den text som följer efter den rubriknivå som vi kallar avsnitt. Den rubriken signalerar ett nytt avstamp i dispositionen. Men jag ser det som en individuell utformningfråga när stycket ligger som ett underavsnitt. Då bör utformningen utformas få bästa fter flöde och tydlighet. Janders (diskussion) 27 januari 2024 kl. 12.05 (CET)[svara]
Jag tycker "rubricering" är det avgörande nyckelordet. Det är ett så "kraftigt" avbrott i textflödet, även om det inte påverkar dispositionen. Avbrott, med rubricering, gör att man ska kunna tänka sig att lägga ifrån sig texten för att plocka upp den på samma ställe. Känns det korrekt att inleda ett rubricerat avsnitt med pronomen skulle jag anse att det är dispositionen det är fel på. Att för många underrubriker skapats. LittleGun (diskussion) 27 januari 2024 kl. 12.16 (CET)[svara]
Håller med denna undertråd skapad av Janders. Ibland är det ok med att börja med ett pronomen, men inte efter en rubrik. Adville (diskussion) 27 januari 2024 kl. 12.18 (CET)[svara]
+1 Yger (diskussion) 27 januari 2024 kl. 12.22 (CET)[svara]
Larskes inlägg skriver ju redan från början att det rör sig om första meningen i ett rubricerat avsnitt, inte bara ett nytt stycke. Även i nya stycken tycker jag att uppslagsverkstext gärna bör undvika att börja med pronomen, men särskilt för nya rubricerade avsnitt torde det vara så sällsynt att det är värt att ha ett stående uppdrag för det. /Julle (disk.) 27 januari 2024 kl. 12.33 (CET)[svara]
Nu har samtalet blivit så där skönt wikipedianskt förvirrande att vi inte svarar på riktigt samma sak.
Larskes förslag "att åtgärda rubricerade avsnitt, så att de inte startar med pronomen", kan enkelt hanteras med "att åtgärda rubricerade avsnitt, så att de inte startar med pronomen om det inte uppenbart är bättre att behålla pronomenet för bästa flöde och tydlighet".
Personligen tror jag aldrig att "om:et" kommer kicka in, men det skadar aldrig att vara lite tillåtande om det kan motiveras. Jag tror inte "om:et" skulle kicka in ens för nytt stycke, utan att det vore bättre att göra om dispositionen i så fall. LittleGun (diskussion) 27 januari 2024 kl. 12.46 (CET)[svara]
@Julle: Felet Det är tyvärr långt ifrån sällsynt i och med att de har ackumulerats under många år. Förhoppningsvis är det mer sällsynt i artiklar som skapas idag.
Sökfrågorna ovan är inte begränsade till "Avsnitt" utan inkluderar även "Underavsnitt", "Under-underavsnitt" och så vidare, men även om vi begränsar oss till personartiklar och till avsnitt med rubriker på rubriknivå 2, alltså == Rubrik ==, förekommer avsnitt som börjar med ett pronomen i flera tusen artiklar. Här är ett par sökfrågor som förhoppningsvis inte råkar ut för timeout:
  • Länk till sökfråga som hittar (just nu 2 137) artiklar i Kategori:Kvinnor med minst ett avsnitt med rubrik på nivå 2 som inleds med "Hon " eller "Hennes "
  • Länk till sökfråga som hittar (just nu 3 666) artiklar i Kategori:Män med minst ett avsnitt med rubrik på nivå 2 som inleds med "Han " eller "Hans " som inte följs av en versal (som i exempelvis "Hans Alfredsson")
En gissning är att ett antal av dessa beror på att artikeln från början var skriven utan någon indelning i olika avsnitt och där någon senare har kommit på att det ska nog finnas rubriker som till exempel Biografi. En annat fall kan vara när det tidigare varit rätt, men där ett avsnitts första mening, där namnet finns med, har flyttats ner inom avsnittet och den mening som därmed blev avsnittets första mening inte har ändrats utan även fortsättningsvis börjar med ett pronomen.
Notera även att pronomen, där det borde vara namn, kan finnas i den första referensen till en person i ett avsnitt även om det inte är det första ordet i den första meningen. Exempel på detta är "När hon var 15 år avled hennes mor, vilket försvårade hennes familjevillkor.", se Ella Fitzgerald#Biografi. Sådana felaktiga pronomen är svårare att hitta med "Sök" utan att få en massa "falska träffar" där personens namn kanske kommer senare i samma mening och därför är helt okay, som till exempel "Innan hon påbörjade sin musikkarriär var Meg White bartender i Detroit.", se Meg White#Privatliv. Larske (diskussion) 27 januari 2024 kl. 14.01 (CET)[svara]
Tillägg: Som kuriosum kan nämnas att det även finns några artiklar i Kategori:Kvinnor som skulle må bra av en översyn.
  • Länk till sökfråga som hittar (just nu 4) artiklar i Kategori:Kvinnor med minst ett avsnitt med rubrik på nivå 2 som inleds med "Han " som inte följs av en versal (som i "Han Kang").
Larske (diskussion) 27 januari 2024 kl. 14.17 (CET)[svara]
Åtgärdade. Tre av fyra var handbollsspelare. Kitayama (diskussion) 27 januari 2024 kl. 14.59 (CET)[svara]
@Larske: Du kallar det för fel". Är det inte mer en stilmässig fråga, som man kan ha olika synpunkter på? Janders (diskussion) 27 januari 2024 kl. 18.22 (CET)[svara]
Jovisst, du har helt rätt. Jag kunde undvikit ordet "fel". Nu har jag ändrat "Felet" till "Det" och "sådana felaktiga pronomen" till "sådana pronomen" i mina inlägg ovan.
--Larske (diskussion) 27 januari 2024 kl. 19.15 (CET)[svara]
Gäller samtalet att åtgärda detta med bot är jag emot även om jag håller med i sak. Själv växlar jag i princip konsekvent mellan namn och pronomen i meningarna och jag har sett många artiklar där det görs på samma sätt. Att då byta ut det i den inledande meningen riskerar att störa balansen. Det är bra att detta påtalas men det måste hanteras manuellt som jag ser det. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2024 kl. 06.42 (CET)[svara]
Förstår inte hur det stör balansen. I så fall skulle jag påstå att radbrytningen är felplacerad. Nu är det inte nytt stycke som är fokus för en bot, det är inledning under ny rubrik. Möjligen finns det något enstaka undantag där det går att hävda att det är en smula sämre att inleda med namn än pronomen även under en rubrik. Dessa menar jag kan kastas ut med badvattnet, eftersom det i de allra allra flesta fall är mycket bättre att inleda ny rubrik med namn än pronomen. Har jag fel får vi stoppa boten och åtgärda.
Så var djärv och starta boten säger jag. LittleGun (diskussion) 1 februari 2024 kl. 08.02 (CET)[svara]
Jag är absolut emot! Det rubbar balansen om det leder till att två meningar i följd inleds med namn och först den tredje med pronomen om man konsekvent har det i varannan mening. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2024 kl. 08.06 (CET)[svara]
Jag är också emot. Felet är inte allvarligt eller tydligt nog för att bothantering skall vara lämpligt. Vill man göra något åt det får man göra det för hand.
andejons (diskussion) 1 februari 2024 kl. 08.09 (CET)[svara]
Surt,det handlar om flera tusen. Det vore intressant om det gick att skaka fram ett eller ett par exempel på där det är en försämring så att man får en uppfattning av frekvensen. Särskilt om det ska göras för hand, så man förstår vilka fällor det finns. LittleGun (diskussion) 1 februari 2024 kl. 08.11 (CET)[svara]
LittleGun: Som sagt – det kan funka (och är kanske är kanske ofta t o m bra) efter huvudrubrik (==) men riskerar att bli alldeles för okänsligt efter en lägre rubriknivå (=== och ====). Det riskerar att uppfattas som en mekanisk och punktartad uppräkning av småstycken som inleds med artikelns/personens namn. Det bryter, i alla fall med mina ögon, mot vad som bör karaktärisera en god artikelutformning. Så jag hoppas verkligen att detta inte genomförs med bot. Helst inte alls. Janders (diskussion) 1 februari 2024 kl. 08.23 (CET)[svara]
Jag instämmer med Janders i att om det görs mekaniskt kan det få olyckliga konsekvenser även om det sker manuellt. Jag har inget emot systematiska ändringar men det krävs fingertoppskänsla för att det skall bli bra. Jag anser mig för övrigt ha givit exempel på fall där det inte blir en förbättring. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2024 kl. 09.21 (CET)[svara]
Det skapas närmare 250 nya biografier per vecka i svwp. Om varje skapande av en ny biografi kunde kombineras med ett fingertoppskänsligt åtgärdande av avsnittsinledande pronomen hos i genomsnitt 5 av de ovan listade 5 803 artiklarna skulle problemet vara löst på någon månad. Skulle det vara orimligt? Larske (diskussion) 1 februari 2024 kl. 09.57 (CET)[svara]
Absolut inte. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2024 kl. 10.10 (CET)[svara]
Absolut inte orimligt, alltså? LittleGun (diskussion) 1 februari 2024 kl. 10.19 (CET)[svara]
Precis, jag svarade på frågan som ställdes. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2024 kl. 11.56 (CET)[svara]
Jag har nu åtgärdat alla som fanns i utvalda artiklar (bortsett från det falskt positiva sökningsresultatet). Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2024 kl. 12.57 (CET)[svara]
Efter en dryg vecka har
  • antalet artiklar i Kategori:Kvinnor som har ett avsnitt på rubriknivå 2 som börjar med "Hon" eller "Hennes " ökat (netto) med 5, från 2 137 till 2 142
  • antalet artiklar i Kategori:Män som har ett avsnitt på rubriknivå 2 som börjar med "Han" eller "Hans " (och inte följs av en versal) minskat (netto) med 12, från 3 666 till 3 654
-- Larske (diskussion) 4 februari 2024 kl. 23.48 (CET)[svara]
Jag har avlägsnat minst fem per ny egen artikel, men ställer inte fler upp på detta kommer det att ta tid. Tostarpadius (diskussion) 5 februari 2024 kl. 20.56 (CET)[svara]
Efter ytterligare en vecka är antalet artiklar med avsnitt som inleds med pronomen
  • 2 137 för Kvinnor (-5)
  • 3 636 för Män (-18)
alltså en nettominskning med 23 på en vecka. Om Tostarpadius, som under veckan skapat 10 nya biografier, har hållit samma takt som förra veckan och därmed åtgärdat minst 50 artiklar, betyder det att andra användare har introducerat inledande pronomen i minst 27 artiklar (netto) där det tidigare inte fanns. Larske (diskussion) 12 februari 2024 kl. 14.57 (CET)[svara]

Jag fortsätter. Ännu en falsk positiv har jag upptäckt, nämligen kung Hans artikel. Tostarpadius (diskussion) 15 februari 2024 kl. 18.47 (CET)[svara]

Ännu en: den om Hans von Euler-Chelpin. Tostarpadius (diskussion) 15 februari 2024 kl. 21.18 (CET)[svara]

VD eller vd?

