Hoppa till innehållet

Wikipedia:Bybrunnen: Skillnad mellan sidversioner

Redigera länkar
Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
EnBotEn (Diskussion | Bidrag)
Robotar
40 914 redigeringar
m robot: Arkiverar t.o.m. 2024-02-27 kl. 23.34 på Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2024-03
Rad 625: Rad 625:


== Grattis! ==
== Grattis! ==
[[Fil:Wikipedianen -hederspris 2024, 1.jpg|alt=Diplom i ram av guld och en princesstårta på ett svart bord. På diplomet står att Wikipedianen har tilldelats Det gyllene förstoringsglasets hederspris 2024.|miniatyr|Diplom och tårta till er! [[Användare:Axel Pettersson (WMSE)|Jag]] och [[Användare:Jenny Brandt (WMSE)|Jenny]] tog emot diplomet och tårtan till er ära, och åt gott tillsammans med [[Kristina Alexanderson (lärare)|Kristina Alexandersson]] som delade ut det.]]

I morgon är källkritikens dag, och då delas källkritikpriset [[Det gyllene förstoringsglaset]] ut. I år har "wikipedianen" blivit hederspristagare,[https://internetstiftelsen.se/om-oss/press/pressmeddelanden/de-vinner-kallkritikpriset-det-gyllene-forstoringsglaset-2024/] så hissa flaggan och fira med något extra gott imorgon! [[Användare:LittleGun|LittleGun]] ([[Användardiskussion:LittleGun|diskussion]]) 12 mars 2024 kl. 08.39 (CET)
I morgon är källkritikens dag, och då delas källkritikpriset [[Det gyllene förstoringsglaset]] ut. I år har "wikipedianen" blivit hederspristagare,[https://internetstiftelsen.se/om-oss/press/pressmeddelanden/de-vinner-kallkritikpriset-det-gyllene-forstoringsglaset-2024/] så hissa flaggan och fira med något extra gott imorgon! [[Användare:LittleGun|LittleGun]] ([[Användardiskussion:LittleGun|diskussion]]) 12 mars 2024 kl. 08.39 (CET)


Versionen från 13 mars 2024 kl. 12.59


Kontakta Wikipedia
Frågor:

Bildfrågor · Faktafrågor · Fikarummet · Persondatafrågor · Vanliga frågor · Wikidatafrågor · Wikipediafrågor · Översättningsfrågor

Kontakt:

Anmäl ett fel · Bybrunnen · Faddrar · IRC · Kontakt · Pressfrågor · Wikipedia i media · Wikiträffar

Deltagarsidor
Viktigt
Kontakt och frågor
Skriva och redigera
Lägga till bilder
Att göra
visa • redigera
      Genväg WP:BB
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Deltagarsidor
Viktigt
Kontakt och frågor
Skriva och redigera
Lägga till bilder
Att göra
visa • redigera