Har försökt reda ut regeln gällande förkortningen vd. Svenska skrivregler avser att vd en initialförkortning och skrivs därför i gemener. Men varför följs inte denna regel i artiklarna på Wikipedia? Robert (diskussion) 30 januari 2024 kl. 21.03 (CET)[svara]

Min uppfattning är att vi följer våra skrivregler kring det: "Initialförkortningar där varje bokstav uttalas för sig skrivs i allmänhet med versaler (stora bokstäver). De skrivs med gemener (små bokstäver) endast om ordet är ett vanligt ord." --adjoka diskussion 30 januari 2024 kl. 21.09 (CET)[svara]
Språkrådets "Svenska skrivregler" säger: Initialförkortningar som inte är egennamn introduceras normalt i versal form. När de blir vanliga i språkbruket, bör de i stället skrivas med små bokstäver." Som exempel ges bland annat bb, bnp, dvd, mc, pc, pr, sms, tv, vd och vvs. Kitayama (diskussion) 30 januari 2024 kl. 21.22 (CET)[svara]
Alltså bör vi skriva vd enligt våra skrivregler. Det är ju ett vanligt ord. Kitayama (diskussion) 30 januari 2024 kl. 21.24 (CET)[svara]
På sidan som Adjoka länkade till kan vi läsa följande:
” Etablerade initialförkortningar som inte är egennamn och där varje bokstav uttalas för sig, exempelvis cd, dvd, vd, mc, pm och vvs, ska skrivas med gemener precis som vanliga ord. „
-- Larske (diskussion) 30 januari 2024 kl. 21.27 (CET)[svara]
För mig känns det självklart att skriva vd med gemener. Problemet med det i sammanhanget är väl att känslor inte alltid ör beständiga. FWIlkens (diskussion) 31 januari 2024 kl. 13.00 (CET)[svara]
För mig känns det självklart att skriva ut "verkställande direktör" enligt vår allmänna regel att undvika förkortningar. Vi har inte platsbrist. Jag ser heller ingen anledning att använda exempelvis "UD" eller "FN" i våra artiklar. "USA" har jag lättare att acceptera, även om jag själv föredrar "Förenta staterna", särskilt när man skriver om äldre förhållanden. Tostarpadius (diskussion) 1 februari 2024 kl. 06.52 (CET)[svara]
Den där aversionen mot alla förkortningar, med hänvisning till att ”vi inte har platsbrist” har jag lite svårt att förstå. Vissa begrepp har blivit så förknippade med sin förkortning att man nästan aldrig ser dem utskrivna. Där utgör alltså Wikipedia det avvikande. ”FN” tillhör dessa i löpande text. När regeringen formellt kallades ”kungl. maj:t” skrevs det (och uttalades) nästan alltid så, både i pressen o h i mer formella sammanhang. Ett utskrivet ”kunglig majestät” skulle sett konstigt ut och fört tankarna till kungen som person. En verkställande direktör hör nog också till dem även i muntlig form. ”Vi ska få en ny vd” skulle man säga på arbetsplatsens fika och inte hela titeln.Andhanq (diskussion) 4 februari 2024 kl. 20.01 (CET)[svara]
För mig ser det konstigt ut med små bokstäver i TV, DVD och VD, men jag antar att jag får leva med att tiderna ändas. För TV var ju teve ett tag det som ansågs lämpligast, jag tror det försöktes med fler ord. Jag vet dock inte om jag vänja mig. FBQ (diskussion) 5 februari 2024 kl. 08.16 (CET)[svara]
Kom på BH, där jag nog tycker behå känns mer naturligt än bh, men där jag hellre skriver BH. FBQ (diskussion) 5 februari 2024 kl. 08.23 (CET)[svara]
@Andhanq: På fikarasten har man ett icke-encyklopediskt språkbruk rent generellt, så vad som sägs där ser jag inte som föredömligt. Sjävklart skriver vi "moped" även om de flesta säger "moppe", "smörgås" även om det vanligaste ordet i talspråk är "macka" et cetera. Tostarpadius (diskussion) 5 februari 2024 kl. 08.36 (CET)[svara]
Men många av dessa etablerade förkortningar är inte bara ”vardagsspråk på fikarasten”. De används i både tal och skrift i de flesta sammanhang. Utom just på wp, där ett närmast fundamentalistiskt motstånd råder. Andhanq (diskussion) 5 februari 2024 kl. 16.48 (CET)[svara]
Förkortningar som står upptagna i SAOL borde tveklöst vara godtagbara. Kanske till och med de något fler som står i SO (exempelvis enheter som "km"). Ibland kan naturligtvis de utskrivna versionerna vara att föredra, men i andra är det bättre att använda allmänt vedertagna förkortningar än att tynga ned texten med sjok med lite informationsvärde.
andejons (diskussion) 5 februari 2024 kl. 19.01 (CET)[svara]
I tabeller eller motsvarande ser jag en poäng med att använda dem, annars icke. Men det betyder givetvis inte att jag menar att de är felaktiga. Jag brukar i regel inte gå in och redigera i en artikel enbart därför att jag råkar se en förkortning i texten utan det är när jag skapar artiklar eller bearbetar dem av andra skäl jag skriver ut allt. Tostarpadius (diskussion) 5 februari 2024 kl. 19.58 (CET)[svara]
Att skriva en enhet som ”kilometer i timmen” när man skriver om ett fordons hastighet är väldigt främmande, åtminstone för mig. I sådana fall bör gängse förkortning användas. Andhanq (diskussion) 10 februari 2024 kl. 14.55 (CET)[svara]
Ibland går det inte att formulera kategoriska regler för vad som är rätt eller fel - istället får man använda sitt omdöme. I mitt tyckte är bruket av förkortningar ett sådant fall. Ett annat språkråd är variation (exempelvis skriver man om professor Anna Eriksson kan man variera mellan hon, Eriksson, Anna Eriksson just för att undvika att upprepa någon av varianterna för många gånger i rad. Översatt till förkortningar skulle det gå att argumentera för att skriva ut Förenta nationerna (eller rent av Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) två eller tre gånger i samma mening skapar onödigt långa, svårlästa och upprepande meningar som gör texten mer svårläst och tradig att läsa. Det är förstås sant att vi inte har någon platsbegränsning, men lika sant att det inte är ett självändamål att skriva längre än det behövs.
Därtill kommer att vissa förkortningar är engelska förkortningar. För PC kan man förstås skriva persondator eller bara dator istället men hur gör man som konsekvent anti-förkortnings-aktivist med dvd? Det finns ingen riktigt etablerat alternativt svenskt namn utan då skulle man hela tiden i löptext behöva skriva ut (måste erkänna att jag var tvungen att söka i Wikipedia) digital versatile disc. Då ersätter vi en förkortning som finns i SAOL med engelska, riskerar att läsaren som inte känner igen de engelska orden inte förstår och skapar väldigt långa meningar som blir mer svårlästa för de flesta läsarna.--ArildV (diskussion) 10 februari 2024 kl. 15.35 (CET)[svara]
Viss finns det undantag även för mig. Jag föredrar att skriva ut "Sveriges television", men visst skriver jag "TV4" och kanske även "tv" för apparaten (men jag har säkert skrivit ut "televisionsapparat" också, särskilt i plural). Detsamma gäller för skivor av olika slag. Tostarpadius (diskussion) 11 februari 2024 kl. 09.33 (CET)[svara]

Mellobilder på Commons

Fröken Snusk, nu även på Commons.

Tiden är kommen när det är mello varje helg flera veckor framåt, och redan nu har Adjoka börjat ladda upp bilder till Commons. Håll koll i Malmökategorin nu och de övriga kategorierna kommande veckor efter bilder som kan läggas till i artiklar om både festival, artister, låtskrivare, programledare och andra som passar in. Kompletterande arbete på Wikidata och Commons uppskattas också, samt i artiklar på andra språk. För eventuell samordning av aktiviteter eller önskemål/frågor till nuvarande och kommande fotografer finns en projektsida att använda också. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 2 februari 2024 kl. 11.11 (CET)[svara]

Tack för detta Axel! Tar även emot feedback och önskemål/idéer kring vad som fotas. Om inte allt för länge påbörjas helgens första presskonferens, så senare under dagen idag dyker det förhoppningsvis upp lite porträttbilder på artisterna på närmre avstånd (som kanske kan vara bra för infoboxar/wikidata). --adjoka diskussion 2 februari 2024 kl. 11.17 (CET)[svara]
Är själv inte särskilt erfaren av veckans tävling, men någon kanske vill anordna en i schlagertema (eller bredare? – musik?) under v7? I skrivande stund ser det ut som att den veckan saknar en tävling, och fyra tävlande i Melodifestivalen 2024 saknar artikel. Flera artiklar har också behov av uppdatering/utökning. --adjoka diskussion 2 februari 2024 kl. 11.51 (CET)[svara]

Första bilderna från andra deltävlingen, Göteborg, på plats på Commons. Bildönskemål och glada tillrop kan skickas till Boivie som är på plats där.

Statistik för bildvisningar är lurigt, men enligt verktyget GLAMorgan har bilderna i alla fall kommit till användning på 90 sidor på 18 språk och fått väldigt många visningar. Flera artister har fått sina första bilder på Commons också, till exempel veteranerna A-Teens. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 9 februari 2024 kl. 10.06 (CET)[svara]

Kvalitetsmätning februari 2024

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)		 Källor Totalt
(inkl. Källor)		 Andel
2023-12-01 11 105 45 3 39 0 118 243 332 6 148 281 428 2 077 16 3 852 59 898 63 750 2,47 %
2024-01-01 12 126 51 3 42 0 80 249 322 0 150 284 425 2 094 15 3 853 60 409 64 262 2,5 %
2024-02-04 15 125 53 4 42 0 75 258 341 1 150 301 424 2 130 4 3 923 60 946 64 869 2,52 %
2024-03-01 23 113 56 5 44 0 53 263 345 1 156 310 423 2 140 3 3 935 61 250 65 185 2,53 %
2024-04-02 28 111 58 8 50 1 30 290 354 2 166 320 421 2 110 31 3 980 61 724 65 704 2,55 %
2024-05-05 32 115 63 8 46 1 63 304 364 4 179 339 425 2 128 33 4 104 62 299 66 403 2,57 %
2024-06-02 31 112 63 13 51 1 58 319 370 0 187 341 428 2 140 45 4 159 62 706 66 865 2,59 %
2024-07-03 31 113 68 12 56 1 65 316 379 3 181 344 429 2 186 33 4 217 63 194 67 411 2,6 %
2024-08-01 32 115 67 14 59 2 42 302 382 4 147 350 428 2 188 14 4 146 63 499 67 645 2,61 %
2024-09-01 30 118 70 16 59 0 23 301 382 2 150 343 428 2 207 0 4 129 64 065 68 194 2,63 %
2024-10-02 32 153 75 20 68 0 30 305 401 0 153 351 431 2 222 0 4 241 64 234 68 475 2,64 %
2024-11-02 35 126 75 21 66 1 39 285 361 0 157 295 432 2 232 0 4 125 64 435 68 560 2,64 %
2024-12-01 35 136 76 21 70 1 27 268 366 2 163 295 433 2 245 0 4 138 64 763 68 901 2,65 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Här kommer kvalitetsmätningen för februari 2024! En liten ökning för flera kategorier sedan januari kan ses. En minskning i kategorin relevans visar på aktivt arbete med detta under januari! Dessutom skedde en bra minskning av antalet substubbar, tack till alla som under januari engagerade sig i det! Höstblomma (diskussion) 4 februari 2024 kl. 09.22 (CET)[svara]

Jag lyfte en tanke för knappt ett år sedan om ett eventuellt byte av någon åtgärdskategori. Sen var jag rätt frånvarande i den lilla diskussion som var eftersom jag inte hade ett konkret förslag. Nu funderar jag kring, och jag inser att inte det blir populärt för det kommer se ut som kvalitén försämrats rejält utan att det faktiskt gjort det, den underkategori till "Förvirrande" (en kategori som ligger stadigt på en knapp handfull och där man måste gå tillbaka nästa tre år för att hitta siffror på över tio), "Artiklar som behöver förtydligas". Den åtgärdskategorin omfattar just nu 5087 artiklar. Efter flera olika källor-kategorier och döda externa länkar så är det den största åtgärdskategorin. Skulle det kunna vara aktuellt att byta "Förvirrande" mot "Artiklar som behöver förtydligas"? Målet då är att få mer fokus på de artiklarna på samma sätt som när "Ugglan" byttes mot "Ifrågasatt". sollentuna (diskussion) 5 februari 2024 kl. 00.11 (CET)[svara]
Kvalitets tabellen ska återspegla verkligheten. Den ska inte med argumentet Tabellen ska se snygg ut eller Siffrorna ska se snygga ut styra kvalitets arbeten. Voyager85 (diskussion) 5 februari 2024 kl. 17.09 (CET)[svara]
Tabellen återspeglar bara mallanvändningen och säger inget om det faktiska behovet. Många artiklar med brister är sannolikt inte märkta med mall. Att mallar används felaktigt verkar spontant vara ovanligt, men det skulle också kunna ge missvisande resultat. Kyllo (diskussion) 10 februari 2024 kl. 09.20 (CET)[svara]
Jag tycker användare @Sollentuna: har en bra tanke med att mäta kategorin ""Artiklar som behöver förtydligas", som är en underkategori till kategori "Förvirrande", som genom mångas goda arbete under en längre tid nu haft låga siffror i kvalitetsmätningen. Jag funderar dock på konsekvensen av ta bort kategori "Förvirrande" från kvalitetsmätningen. Jag själv ser det som bra om kvalitetsmätningen mäter de mest problematiska och allmänna eller "kända" kvalitetsproblemen och Mall:Förvirrande är ju etablerad och dess användning ganska välkänd i gemenskapen, tror jag. "Förvirrande" är en mall som indikerar att "hela" artikeln eller en del av en artikel, som ett avsnitt, behöver ses över. När det gällde Ugglan var ett skäl så som jag uppfattade det till att flera inte såg det som lika relevant att mäta den kategorin längre att risken för ökning av problemet kändes liten, dvs den tid när text från Ugglan lades in på Wikipedia utan bearbetning upplevdes vara över. Risken för ouppmärksammad ökning i kategorin "Förvirrande" utan mätning tycker jag känns större. Även om mätning via mallar kan vara ett bristfälligt verktyg, är det ett av de gemensamma verktyg som vi har för att få en uppfattning om kvalitetsproblem. Det är enligt den principen jag tycker t.ex. "ickewiki" och "plagiat" bör mätas. Siffrorna i de kategorierna är låga numera, men de är grundläggande och i fallet plagiat ett allvarligt kvalitetsproblem som bör bevakas. Mall:Förtydliga är en mindre mall som passar bra för att markera specifika ord eller meningar eller andra saker som är otydliga i en text. När jag kollade i kategorin "Artiklar som behöver förtydligas" ser jag att den används för för flera olika saker. I några fall är det t.ex. särskiljning, i andra språk/ordval eller att en informationsbit saknas. Jag är för att mäta kategorin, men undrar om det kanske vore bättre att göra det genom att lägga till en kategori, snarare än att ta bort en? Om kvalitetsmätningsmallen inte upplevs bli för överlastad av detta? Höstblomma (diskussion) 10 februari 2024 kl. 11.27 (CET)[svara]
Ett annat förslag är att mallen som placerar artiklar i Kategori:Artiklar med onödiga detaljer styrs om till att placera artiklar i Kategori:Fluff. Kategorin "Artiklar med onödiga detaljer" är för tillfället tom och mäts inte i kvalitetsmätningen. Problemen som mallarna syftar på omfattas av fluff och frågan är då om en separat kategori för "lång resumé" som det enligt mallen handlar om behövs när det verkar vara få artiklar som haft/har mallen (skapad 2021)? Det vore bra om alla artiklar med samma typ problem kom med i mätningen i så stor utsträckning som möjligt, tänker jag. Obs, om jag har missförstått eller inte uppmärksammat någon användning av mallen/kategorin "onödiga detaljer" hoppas jag på respons om det. Höstblomma (diskussion) 11 februari 2024 kl. 07.58 (CET)[svara]
Bra tankar. Yger (diskussion) 11 februari 2024 kl. 08.54 (CET)[svara]
Jag kände inte till kategorin med "onödiga detaljer", men personligen skulle jag gärna använda en sådan märkning för biografier där allt anges med datum, även sådant där vår praxis är att nöja oss med årtalen. Det ser jag knappast som "fluff". Tostarpadius (diskussion) 11 februari 2024 kl. 12.53 (CET)[svara]
Mall:Förtydliga används ofta där Mall:Särskiljning behövs skulle vara bättre. //Essin (diskussion) 12 februari 2024 kl. 18.16 (CET)[svara]

Olika betydelser

Jag skulle idag söka efter Säter, Norrköpings kommun, och kom då till grensidan Säter (olika betydelser). Jag har redan tidigare reagerat på att de är onödigt komplicerade. De elva första handlar alla om staden Säter i olika varianter, Säters sjukhus dessutom med underrubriker. Sedan handlar de fem efterföljande alla om Säters socken i Västergötland ur olika aspekter, dock utan att det är riktigt tydligt. Först därefter följer andra Säter. Kunde ju sätta igång att fixa detta med nivåer i listan på egen hand, men kunde ju passa på att höra med gemenskapen om att alla är eniga om att det är en bra idé. FBQ (diskussion) 5 februari 2024 kl. 09.23 (CET)[svara]

Kyrkor och sjukhus tycker jag inte passar på denna grensida. Det är väl sällsynt att någon skriver bara "Säter" när de vill till Säters kyrka? Säters kyrka har ju en egen grensida. Och det vore nog lämpligt att gruppera ihop alla som handlar om samma "Säter". Dvs en grupp med allt som handlar om Säter i Dalarna, och en grupp med allt som handlar om Säter i Västergötland. Boivie (diskussion) 5 februari 2024 kl. 10.53 (CET)[svara]
Jag följde ditt förslag. Vad gäller kyrkorna så finns ju information om respektive sockenkyrka i inledningarna både i församlingsartiklarna och sockenartiklarna. Nu fick tätorten bli "huvudartikel" för Säter i Dalarna (den har ju för övrigt grunduppslaget och sockenartikeln vad gäller Säter i Västergötland. Vad gäller sockenartikeln kunde man ju valt någon annan, men den stod först så det fick bli så.FBQ (diskussion) 5 februari 2024 kl. 16.21 (CET)[svara]
Solklar förbättring. Dcastor (diskussion) 5 februari 2024 kl. 19.34 (CET)[svara]
Jag var kluven om sjukhuset. Egentligen delar jag ju åsikten att det inte behöver vara med, samtidigt har det ju varit vanligt att säga "han var intagen på Säter", "satt på Säter". Jag tittade snabbt hur vi gjort i andra fall som Beckomberga, Ulleråker, eller Hall, Södertälje kommun, här går alla länkarna till orterna, sedan beskrivs sjukhuset eller fängelset ganska tidigt i artikeln. Sedan är ju Säter stad och en både större och äldre ort. Det närmaste exemplet blir väl Kumla som ju också varit stad, om än en ganska modern sådan, där finns fängelset i inledningen. Det är ju många faktorer att väga in, omfattningen på versamheten på sjukhuset i Säter har ju också minskat. Möjligen kunde ju Skönvik nämnas tidigt i artikeln om Säter. Jag såg att det fanns en länk till Skönvik i botten på grensidan för Säter olika betydelser, den ser jag egentligen som överflödig - vet man att Säters mentalsjukhus låg i Skönvik hamnar man troligen inte på den här grensidan och vet man inte det förstår man inte vad bottenlänken gör där. FBQ (diskussion) 7 februari 2024 kl. 08.51 (CET)[svara]
Normalt behövs inte kyrkor och sjukhus och fängelser. I fallet Säters sjukhus så är just sjukhuset svårt förknippat med ortsnamnet, så jag tycker det var bra att ha den kvar. Andra undantag är de nämnda anstalterna. En kyrka som skulle tas med i en "olika betydelser" är Seglora kyrka som exempel. Men detta är just undantag. LittleGun (diskussion) 8 februari 2024 kl. 07.22 (CET)[svara]
Kyrkor och annat som troligen inte skulle kunna hänvisas till med bara ortsnamn flyttar jag ibland till "Se även". Jag håller helt med om att problemformuleringen, och inte bara för orter. En särskiljningssida som Einstein (olika betydelser) känns idag snarast som en utbruten "Se även" - det mesta där skulle ingen någonsin få för sig att kalla just bara "Einstein".
andejons (diskussion) 8 februari 2024 kl. 08.30 (CET)[svara]
Jag har strukturerat en del förgreningssidor. Då har oftast börjat med socknen och orten, landskommunen, församlingen och distriktet ligger djupare i strukturen.
Småorter och gårdar kommer därefter. Per W (diskussion) 11 februari 2024 kl. 17.11 (CET)[svara]
Jag håller med om att sådant som aldrig kallas "X" i något sammanhang inte hör hemma på "X (olika betydelser)" (eller en grensida under grundordet), utom möjligtvis under "Se även". Separata artiklar för socknar-landskommuner-församlingar-distrikt är ett problem som liknar salamipublicering, men det kan grensidorna inte råda bot på helt även om de kan organiseras så att det blir mindre svåröverskådligt. //Essin (diskussion) 12 februari 2024 kl. 18.23 (CET)[svara]
De separata artiklarna är en av våra största förtjänster som uppslagsverk. Enda problemet är att vi inte genomfört det konsekvent för alla världens länder. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2024 kl. 20.12 (CET)[svara]

Hur nära marken befinner sig egentligen en stubbe?

Jag har noterat att en användare håller på och raderar stubbmallar för biografier, trots att det rör sig om extremt korta artiklar (300–400 tecken exklusive referenser, kategorier och faktaruta). Jag har uppfattat det som att man inte bör ta upp sådana här saker på användarens egen diskussionssida, att man då närmar sig trakasseri. Och det är ju inte trevligt, och absolut inte min avsikt. Och det finns ju ingen funktion för att växla privata meddelanden med annan användare och diskutera saker. Själv är jag en användare som framför allt bidrar med ny information till Wikipedia, endast i andra hand redigerar vad andra har bidragit med. Kanske de som tar som sin roll att regelbundet patrullera och kontrollera redigeringar kan hålla ett öga öppet för att stubbmallar inte tas bort när de borde vara kvar. FranzGall (diskussion) 9 februari 2024 kl. 01.37 (CET)[svara]

Se rubrik Ska inte gamla mallar museimärkas? och Stubbar och andra åtgärder. Konsensus verkar vara för borttagande av stubbmallar. I den senare diskussionen var du dessutom delaktig. 79.136.41.143 9 februari 2024 kl. 02.10 (CET)[svara]
Nu när du påminner mig minns jag diskussionen om "Stubbar och andra åtgärder" och där handlade det om något helt annat, nämligen om artiklar som förvisso är långa men där stor del av texten behandlar saker som ligger utanför artikelns ämne och gör att ämnet ifråga behandlades mycket sparsamt. Nu handlar det om artiklar som behandlar ämnet, men som gör det på ett par rader och där man kan se på motsvarande WP-sidor på andra språk att det minsann finns mycket mer att berätta.
Om "konsensus verkar vara för borttagande av stubbmallar", varför kan man inte bara avskaffa stubbmallarna genom en enda knapptryckning? Ja, det är en rent retorisk fråga. Jag anser att stubbmallarna är värdefulla för att markera artiklar som är mycket korta och som grundat på en subjektiv bedömning från inblandande användare behöver utökas. Att då någon annan användare efter enbart några sekunders studium raderar dessa stubbmallar ser jag som sabotage. Ja, det är ett hårt ord, men när man som användare går in och redigerar en artikel måste man sätta sig in i ämnet, inte bara tillämpa någon godtycklig fix idé. FranzGall (diskussion) 9 februari 2024 kl. 04.16 (CET)[svara]
Hej. Då det handlar om "en användare" så är det bra att nämna den så den kan svara hur den tänker. Det råkar vara jag som avstubbar i rasande takt... (efter att först ha läst igenom artikeln, kollat om det finns källor eller inte, kollat vilken info som finns i en eventuell databox eller biografi wd...).
För att undvika en allt för lång ny diskussion i ämnet så rekommenderar jag att de som inte kommer ihåg att jag har detta projekt där fler Användare deltar går in på projektsidan och läser. Se då särskilt under rubriken "Avveckla stubbar-diskussioner" där olika gånger detta tagits upp på bybrunnen visas. Mvh Adville (diskussion) 9 februari 2024 kl. 06.47 (CET)[svara]
Du är inte ensam Adville. Även Bruno Rosta, Listz3 och jag avlägsnar emellanåt stubbmallar systematiskt. Och Förbätterlig höll också på med det den sista tiden hon var kvar. Boivie (diskussion) 9 februari 2024 kl. 10.55 (CET)[svara]
Jo, ser det ibland på boten, @Boivie. dock svårt se vilka som avstubbar (men eftersom jag har ett projekt är det lättare att se det. .) @NnieAndersson upptäckte jag för några månader sedan, sedan har vi diskuterat detta en del med. Adville (diskussion) 9 februari 2024 kl. 11.02 (CET)[svara]
Problemet vad gäller biografier är inte om de är korta, utan om de bara omfattar en del av en persons liv. Detta är tyvärr vanligt. För tio år sedan eller mer påbörjade vissa användare en översättning och publicerade litet åt gången. Då hände det att endast barndom och uppväxt fanns med, trots att texten var ganska lång. Sådana artiklar har jag ofta kompletterat med hjälp av andra källor, exempelvis Nordisk Familjebok. Det kan då vara en onödig övervikt för sådant som har mindre betydelse, men jag har oftast inte avlägsnat det som redan fanns om det varit källbelagt. Även nu händer det att man bara har med början av en karriär. Det står i ingressen att någon var generallöjtnant, men i brödtexten nämns endast att vederbörande befordrades till kapten. I sådana fall vore en stubbmall egentligen befogad. Så fort jag upptäcker det försöker jag rätta till det, men ibland glömmer jag bort det när jag gjort de redigeringar jag egentligen hade för avsikt att genomföra. Finns det viktigaste med behövs stubbmallen definitivt inte, det håller jag numera med om. Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2024 kl. 11.31 (CET)[svara]
@Tostarpadius, förra gången vi hade denna diskussion uppe, se ip-nummer i början, kom vi fram till en ny åtgärdsmall. Kolla Användare:Adville/Projekt stubbar, och rubriken "ny åtgärdsmall". Där står den och det är exakt den du skall lägga in i sådana artiklar så man hittar det igen. Motivering måste bifogas för att kunna lägga in den. Mvh Adville (diskussion) 9 februari 2024 kl. 12.24 (CET)[svara]
Ja, och många gånger går det lika snabbt att åtgärda som att lägga in en motivering som blir begriplig. Därför har jag inte fått in den rutinen. Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2024 kl. 12.29 (CET)[svara]
Förr handlade stubbartiklar om att "räkna ord". För flera år sedan konstaterades att stubbkategorierna var överfulla, att stubbmallar inte raderades när artiklar växte och det fanns misstankar om att mallarna användes i fel syfte. Dessutom konstaterades att stubbmallarna var små och placerades allra längst ner i artiklarna, vilket gör dem mer osynliga än vanliga åtgärdsmallar. Beslutet att minska eller avveckla användningen är egentligen inte kopplat till en diskussion, utan något som vuxit fram bland flera användare under många år.
De senaste åren är en stubbartikel en kort artikel med grundläggande brister, men ändå är tillräckligt relevant för att finnas kvar. Det räcker alltså inte med att en artikel är kort för att vara en stubbartikel. Wikipedia har inget förbud mot korta artiklar i sig. Om en kort artikel håller låg eller godtagbar standard beror främst på innehållet och ämnet. Ofta finns det andra åtgärdsmallar som fyller en bättre funktion. Vi har en för brister i inledning och sammanhang osv. Många artiklar om exempelvis utbildningstermer är väldigt korta men ändå beskrivande och välformulerade. Där kan man nog inte förvänta sig en stor utbyggnad av text eller artikel heller, men en källa skulle kunna tillföra desto mer. Fler wikilänkar till och från artikeln kan generera mer aktivitet. Även med biografiska artiklar får man fundera på vad som saknas i artikeln och sedan välja åtgärdsmall utifrån det eller ta diskussion på artikelns diskussionssida om man är osäker.
Det går att avlägsna mallar med bothjälp, men en bot kan inte göra en övergripande bedömning av innehållet. Det är fullt tillåtet att radera stubbmallar vid behov. För att inte störa andra användare i onödan är det klokt att markera ändringen som mindre (m) om man inte genomför andra ändringar samtidigt. Oavsett blir det säkert mer påtagligt när en användare massraderar stubbmallar.
Tidigare har också konstaterats att det går att få fram korta artiklar, oberoende av stubbmall. Om du vill ha hjälp att få fram just korta biografiska artiklar är jag övertygad om att Larske kan hjälpa dig. Men som sagt är det inte säkert att en artikel har ett större behov av utökning bara för att den är kort. En känd person med lång karriär har ofta behov av en längre artikel än en mer okänd med kort eller som just inlett sin karriär. Kyllo (diskussion) 10 februari 2024 kl. 09.12 (CET)[svara]
Här är några listor på kortare biografiska svwp-artiklar sorterade efter storlek*:
*Notera att den storlek som anges är storleken på wikitexten, vilken kan avvika kraftigt från storleken på den visade artikeln, men listan kan ändå var ett underlag för den som vill ta en närmare titt på hur de allra minsta biografiska artiklarna, stubbmallade respektive ej stubbmallade, ser ut.
-- Larske (diskussion) 10 februari 2024 kl. 11.16 (CET)[svara]

Svarta länkar

Sedan någon gång i natt är internlänkar som jag besökt svarta, inte rödbruna som tidigare, vilket är hemskt opraktiskt. Externlänkar är fortfarande rödbruna. Är det någon som vet varför? Jag läser och redigerar på mobilen. // Nalle&Lisa (diskussion) 9 februari 2024 kl. 07.29 (CET)[svara]

Även jag har noterat detta. Vet dock inte varför. Även jag på mobilen.NnieAndersson (diskussion) 9 februari 2024 kl. 11.30 (CET)[svara]
Spårad i Phabricator (?)
Task T356928 Open
Larske (diskussion) 9 februari 2024 kl. 12.16 (CET)[svara]
Detta händer bara för mej i mobilen. Sabelöga (diskussion) 9 februari 2024 kl. 14.16 (CET)[svara]
För mig händer det även när jag växlar till Mobil vy på datorn att de besökta länkarna blir svarta. Larske (diskussion) 9 februari 2024 kl. 14.30 (CET)[svara]
...eftersom jag inte använder Vector 2022. Med Vector 2022 blir besökta länkar inte svarta. Larske (diskussion) 9 februari 2024 kl. 14.36 (CET)[svara]

@Nalle&Lisa: Problemet ser nu ut att vara åtgärdat centralt. --Larske (diskussion) 10 februari 2024 kl. 11.42 (CET)[svara]

Hur och varför ska WP rekommendera verk för "Vidare läsning"?

Denna fråga har varit uppe för diskussion i något sammanhang tidigare (och jag har för mig att jag var initiativtagare), så jag ber på förhand om ursäkt om detta blir något av en upprepning.

Jag har funderat en del på hur urvalet av litterära verk som rekommenderas av WP under artikelrubriken "Vidare läsning" sker. Enligt WP:Disposition ska under rubriken redovisas "ett antal av de främsta verken som ger en fördjupning av ämnet". Jag ifrågasätter hur bedömningen av främsta ska eller bör ske. Jag upplever att bedömningen av vad som utgör främsta verk idag sker utifrån en wikipedians egna subjektiva upplevelse. Den nuvarande ordningen öppnar för en risk att WP utnyttjas i marknadsföringssyften, genom att enskilda användare listar verk i eget intresse. För undvikande av missförstånd vill jag förtydliga att det inte är min avsikt att påstå att så sker eller har skett. Jag ser en risk att möjligheten kan utnyttjas med ett sådant syfte

Mitt förslag är att verk som listas under rubriken "Vidare läsning" är verk som rekommenderats av verifierbara och relevanta/trovärdiga källor, t.ex. en litteraturrecensent eller genom att de redovisats i t.ex. en extern lista som är relevant för bedömning av vad som utgör främsta verk om ett artikelämne. Jag anser att vi bör avhålla oss från att rekommendera enskilda litterära verk på subjektiva grunder.

Jag vill med detta inlägg öppna för åsikter i denna fråga. FWIlkens (diskussion) 9 februari 2024 kl. 12.04 (CET)[svara]

Normalt handlar det om facklitteratur och inte skönlitteratur, så jag anser knappast att recensioner i pressen bör vara avgörande. Jag står bakom grundhållningen att listorna inte bör vara hur långa som helst, men jag menar inte att det bör utgå några ytterligare påbud om hur de skall utformas. Vaksamhet bör givetvis finnas kring om det är en intressekonflikt där en författare av ett verk har ett ekonomiskt incitament för att lägga in det, men i övrigt räcker de direktiv som finns. Så få regler som möjligt är den bästa riktlinje vi har! Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2024 kl. 12.18 (CET)[svara]
Följdfråga till @Tostarpadius: Hur menar du att vi som wikipedianer ska kunna avgöra om intressekonflikt föreligger eller inte i perspektiv av att flertalet wikipedianer använder anonyma användarkonton för att redigera artiklar? FWIlkens (diskussion) 9 februari 2024 kl. 12.21 (CET)[svara]
På samma sätt som när det gäller artikelbeståndet och -innehållet i övrigt. Jag menar generellt att IK framför allt är ett memento till den enskilde och inte något som det skall frågas om i alla lägen, men ibland är det uppenbart att det visar sig i rent reklamartade formuleringar. Vad gäller hur man förhåller sig till recensioner blir jag ofta mest lockad av att läsa böcker eller se filmer som döms ut, i tanken att så dåliga kan det väl ändå inte vara. Ofta upptäcker jag att jag har "rätt". Subjektivitet i urval är ofrånkomligt och har alltid varit det, så länge det funnits encyklopedier. Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2024 kl. 12.27 (CET)[svara]
Vad jag vet så krävs källa för all annan information som kan ifrågasättas i en artikel. Däremot finns det mig veterligen inga krav på källa för rekommendation av en ett litterärt verk, trots att detta utgör en kommersiell vara. Jag ifrågasätter denna ordning. FWIlkens (diskussion) 9 februari 2024 kl. 12.32 (CET)[svara]
Enligt min mening vore det jämförbart med att kräva källa på att en viss källa är tillförlitlig, vilket i mina ögon vore helt orimligt. Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2024 kl. 12.41 (CET)[svara]
Om jag uppfattat det hela rätt så utgör de verk som listas under Vidare läsning inte nödvändigtvis källa för artikeltexten. Det rör sig som jag förstår det helt enkelt om subjektiva rekommendationer av (ofta) kommersiella produkter. FWIlkens (diskussion) 9 februari 2024 kl. 14.15 (CET)[svara]
Nej, de skall normalt inte vara källor (det finns dock användare som menar att man kan lägga in något där, trots att det också finns i källförteckningen, vilket jag anser vara helt överflödigt), men jag menar att de i många avseenden har samma funktion som angivandet av källor till texten. Tostarpadius (diskussion) 9 februari 2024 kl. 14.19 (CET)[svara]
Själv tycker jag inte alls att inte alls är särskilt tydligt, och det har ju absolut förekommit att jag misstänkt att skribenter lagt in sina egna verk - alternativt vilket snarare är mer problematiskt tydligt vinklade källor. Nu har jag inte intresserat mig särskilt mycket för "vidare läsning" och jag vet inte hur stort problemet är, hur ofta används källorna här? Det är ju också ganska få som intresserar sig för att lägga in vidare läsning, så det är relativt sällsynt att listorna blir extremt långa, annat än då någon intresserat sig specifikt för någon viss artikel. Det verkar som många som lägger in sådana länkar främst intresserar sig för verk som finns fritt tillgängligt via nätet, men egentligen finns ju inget sådant krav. Jag skulle inte ha något emot att det förtydligades vad som skall gälla, men tror kanske inte att det kommer att leda någonvart.FBQ (diskussion) 10 februari 2024 kl. 11.32 (CET)[svara]
Vi kan börja med att vara restriktiva i antal. Och kräva motivering vid misstanke. Det framgår normalt snabbt om det finns intressekonflikt. De gånger dessa är långa beror det nog ibland på en sorts slentrian, att lägga till "bra att ha" material, och dels en önskan att med lång vidare läsning göra en artikel så innehållsrik som möjligt utan att behöva skriva artikeltext. LittleGun (diskussion) 11 februari 2024 kl. 16.53 (CET)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘
FWIlkens: Här, på diskussionssidan för Prostitution i Sverige, tog du upp detta för ett tag sen:[1]. Ett intressant inlägg som hamnade lite undanskymt.
Rent generellt tycker jag vi ska vara mycket restriktiva att använda vidare läsning. Och jag skulle gärna se att dessa på något sätt motiverades. Vilket jag tog upp här: [2] Jag fick mycket stöd för att restriktiviteten (även om en användare blockeringsuppmanade för destruktivt beteende), lite mindre stöd för motiveringar dock.
Och visst finns risk för intressekonflikt; att man vill lyfta sin egna bok eller en bok som redovisar en ovanlig uppfattning man själv gillar till exempel. Eller göra reklam av kommersiella skäl eller av fåfänga eller av kärlek eller av politisk åskådning eller nåt annat. Och det har definitivt hänt och motverkats och säkert missats. Men det skiljer inte "Vidare läsning" från annat innehåll. Och en motivering skulle säkert underlätta att märka det.
Intressekonflikt för vidare läsning hanterar vi alltså som vi hanterar allt annat urval och trovärdighet; subjektivt och med konsensusdiskussioner och i bästa fall genom att visa betydelse/relevans/trovärdighet etc. mer konkret. Ungefär som Tostarpadius beskriver, respektive vad du vill införa som hårt krav ovan (det du kallar visa med källor, och jag kallar visa betydelse mer konkret i ett konsensussamtal).
Det var mina fem öre. Men: Jag reagerar på att du med emfas nämner "kommersiell" flera gånger, som om det var ett separat eller allvarligare problem. Det är det inte. Att det är en kommersiell produkt eller inte är fullständigt ointressant för Wikipedia. Kan ett urval motiveras kvittar det fullständigt om någon tjänar pengar på det. Det är en triggerpunkt att vara uppmärksam på för oss som läsare eftersom det kan vara ett motiv för någon att utöka Wikipedia. Men det är inte ett alvarligare motiv än annan intressekonflikt. Som fåfänga. För Wikipedia, alltså. Privat kan man ju tycka att kommerisella intressen är mer destruktiva än vad fåfänga är.--LittleGun (diskussion) 11 februari 2024 kl. 16.15 (CET)[svara]
Håller med om att kommersiella intressekonflikter endast är en av flera sorters möjliga intressekonflikter. FWIlkens (diskussion) 11 februari 2024 kl. 16.50 (CET)[svara]
Jag har som sagt aldrig fördjupat mig då jag inte sjlv lagt in några vidare läsning. Jag såg dock att artikeln om Fredrika Bremer togs upp i diskussionen som länkades ovan, och då var jag förvånad över att Carina Burmans biografi inte fanns med bland vidare läsning, i stället ett antal verk jag inte kände igen. Fördes det diskussion om vilket urvalet skulle vara? Jag ögnade bara igenom tråden som hastigast. FBQ (diskussion) 12 februari 2024 kl. 11.37 (CET)[svara]
OK - nu såg jag att det berodde på att endast författare med efternamn på A lämnats kvar... FBQ (diskussion) 12 februari 2024 kl. 11.42 (CET)[svara]
Ja, alexanderhugget "bara behålla 5" valdes vid något tillfälle. Därför blev det fem med författare som börjar med A. Då kanske Burmans försvann.
Det var kanske lite väl radikalt drag, men öppnade ju för motiveringar av titlar som som tyvärr aldrig inträffade.
Ytterligare en motivering att lista "så mycket som möjligt" eller "allt man hittar" är såklart tanken att "all information är bra" och det är ju "bara för varje enskild att lägga till det som saknas som i all utbyggnad av artiklar". LittleGun (diskussion) 12 februari 2024 kl. 11.48 (CET)[svara]
Utöver de fem lästipsen som lämnades kvar, fanns det också en förväntan att någon med större kunskaper om litteraturen om artikelsubjektet skulle göra ett mer insiktsfullt urval.
Här är länken till "Vidare läsning" som det såg ut innan "hugget": länk
@FBQ: Som du ser fanns där två böcker av Carina Burman bland de 60–70 lästipsen. Det vore värdefullt om du kunde göra ett bättre urval än "de fem första i listan". Larske (diskussion) 12 februari 2024 kl. 12.17 (CET)[svara]
Jag skall fundera på det - jag känner det blir mycket arbete, spontant är jag egentligen ganska dåligt insatt i vilka biografier över Bremer som är mest kända. Burmans råkar jag ha, nu fick jag väl den i present om jag minns rätt, men jag kände ju väl till den innan då den omtalats mycket flitigt i positiva ordalag och jag uppfattade den som väl underbyggd och intressant läsning. Det är ju den biografi över Fredrika Bremer som i senare tid blivit flitigt omtalad. Sedan kunde jag säkert göra en insats att försöka vaska fram en topp fem, men det skulle innebära mycket arbete. Vad skall jag fokusera på - betydande forskningsgärningar eller lättillgängliga populära skildringar? Är det över huvud taget intressant om de finns fritt tillgängliga över nätet? Är biografier som då de kom ut för hundra år sedan var banbrytande men nu anses föråldrade intressanta? Sedan tillkommer det faktum att om någon skulle läggas till som källa skall den enligt det Tostarpadius skrev plockas bort från vidare läsning, och ersättas av någon annan. Är det absolut max fem som gäller? Om någon vill lägga till ett nytt namn skall alltså en plockas bort? Det innebär mycket arbete även efter att jag konstruerat min lista. Nej, då känns det som jag får mer uträttat med arbete i artiklarna. Som jag har Burmans biografi kanske jag skall använda den som källa i artikeln i stället, i så fall är den ju ändå inte aktuell för Vidare läsning. Men, det blir nog inte just nu. FBQ (diskussion) 12 februari 2024 kl. 16.42 (CET)[svara]
I rubriken Eftermäle i artikeln nämns ju: På 1970-talet väcktes intresset för Fredrika Bremer ånyo. Av de många som forskat om hennes liv, tankar och gärningar kan särskilt nämnas Selma Lagerlöf, Klara Johanson, Elin Wägner, Sture Linnér, Henrik Schück, Agneta Pleijel och Carina Burman. Det avsnittet skulle ju kunna utökas med lite information om exakt vad de olika författarna skrivit om Bremer i stället för vidare läsning. FBQ (diskussion) 12 februari 2024 kl. 16.58 (CET)[svara]
Ja, sånt är mycket bättre än en vidareläsning lista i en encyklopedi. LittleGun (diskussion) 12 februari 2024 kl. 18.48 (CET)[svara]

Läsa och kommentera gymnasiearbetesartiklar

Är fotnoten på rätt ställe?

Gymnasiearbetesprojektet vi kör tillsammans med Nordiska museet och Stockholms kvinnohistoriska där elever på Enskilda gymnasiet skriver nya eller fyller på befintliga artiklar rullar på, och börjar närma sig tiden när artiklarna ska flyttas ut från sandlådor. Om någon vill göra en insats och läsa och kommentera en artikel går alla deltagare att hitta via projektdeltagarmallen eller deltagarlistan i dashboarden och vidare till de sandlådor de skriver i. Lämna gärna kommentarer på sandlådans diskussionssida med tips om vad som behöver åtgärdas (eller att ni läst igenom och inte hittade några konstigheter). Uppgiften finns även som ett månadens uppdrag för den som vill samla stjärnor där.

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 9 februari 2024 kl. 12.15 (CET)[svara]

Jag har hittills hunnit lämna feedback på tre artiklar. Det jag kan konstatera är att de har valt bra och intressanta ämnen. Det som verkar återkomma (utöver individuell feedback, såklart) är dels språkvård men framför allt WP:Tidlöshet. Den förstnämnda antar jag kommer åtgärdas innan artikeln publiceras men WP:Tidlöshet kan man nog behöva påminna om. Den är lätt att glömma bort, eftersom idag är idag, men i morgon är idag igår osv. NnieAndersson (diskussion) 9 februari 2024 kl. 22.56 (CET)[svara]
Axel, tidigare år har projektet gett en hel del intressanta artiklar.
Till mina medwikipedianer, granska gärna några artiklar! Det är intressant att se vad de åstadkommer. Per W (diskussion) 11 februari 2024 kl. 17.02 (CET)[svara]
håller helt med Per W. Jag vet inte riktigt vax som tidigare varit teman men i år verkar det vara kvinnohistoria och sport.NnieAndersson (diskussion) 11 februari 2024 kl. 18.24 (CET)[svara]
@NnieAndersson, @Per W Tack för granskning och bra återkoppling. Jag för vidare kommentarerna via lärarna så att alla får med det på en gång också. Vad gäller tema är det ganska fritt att välja artiklar, men vi ser gärna att dom väljer inom Nordiska museets eller Stockholms kvinnohistoriskas områden för att kunna få hjälp att hitta källor och bilder. Under de första träffarna ägnar vi mycket tid åt att hitta relevanta ämnen, luckor att fylla och avgränsningar i tid och geografi så att dom inte behöver skriva om hela världen genom hela historien. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 13 februari 2024 kl. 09.47 (CET)[svara]

Källhänvisningsproblem

Jag har för ett pågående projekt fått ut uppgifter från Svenska kyrkan via mail. I vanliga fall brukar de skicka protokoll eller beslut, och då behandlar jag källan som vilket myndighetsbeslut som helst, eftersom de lyder under OSL. Men i ett fall ligger informationen "löst" i ett mail från en stiftsjurist.

  1. Går det att använda detta som en vettig källa? Det är ju en utgående handling från en organisation som följer offentlighetsprincipen till följd av lagtvång, så rimligen är uppgiften verifierbar i efterhand.
  2. Hur anger jag i så fall noten på bästa sätt? (Skriv gärna fler utkast nedan!)
  3. Har vi en bra källhänvisningsakut nånstans? Jag tycker det är innerligt svårt att hitta WP-sidor och ser gärna att en sådan sida skyltas upp på WP:Källor, Wikipedia:Trovärdiga källor och Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar.

Utkast not

Fyll gärna på med bra svar nedan!

  • NN, stiftsjurist (2024-02-09). Mailsvar på begäran om offentlig handling. Svenska kyrkan, X stift. Läst 12 februari 2024 

OJH (diskussion) 12 februari 2024 kl. 15.20 (CET)[svara]

Tyvärr tror jag inte du kommer tycka att detta är ett bra svar, men: om materialet är opublicerat är det att jämställa med t.ex. egna dagboksanteckningar, föreläsningsanteckningar och annat. Det finns inget bra sätt att tillåta hänvisningar till sådant och upprätthålla verifierbarhet. Du får därmed hantera det som annan kunskap du har men som du inte har en trovärdig källa till.
andejons (diskussion) 12 februari 2024 kl. 15.49 (CET)[svara]
Jag instämmer med Andejons. Det kan fungera som källa i en akademisk uppsats, men inte här. Tostarpadius (diskussion) 12 februari 2024 kl. 17.36 (CET)[svara]
I denna redigering så lade jag in hänvisning till ett beslut i granskningsnämnden för SVT som jag hittade nånstans på nätet (på en google-drive-yta) som jag dessförinnan såg till att få arkiverat på www.archive.org. Jag menar detta är ett offentligt dokument som alltid kommer att vara _möjligt_ att begära fram, men det är ju hemskt mycket enklare om det finns på ett musklicks avstånd. På liknande sätt ska det ju alltid vara _möjligt_ att få fram korrespondens från en myndighet - kan man tänka sig att göra på liknande sätt angående detta mail från en stiftsjurist - arkivera handlingen på www.archive.org? / undrar ANHN ✎ 13 februari 2024 kl. 05.45 (CET)[svara]
@Andejons, @Tostarpadius: Jag lutar starkt åt att ni har rätt.

@Anhn: Jag tänker att det är tveksamt att börja ladda upp brev från en icke-myndigheter på webbplatser. Att Svenska kyrkan lyder under OSL och TF gör ju inte per automatik att de också lyder under det upphovsrättsliga undantag som finns för statliga handlingar, bara att jag har rätt att ta del av materialet. Nej, för mig landar frågan i ditt andra resonemang. Om källan finns och är möjlig att kontrollera genom att begära ut handlingen så... finns den väl? Url:en är, som du säger, bara en fråga om hur lättillgänglig den är. Men därmed är vi tillbaka i Andejons och Tostarpadius fråga: är det verkligen en källa eller är det ren och skär originalforskning?

Påminner om att jag gärna mottar tips angående punk 3! OJH (diskussion) 13 februari 2024 kl. 08.11 (CET)[svara]
Jag har i mina artiklar om läroverk använt riksarkivet som källa när info finns där. I några fall vände jag mig till kommunarkivarien för att få fram information från kommunarkivet som har info om vissa skolor. Exempel Katrineholms högre allmänna läroverk Uppgifterna är från skolans arkiv som återfinns i Katrineholms kommunarkiv. Uppgifter ur arkivet levererades av arkivets chef via mail 9 februari 2016 Yger (diskussion) 13 februari 2024 kl. 08.17 (CET)[svara]
Jag inser att det i vissa fall finns poänger med att otryckta eller ickedigitaliserade källor men egentligen strider det ju mot våra regler om att inte publicera egen forskning på Wikipedia. Tostarpadius (diskussion) 13 februari 2024 kl. 08.36 (CET)[svara]
@Yger Tack, det är ju en tänkbar väg och liknar lite vad jag skissat på ovan. Ska fundera. OJH (diskussion) 13 februari 2024 kl. 08.55 (CET)[svara]
@Tostarpadius Ja, precis. Men vad är egen forskning och vad är en källa? Om jag frågar efter protokoll så är det uppenbart en källa. Men om jag från samma handläggare frågar efter uppgifter som inte var sammanställda när jag frågade efter dem, men som vederbörande sammanställer, är det då egen forskning givet att du sen kan komma efter och be om de uppgifter jag fick ut? Jag tycker inte det är helt enkelt att dra strecket. OJH (diskussion) 13 februari 2024 kl. 09.00 (CET)[svara]
I mitt fall gjorde jag en poäng av att det var arkivets chef som gjorde uppgiften tillgänglig, och hans mail finns ju kommunens diare. Det är ju då en sorts publicerad info av annan än jag Yger (diskussion) 13 februari 2024 kl. 09.03 (CET)[svara]
Ja, det finns givetvis gränsfall. Tostarpadius (diskussion) 13 februari 2024 kl. 09.29 (CET)[svara]
Jag menar att det inte alls är självklart att det är en källa om du efterfrågar ett protokoll i betydelsen en källa lämplig för wikipedia. FBQ (diskussion) 13 februari 2024 kl. 09.43 (CET)[svara]
Jag menar att både OJH:s och Ygers exempel är så svåra att hitta att de är olämpliga som källor på Wikipedia. Förutom Wikipedia:Ingen originalforskning tangerar det också Wikipedia:Relevans -- uppgifter som kräver denna sorts efterforskningar är inte tillräckligt uppmärksammade för att tas med på Wikipedia. //Essin (diskussion) 13 februari 2024 kl. 13.29 (CET)[svara]
Jag anser hur länge realexamen gavs i en skola är klart relevant. I andra sammanhang har jag använt stayfriends, där även foton av avgångsklasser visas (för vem som), och även tidningsnotiser om detta, men jag tycker då det är bättre använda skolans arkiv än det mer användarskapade StayFriends. Yger (diskussion) 13 februari 2024 kl. 13.57 (CET)[svara]
Det här är förstås sällan en realistisk lösning, men för ett par år sedan skrev jag en artikel i en tidskrift mest för att det skulle gå att lägga till ett par meningar i en Wikipediaartikel. Tyvärr finns det inte något överflöd av tidningar som gärna tar in en artikel för den sakens skull. /Julle (disk.) 13 februari 2024 kl. 23.43 (CET)[svara]
Tack @Julle, detta minns jag att du berättat om tidigare. I det här fallet känns det inte som en möjlig väg. (Däremot bevakar jag fackpressen för att se om vi inte kan hitta en vettig källa till sist). Har du tips angående punkt 3? OJH (diskussion) 13 februari 2024 kl. 23.46 (CET)[svara]
Rör det en biografi kan vissa typer av frågor ofta besvaras av de fantastiska människor som bevakar Wikipedia:Persondatafrågor. Annars tror jag att folk brukar vända sig till Wikipedia:Faktafrågor som bästa lösning på att försöka få hjälp med källhänvisningar. FBQ kunde peka mig rätt där för några veckor sedan när jag satt och försökte rädda en artikel på engelskspråkiga Wikipedia. /Julle (disk.) 14 februari 2024 kl. 00.06 (CET)[svara]
@Essin Jag tänker att det är svårt att bedöma relevansen i uppgifterna, givet att jag inte skrivit vad det handlar om. Så låt mig förtydliga: det handlar om nomineringar vid val- av höga ämbetsmän. För mig är den självklar relevans att kunna uttyda om det är främst prästvigda eller lekmän (eller för den delen företrädare för politiska partier/nomineringsgrupper) som agerar, och om det är en eller många nomineringar av samma kandidat. Att källan är bra eller usel påverkar inte min bedömning av relevansen. (Däremot kan det påverka min bedömning av om materialet ska publiceras eller ej, men då utifrån behovet av starka källor.) OJH (diskussion) 13 februari 2024 kl. 23.44 (CET)[svara]
Däremot är jag alltså delvis inne på samma tolkning som @Essin vad gäller källan.
Har @Essin något tips avseende punkt 3 ovan? OJH (diskussion) 13 februari 2024 kl. 23.47 (CET)[svara]
Om mailsvaret är en allmän handling så ser jag inga problem att hänvisa till det på det sätt som anges högst upp. /ℇsquilo 14 februari 2024 kl. 09.40 (CET)[svara]
Problemet är att allmänna handlingar kan gallras, så länge det inte finns beslut om att bevara dem för framtiden. Risken är att ett mejl skulle kunna gallras om några år och att informationen därmed blir omöjlig att verifiera. Om mejlet har diarieförts är det väl kanske troligt att det kommer bevaras, men inte säkert. Man bör rimligen hänvisa till ett diarienummer i en källhänvisning om det finns registrerat på så vis. Smetanakaviar (diskussion) 14 februari 2024 kl. 13.39 (CET)[svara]
@Smetanakaviar Där satt den. Tack. Det avgjorde saken för mig. "OJH:s egna riktlinje: strecket går vid diarieföring, det gör det åtminstone rimligt svårt att gallra." Tack!
För själva ärendet går jag nu vidare på andra sätt, men det kan ju finnas andra fall och skäl att diskutera vidare! OJH (diskussion) 14 februari 2024 kl. 14.30 (CET)[svara]
Jag tror att jag har blivit missuppfattad, om inte ber jag om ursäkt för att jag nu är övertydlig. Jag menar alltså inte relevant i den allmänspråkliga betydelsen – jag försöker inte besvara frågan "Ingår dessa uppgifter i sammanhanget så det är relevant att nämna dem i texten?" Jag menar relevant i den Wikipediafikonspråkliga betydelsen som definieras på Wikipedia:Relevans som jag länkade till, och det är en annan sak. Att svWP kallar det "relevans" missvisande och olyckligt – något i stil med "uppmärksamhet", "betydenhet" eller "märkvärdighet" likt enWP:s "notability" skulle förmodligen vara bättre – men jag är rädd att vi är fast med det.
Det handlar främst om huruvida ett artikelämne och i förlängningen uppgifterna i artikeln är tillräckligt uppmärksammat i nuläget för att det ska gå att hitta källor till det, men också att det ska gå att fastställa med tillräcklig säkerhet att källan eller tolkningen av den inte innehåller misstag, är vinklad eller har definitionsproblem, och att nya källor kommer att bli tillgängliga om sakförhållandena ändras. Några av aspekterna är obetydliga för uppgifter om inträffade händelser, men inte alla. Det är förstås omöjligt för en enskild användare att förutse framtiden eller helt undvika misstag, men varje användare bör avgränsa svWP-innehållet på så sätt att det är möjligt för andra användare att göra detta kvalitetsarbete över tid.
När det gäller punkt 3 har jag inte så mycket att tillägga utöver det Julle nämnde. Om det finns ett aktivt projekt inom ämnesområdet kan det löna sig att fråga där, men det finns ju inte alltid. Sedan finns Wikipediadiskussion:Wikipediabiblioteket men det har jag inte erfarenhet av själv (även om jag kanske borde). //Essin (diskussion) 14 februari 2024 kl. 19.21 (CET)[svara]
Det finns förvisso många olika sätt att diarieföra elektroniska dokument. Men om du inte har fått något diarienummer med svaret så är det Message-Id som står i brevhuvudet som gäller. /ℇsquilo 15 februari 2024 kl. 10.50 (CET)[svara]
@Esquilo: Förvisso, men när det handlar om källor av det här slaget tror jag ett klassiskt diarienummer är det som räknas. Sen finns det andra tillfällen när exempelvis DOI kan vara ett relevant ID, vissa databaser har egna ID-nycklar osv. Men gemensamt för att nyttja dem som källa bör väl vara att de inte bara identifierar, utan också gör det möjliga att läsa dem igen? Jag tror tyvärr inte att Message-Id är ett begrepp som fungerar hos Svenska kyrkan i det hänseendet. OJH (diskussion) 18 februari 2024 kl. 20.44 (CET)[svara]
Det ger i alla fall spårbarhet. Även om meddelandet i sig har gallrats så går det fortfarande att verifiera att mailet har skickats, av vem, till vem och när. Och allmäna arkiv får gallras, så även med ett "riktigt" diarienummer finns det ingen garanti för att meddelandet finns kvar. /ℇsquilo 19 februari 2024 kl. 08.25 (CET)[svara]
Och jag menar att det inte varit självklart även om uppgifterna arkiverats. Det är inte helt enkelt, då vi ju helst vill ge korrekta uppgifter. Yger ger exempel på information om sista år en skola gett studentexamen. Jag menar att vi hur som helst bör söka de uppgifterna i en jubileumskrift över skolan eller en skrift för aktuell stads utbildningshistorik. Nu har vi accepterat att man går till originalkällor för att verifiera uppgifter som exempelvis födelse- och dödsdatum med mera, men risken är ju att vi hamnar i situationer där egna tolkningar av materialet tar över, jag menar att vi redan haft problem med det, och det blir ett sluttande plan där vi riskerar att anse att det är okej med egna tolkningar ibland och inte i andra fall. Därför menar jag att uppgifter som inte går att verifiera i annat material bör övervägas att uteslutas från artiklarna. FBQ (diskussion) 15 februari 2024 kl. 10.56 (CET)[svara]
Bortsett från problematiken med att det är förstahandsuppgifter så skulle jag vilja tipsa om att använda handlingar.se när sådana här uppgifter begärs ut. Då blir de dels publika och länkbara, och dessutom verifierbara för läsarna. ♥Ainali diskussionbidrag 15 februari 2024 kl. 19.34 (CET)[svara]
@Ainali Tack, handlingar.se verkar vara en god idé om än litet utnyttjad hittills. Det är också tveksamt om fallet Svenska kyrkan passar in där. De stiftelser som finns upptagna i registret verkar i huvudsak vara kommunalt anknutna, och endast sex ideella föreningar finns med i listan. Kanske kan det växa med tiden? Jag har sparat med länken inför framtiden! OJH (diskussion) 18 februari 2024 kl. 20.56 (CET)[svara]
@FBQ: Här torde det väl också vara stor skillnad på vilken typ av uppgifter det rör sig om? Ett enskilt årtal eller datum är ofta en så statisk uppgift att det inte alls är ett problem att använda originalkällor. (Jag säger ofta, för om nedläggningsbeslutet fattas 1957 men trädde i kraft först 1958 så kan ju även sådana källor behöva tolkas/förstås innan de används.)
För mig är det inte heller självklart att en jubileumsskrift är en bättre källa än en originalkälla/registerutdrag. Otaliga är de ideella krafter som ger ut viktiga lokalhistoriska bidrag i tryckt form, och som misstar sig på fakta eller känner till betydligt mindre om källkritik än gemene wikipedian.
Nyckeln torde stavas V-Ä-R-D-E-R-I-N-G. Varje källa måste alltid värderas, prövas, granskas, bedömas. OJH (diskussion) 18 februari 2024 kl. 20.48 (CET)[svara]
Jag är lite orolig för konsekvenserna. Det finns massor med klimatförnekare, kreationister, foliehattar av olika slag eller bara glada amatörer med egna tolkningar därute, varav många tenderar till att flockas kring just wikipedia för att lägga in sina tankar på wikipedia. Det är framför allt därför som det inte är någon god idé att börja tillåta egna slutsatser. Man kan givetvis ge sig in på att värdera, pröva, granska, bedöma källorna, men om man skall göra det med originalkällor kommer det att kräva mycket tid och energi för etablerade användare och riskera att mycket förblir ogranskat. Sedan är det ju sant att ett enskilt årtal hit eller dit vanligen inte ändrar något i grunden och därmed sällan är särskilt problematiskt att rätta utifrån originalkällor. Men det blir ju svårt att dra gränsen när det börjar bli problematiskt, och ett årtal skulle kunna utgöra en del i ett vidare resonemang. Sedan går det ju visst att påpeka att alla tryckta skrifter inte alls är tillförlitliga. Men där har vi principer för att bedöma vilka källor och vilka författare vi kan se som mer tillförlitliga (ja, det finns absolut problem i att välja källor som talar för den egna ståndpunkten här också, men arbetet med att hålla artiklarna blir åtminstone enklare om vi fokuserar på etablerade källor). Grunden är ju att alla wikipediaanvändare skall vara likvärdiga inför sina redigeringar, och då måste ju redigeringarna stå för sig själva. Risken är ju annars att allt för mycket fokus kommer att läggas på användares status i gemenskapen. Jag tycker därför att det är viktigt att vara återhållsam med användande av originalkällor. FBQ (diskussion) 18 februari 2024 kl. 21.09 (CET)[svara]
Instämmer! Och sättet att hantera det är väl en levande diskussion, ständigt pågående, och att hela tiden ifrågasätta? OJH (diskussion) 18 februari 2024 kl. 21.27 (CET)[svara]
Vi kanske i grunden är överens. Med mitt inlägg ville jag främst mana till försiktighet i användande och introduktion av arkivkällor på wikipedia. FBQ (diskussion) 19 februari 2024 kl. 07.31 (CET)[svara]
@Essin: Tack för förtydligandet. Jag tolkade dig visserligen precis så, men höll inte med om din bedömning. Men tack vare ditt förtydligande torde åsikterna vara tydligt klargjorda!
Tack också för påminnelsen om WP:Wikipediabiblioteket. Det är enligt mitt tycke alldeles för svårt att hitta tillbaka alla dessa goda sidor som man en gång råkat passera. OJH (diskussion) 18 februari 2024 kl. 20.40 (CET)[svara]

Avlidna användare

För kännedom: Jag har efter Wikipediadiskussion:Användarsidor#Avlidna användare skapat Wikipedia:Avlidna användare. Fortsätt gärna diskussionen där, eller ännu hellre, bearbeta Wikipedia:Avlidna användare så att den beskriver praxis bättre. //Essin (diskussion) 13 februari 2024 kl. 13.30 (CET)[svara]

Postmasterstudent behöver tips

Hej. Jag blev fadder till en ny användare som har frågor som är utanför min kompetens. det är @Laserstål, som är en postmasterstudent på kursen "Tusen Kulturhus" på Kungliga Konsthögskolan (som är en postmasterkurs). Han skrev frågor på min användarsida, och han gav mig tillåtelse att fråga vidare här. Eventuella svar är bäst att göra på hans diskussionssida, så att han får det samlat på ett ställe. Lättare för dokumentationen och för att hitta rätt.

Han skrev såhär till mig: "Jag skulle vilja gå igenom sidor om olika Folkets hus, kulturhus och andra platser och om möjligt komplettera dessa, kanske på sikt i form av Wikitons eller liknande"

Jag svarade att det var bättre att lägga en blänkare här så att ni som jobbat mycket med dessa saker kan hjälpa honom, kanske fråga mer specifikt vad han vill. Jag tipsade om Wikidata och att det kanske är något att jobba med. Jag missade att nämna kategorin om Folkets hus i Sverige... Kanske WMSE kan komma med tips eller stöd utifrån dess kompetens. Adville (diskussion) 16 februari 2024 kl. 12.07 (CET)[svara]

Jag har tittat vidare och tror att Wikidata är en lämplig initial publiceringsform för det dataset jag har tillgång till. Jag har dock kört lite fast i att jag inte riktigt förstår hur jag ska börja lägga in Wikidata-entiteter. Jag vill till exempel skapa en entitet för boken "Svenska folkrörelser 5 Folkets hus och parker" för att kunna referera till boken som källa för de entiteter jag skapar och de datapunkter jag lägger till eller kompletterar befintliga datapunkter med.
Jag behöver också ta reda på om jag borde skapa föreningen (som ofta driver anläggningen) som en separat entitet (detta ger en sannare modellering eftersom fastigheter kan tas över av olika organisationer, eller en och samma förening kan driva flera olika anläggningar) eller om jag ska modellera föreningen och anläggningen som en och samma. Det finns förstås en praxis här som jag inte vet var jag ska finna den.
För artiklar om enskilda Folkets hus känns det rimligast att komplettera dem efterhand, förhoppningsvis med hjälp av datat från Wikidata.
Boken Svenska folkrörelser 5 innehåller över 600 monografier som är mycket kortfattade, och för nya artiklar är det är svårt att skriva om dem utan att de blir sämre. Jag tänker att artiklarna kan skapas mer programmatiskt efter att jag kodat bokens data (med kommentarer för föreningar med mer vindlande historia).
Kommentarer kring relevansbedömningar av artiklar kring enskilda Folkets Hus och Folkets Park mottages också tacksamt. Ibland är det mycket blygsamma verksamheter men de har trots allt ofta drivits över en längre tid och på så vis nått många människor och varit betydelsefulla på de platser där de funnits. Laserstål (diskussion) 20 februari 2024 kl. 14.40 (CET)[svara]
Att lägga till objekt i Wikidata är inte så svårt, du klickar på "create an item/skapa ett objekt" i vänsterspalten, namnger det och ger en kort beskrivning, och när det sen är skapat kan du fylla på med olika egenskaper - instans av: litterärt verk, genre: facklitteratur, osv. Jag vet inte om mitt objekt Allsvenskan genom tiderna (Q117007941) är skapat enligt konstens alla regler, men det fungerar för ändamålet (källbeläggning), och om det blir fel kan nån annan bara komma och peta till det så det blir enligt praxis. När man sen lägger till nya objekt kan man då källbelägga deras egenskaper med egenskaperna anges i: [bokens namn] och sida: xxx. jssfrk (d|b) 20 februari 2024 kl. 18.55 (CET)[svara]

Snart kan man läsa tidningar från 1924 hemifrån

Kungliga bibliotekets dagstidningstjänst Svenska dagstidningar är för tillfället nedstängd eftersom som man migrerar till ett nytt gränssnitt. Planen är det nya gränssnittet ska öppnas den 22 februari. Då kommer även KB ändra gränsen för när material är så gammalt att det kan läsas hemifrån från 115 år till 100 år. Det innebär att man den 22 februari kommer kunna läsa tidningar från den 22 februari 1924 och tidigare varefter gränsen flyttas fram en dag i taget. Vi får således hela 1910-talet och lite till på ett bräde.

Mer finns att läsa här: https://www.kb.se/om-oss/nyheter/nyhetsarkiv/2024-02-15-kbs-tidningstjanst-blir-annu-battre.html

KB har digitaliserat allt fram till 1906 vilket tidigare gränsen för fritt material. För tiden därefter finns bara ett litet urval som dock brukar vara några av de mer efterfrågade tidningarna. KB har vidare sett till att ytterligare några tidningar digitaliserats 1907-1925 inför lanseringen. De tidningar som kommer finnas för tiden 1910-1925 kommer i huvudsak vara:

  • Stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Stockholms-Tidningen (den sista bara till 1915)
  • Göteborgstidningarna Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, Göteborgs-Posten och Göteborgs Aftonblad
  • Malmötidningarna Arbetet och Sydsvenska Dagbladet Snällposten
  • Några tidningar från andra delar av landet såsom Västerbottenskuriren, Smålandsposten, Kalmar, Jämtlandsposten, Trelleborgstidningen och Provinstidningen Dalsland

En del av innehållet finns tillgängligt på en betasajt innan lanseringen, dock med den gamla läsgränsen 1909. Väsk ✎ 16 februari 2024 kl. 13.12 (CET)[svara]

Fantastiskt, heja KB! jssfrk (d|b) 17 februari 2024 kl. 12.47 (CET)[svara]
Väldigt bra! / Lucie Manette (Diskussion) 17 februari 2024 kl. 13.46 (CET)[svara]
Även om det är fritt att söka har jag för mig att man måste betala för att kunna läsa artiklar eller förstora originaltext. Om man vill använda som källa är det viktigt att man får med hela sammanhanget och inte bara ordets förekomst. För ibland har betydelsen av ord förändrats med åren och det kan ha använts för att beskriva något annat än det man vill styrka. Kyllo (diskussion) 17 februari 2024 kl. 14.05 (CET)[svara]
Hemifrån, menar jag. Kyllo (diskussion) 17 februari 2024 kl. 14.08 (CET)[svara]
Nej, det gäller bara nyare material. Sedan har jag ju konstaterat att inläsningen av frakturstil fungerar ganska dåligt vilket gör sökning i äldre tidningar lite svår. Men det är ju fortfarande en utmärkt tillgång.FBQ (diskussion) 17 februari 2024 kl. 17.08 (CET)[svara]
Nu är nya versionen live på https://tidningar.kb.se/ , en dag tidigare än planerat. Som så ofta med nya versioner finns det saker lagts till och tagits bort, vilket gör att det finns både bra och sämre saker med den nya versionen.
För den som bekymrar sig om det så har den nya versionen nya URL:er för allt innehåll. De nya URL:erna innehåller inte längre utgivningsdatum utan består istället av en slumpvis kombination av siffror och bokstäver som betecknar varje tidningsnummer. Man verkar ha sett till att gamla länkar fortsatt ska fungera genom att de hänvisar till de nya URL:erna. Länkar till låst material ledde tidigare till en sida med rikare kontext, nu får man bara en sida med tidningens titel och utgivningsdatum samt info om att innehållet är upphovsskyddat.
Utöver de tidningar som jag listade tidigare kan man för perioden 1910-1925 även läsa: Söderhamns Tidning, Sölvesborgs-Tidningen, Göteborgs Dagblad (1918-1923), Dalpilen, Arbetaren (från 1922), Signalen, Reformatorn, Hvar 8 Dag, Tidning för Idrott (till 1919), Östgöta-Posten (till 1917), Strix (till 1915), Svensk skyttetidskrift (till 1914) och Efteråt (till 1922) samt ytterligare några tidskrifter.
När jag provar olika gamla länkar märker jag dock att Norrskensflamman helt saknas i den nya versionen. Förhoppningsvis är det bara tillfälligt. Väsk ✎ 21 februari 2024 kl. 12.06 (CET)[svara]

Wikipedia:Veckans tävling/Juniorvärldsmästare

Maja Åskag, dubbel juniorvärldmästare i friidrott 2022

Wikipedia:Veckans tävling/Juniorvärldsmästare börjar imorgon! Välkommen och skriv om morgondagens idrottstalanger, som till exempel Maja Åskag i tresteg och längdhopp! Varmt välkomna med era bidrag. Alla sporter räknas, även lagsporter, där vi saknar väldigt många artiklar. Lycka till! Estrellato (diskussion) 18 februari 2024 kl. 11.50 (CET)[svara]

Nu har tävligen dragit igång! :) Estrellato (diskussion) 19 februari 2024 kl. 08.53 (CET)[svara]

Vila i frid Iljadrip

Jag öppnade ett väldigt tråkigt mail på kyrilliska imorse från en släkting. Han beklagade våran förlust, och att Wikipedia betydde mycket för Ilja, inte minst för att behålla sina svenskakunskaper.

Iljadrip har tyvärr lämnat jordelivet, innan han ens hunnit fylla 22. Det hände tydligen i januari 2023 och ett försök att meddela gjorde i den raderade artikeln Ilia Beliaev i juni 2023, men administratören som raderade förstod nog inte kontexten. Hur det gick till finns att läsa på Iljadrips användardiskussion.

Jag vill ge mina kondoleanser och tacka Iljadrip för hans insatser här. Jag har nominerat hans artikel Aeroport Volgodonska till bra artikel via Wikipedia:Utvalda artiklar i hans minne.

Han är begraven i Klagenfurt i Österrike som blev hans nya hemstad efter att han flytt Ryssland. Hemskt hur man kan fly från krig, och så slutar det såhär. Men sådant är ödet. Vila i frid Ilja!

Estrellato (diskussion) 18 februari 2024 kl. 16.27 (CET)[svara]

Tråkigt att höra. Våra tankar till den avlidnas anhöriga. Sabelöga (diskussion) 22 februari 2024 kl. 00.09 (CET)[svara]

Mest väletablerade namn

Föreslog nyligen att en artikel skulle få ett nytt namn. På diskussionssidan påpekade dock en erfaren wiki-användare att de många källor jag angivit inte lyckats bevisa att det nya namnet är det som används mest för artikelns innehåll, vilket förstås är en rimlig poäng. Jag undrar om Wikipedia har en standardiserad metod för att avgöra vilket namn som är vanligast förekommande när flera väletablerade benämningar finns? Hittade inget tydligt svar på Wikipedia:Artikelnamn. Hnuden (diskussion) 18 februari 2024 kl. 18.48 (CET)[svara]

Om flera finns behövs ett mer beskrivande namn. Yger (diskussion) 18 februari 2024 kl. 18.54 (CET)[svara]
Jag förstår. Hur brukar man väga detta mot POMFF, generellt sett? Om ingen använder det mer beskrivande namnet, som inte är mer "korrekt" utan endast just deskriptivt, blir det ju svårare för en användare att hitta artikeln. Dessutom föredrar vi väl kortare namn om dessa finns att tillgå? Hnuden (diskussion) 18 februari 2024 kl. 19.13 (CET)[svara]
Vi kan sedan jobba med förgreningssidor för att hitta den enskilda. Vi tvekade inledningsmässig mellan påskupploppen eller påskkravallerna, sedan kvalificerade vi namnet med årtal, påskupploppen 2022, medan de andra namnen går till förgreningssidor, påskupploppen, påskkravallerna Yger (diskussion) 18 februari 2024 kl. 19.54 (CET)[svara]
Okej, tack! Hnuden (diskussion) 18 februari 2024 kl. 20.09 (CET)[svara]

Namnbyte av Afri-Ski?

Jag har initierat en diskussion på Diskussion:Afri-Ski om artikeln skall behålla sitt namn, eller byta till Afriski, vilket är vad skidorten själv kallar sig. Jag skulle bli tacksam om intresserade skulle vilja delta i diskussionen. Notera att detta bara är en blänkare – diskutera inte här, så är ni snälla. / TernariusDisk 19 februari 2024 kl. 05.00 (CET)[svara]

Artikeln har flyttats med goda argument som grund. Blänkaren fungerade. Tostarpadius (diskussion) 21 februari 2024 kl. 16.47 (CET)[svara]

Användare:L Haglund

Upptäckte att någon vid namn Lennart Haglund enligt Ratsit avled i oktober förra året och var född 1928. Jag undrar om det möjligen är användaren L Haglund. Uppgifterna verkar stämma överens med vad som står på Ratsit och också vad som står på Familjesidan vad gäller födelseplats. L Haglund uppges vara född 1928 och kommer från Huskvarna, vilket mannen i dödsannonsen också var. Och då undrar jag, vet någon om det är samma person? Om det är det lägger vi in "avliden"-mall på användarsidan. Tacksam för svar. Colapojken (diskussion) 21 februari 2024 kl. 22.08 (CET)[svara]

Den här intervjun antyder väl att det är samma person. Tråkigt att höra om så är fallet, vi var flera gånger inne och pysslade i samma Huskvarna-relaterade artiklar. I bland kanske med lite olika, men alltid konstruktiv, ingång till stil och innehåll. Tanzania (diskussion) 21 februari 2024 kl. 22.29 (CET)[svara]
Kan tyvärr inte bidra med mycket och har inte stött på användaren tidigare. Noterade dock att han det senaste inlägget på diskussionssidan skrev under som ”Lennart Hagberg”, se denna diff. Men det kan ju finnas fler med det namnet. / Lucie Manette (Diskussion) 21 februari 2024 kl. 23.07 (CET)[svara]
@LucieManette: menar du Haglund? I diffen står det "Haglund". Colapojken (diskussion) 21 februari 2024 kl. 23.10 (CET)[svara]
Japp, skrev fel. Förlåt. Lucie Manette (Diskussion) 21 februari 2024 kl. 23.53 (CET)[svara]
@LucieManette: ingen fara! Sånt som händer. Colapojken (diskussion) 21 februari 2024 kl. 23.54 (CET)[svara]

Det som talar för att det skulle kunna vara rätt är följande:

  1. Personen var född i Huskvarna 1928 (som mannen i dödsannonsen)
  2. Personen uppgav sig bo i Varberg (som den avlidne på Ratsit)
  3. Det finns dessutom ingen annan Lennart Haglund på Ratsit eller någon annanstans som är född 1928

Så det lär nog vara han. Colapojken (diskussion) 21 februari 2024 kl. 23.17 (CET)[svara]

Säkrast vore nog ändå om någon kunde kontakta dödsboet eller anhöriga och bekräfta. Kanske något för Wikimedia Sverige att också skicka kondoleanser. Sabelöga (diskussion) 22 februari 2024 kl. 00.02 (CET)[svara]
Men varför? Tråkigt om det är så och all respekt för användarens bidrag, men det känns som att Wikipedia/-media skulle inkräkta på användares privatliv om man gjorde sådana kopplingar och tog kontakt med anhöriga. Hade denne L. Haglund velat tillkännage sitt fulla namn, hade vederbörande uppgivit det i sitt användarnamn. Ytterligare ett skäl för oss IP-nummer att inte registrera konto och berätta saker om oss man inte sedan kan ta tillbaka. 79.136.41.143 22 februari 2024 kl. 02.27 (CET)[svara]
För det första var det ett förslag, för det andra så har han själv skrivit under meddelanden på wikin med Lennart Haglund. Sabelöga (diskussion) 22 februari 2024 kl. 02.47 (CET)[svara]
Jag tycker inte gemenskapen eller Wikimedia Sverige ska rota i användares privatliv och spekulera i vem som står bakom en användare. Vi ska nöja oss med att låta användares anhöriga eller bekanta kontakta oss och agera utifrån det. Mallen "avliden" är inte till för att förbehållslöst registrera dödsfall, den är till för att visa respekt när vi är säkra på att användaren och efterlevande uppskattat det. LittleGun (diskussion) 22 februari 2024 kl. 08.56 (CET)[svara]
Jag håller med. Sidan Wikipedia:Avlidna användare är visserligen ingen officiell riktlinje, men den får nog ändå ses som en rekommendation vad som bör göras vid en medarbetares bortgång. Där konstateras bl.a.: "Därför ska inget göras utan tydliga bevis på användarens frånfälle" samt "Anonyma konton ska inte avslöjas eller identifieras om det inte är i enlighet med tidigare önskemål från användaren själv eller efter kontakt med och godkännande från anhöriga". Jag tycker nog "anonyma konton" får anses omfatta även sådana konton där användaren använt (delar av) sitt eget namn, utan att officiellt tillkännage att kontonamnet verkligen är det riktiga namnet. / TernariusDisk 22 februari 2024 kl. 09.07 (CET)[svara]

Från Wikimedia Sveriges sida har vi Dödsfall inom Wikimediarörelsen som inriktning, så tills vidare kommer vi inte att göra nånting med det här mer än att ha koll på diskussionen. Den som vill kan kontakta oss här eller via infosnabel-awikimedia.se om det behövs. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 22 februari 2024 kl. 11.21 (CET)[svara]

@Axel Pettersson (WMSE): vad jag tolkar det som så ska denna diskussion avslutas, eller hur menar du? Colapojken (diskussion) 23 februari 2024 kl. 12.30 (CET)[svara]
@Colapojken Instämmer, och vi kommer inte göra nånting aktivt här. Skulle däremot någon anhörig till användaren (eller annan inom gemenskapen) vilja kontakta oss med bekräftelse eller önskemål är vi öppna för det. Så är min mening. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 23 februari 2024 kl. 15.49 (CET)[svara]

Webbutiker som källa

Jag har ibland stött på i artiklar att webbutiker används som källa för att en film eller TV-serie har utgivits på DVD, VHS eller vad det nu må vara. Är detta lämpligt? Jag tänker dels för att det kan vara en sorts reklamlänk då butiken (när artikeln fanns i lager) ändå vill sälja artikeln till läsaren, dels kan webbutiken ta bort artikeln helt om artikeln går ur sortimentet. Är dessa länkar ens permanenta? WebArchive-bot tar kanske hand om det sistnämnda i o.f.s. Jag tänker direkt på källa 6 i Liv i luckan med julkalendern där Discshop används som källa på att julkalendern utgivits på DVD. I just det här fallet så är källan dessutom olämplig för att den ju säjer att den kommer utgivas.. Men, kan vi ha webbutiker som källa på exempelvis DVD-utgåvor? Sabelöga (diskussion) 22 februari 2024 kl. 00.29 (CET)[svara]

Jag känner också att reklamdrivna webbutiker inte är något vidare trovärdiga källor. Wikipedia är ju en uppslagsbok och inte en reklambyrå. Svensk Mediedatabas (som i sin tur ägs av Kungliga biblioteket) har ju en översikt på utgivningar på VHS såväl som DVD och Blu-Ray, den kan man ju använda. Och mycket riktigt som du säger kan en sida plockas bort på en webbplats, något inte smdb gör (vad jag vet). Colapojken (diskussion) 22 februari 2024 kl. 13.52 (CET)[svara]
Det är bland annat för att innehållet på en webbadress förr eller senare förändras eller blir otillgängligt, det är bara en fråga om när det händer, som den version av alla externa länkar i Wikipedia som har använts som källa bör finnas arkiverad. Arkivering bör göras i samband med att källan används i artikeln, när länken väl har dött eller innehållet tagits bort eller förändrats är det för sent och det kullkastar alla goda ambitioner om "verifierbarhet". Larske (diskussion) 22 februari 2024 kl. 14.15 (CET)[svara]
Då gör jag alltså rätt i att försöka ersätta referenser till webbutiker med exempelvis SMDb eller andra mer neutrala källor. Sabelöga (diskussion) 23 februari 2024 kl. 00.05 (CET)[svara]

Namn på väderkatastrofer

Den låglänta Norsjökusten i Nederländerna, Tyskland och Danmk har genom tiderna varit utsatt för naturkatastrofer orsakade av stormfloder. Dessa händelser hör inte till den historiska allmänbildningen i Sverige, och det talar gott för Användare:Offerdal med flera, att vi har deras artiklar om dem. Man finner dem bland annat i Lista över stormfloder i Nordsjön i Kategori:Naturkatastrofer i Tyskland samt Kategori:Översvämningar i Tyskland.

Frågan är hur de skall benämnas på svenska. Stormfloder i nyare tid har fåttnamn på svenska, medan de äldre har tyska amn, till exempel Zweite Marcellusflut. Sådana namn är obegripliga för dem som inte last tyska i skolan och inte informativa för dem som förstår, eftersom tid och plats saknas i titeln. Jag menar att artiklar om historiska händelser bör ha svenska namn, även om dessa inte är belaga i källorna, detta enligt POMMF. Vi måste ha lov att översätta, när vi skriver om mindre kända händelser i främmande land.

Några liknande artiklar har fått engelska namn, till exempel Great Blizzard of 1899. Även dessa bör översättas, för exemplet till Stora amerikanska snöstormen 1899. Roufu (diskussion) 22 februari 2024 kl. 08.31 (CET)[svara]

Jag tycker nog "Snöstormen i södra USA 1899" är bättre som svenskt artikelnamn i det fallet. "Great Blizzard of 1899" och översättningen "Stora amerikanska snöstormen 1899" är liksom egennamn. Egennamnet finns på engelska men inte på svenska, alltså blir det (nästan) som att översätta "Matthew" med "Mattias". Så ett beskrivande namn menar jag blir bättre för en artikel. I listan tycker jag att kolumnen "Rakt översatt" eller "På svenska ungefär" saknas. LittleGun (diskussion) 22 februari 2024 kl. 08.41 (CET)[svara]
Jag kommer ju att tänka på Det stora urvädret 1881 som min morfars farbror brukade berätta om, då de inte kunde komma hem från Distingen på flera dagar. Jag vet inte vad namngivningspraxis är i sådana fall.FBQ (diskussion) 22 februari 2024 kl. 09.47 (CET)[svara]

Reduntanta kategorier

Jag måste erkänna att jag inte 100% satt mig in i hur kategorier är avsedda att användas på WP så om det skulle visa sig att denna fråga grundar sig i okunskap från min sida så ber jag på förhand om förståelse.. Jag noterar att det finns en kategori benämnd Politiska begrepp och en benämnd Politiska termer. Är inte en av dessa redundant? FWIlkens (diskussion) 23 februari 2024 kl. 01.01 (CET)[svara]

@FWIlkens: Jag skulle säga att en term är mer kringgärdad (fackord eller matematisk storhet) än en form. Formen nånannanism är knappast en term. Men jag förstår din fundering, gränsen är svår att dra. Det verkar finnas begrepp bland termerna och termer k´bland begreppen. Allt gott! Deryni (diskussion) 23 februari 2024 kl. 09.09 (CET)[svara]
Jag tycker inte ens det handlar om gränsdragning utan om att klyva hår. Något som kategorier är riktigt dåliga på, trots att vi ihärdigt försöker. I det här fallet skiljer jag överhuvudtaget inte "term" och "begrepp", (när sammanhanget är politik och inte matematik, inom matematik är term och begrepp helt och fullständigt olika saker) och alltså ser dem som helt synonyma. Det verkar gälla ganska många användare eftersom katterna har blandats med hermelinerna. Det beror nog inte på att man vägt kategorierna mot varandra utan att man vid sökning efter lämplig kategori tagit den av de två som dykt upp.
Slå ihop och musimärk eller radera eller omdirigera eller vad det nu är vad man gör med kategorier är mitt förslag. LittleGun (diskussion) 23 februari 2024 kl. 09.49 (CET)[svara]
När man gör skillnad på termer och begrepp brukar "term" syfta på själva ordet, det vill säga vara mer eller mindre synonymt med "fackord", medan "begrepp" då syftar på termers (mer eller mindre komplexa) betydelser. På Wikipedia är det begrepp som tas upp och reds ut. Monosynaptic reflex (diskussion) 23 februari 2024 kl. 10.30 (CET)[svara]
(redigeringskrock med Monosynaptic reflex, därför delvis upprepning)
En Wikipediaartikel bör alltid handla om ett begrepp i filosofisk mening, annars vet vi inte vad artikeln ska handla om. En del begrepp finns det termer för, andra inte. Ibland finns det flera termer för samma begrepp, då skapar vi omdirigeringar, ibland används samma term för flera begrepp, då skapar vi grensidor – vilka termer som finns är inte avgörande för artikelindelningen för Wikipedia är inte en ordlista. Utifrån detta tycker jag att båda kategorierna ser ut att vara "slaskkategorier" som inte tillför mer information än kategorisering direkt i Kategori:Politik, så de bör avskaffas och ersättas av mer precis kategorisering. //Essin (diskussion) 23 februari 2024 kl. 10.46 (CET)[svara]
För mig låter det som @Essin föreslår logiskt. FWIlkens (diskussion) 23 februari 2024 kl. 10.56 (CET)[svara]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Bybrunnen&oldid=54463525”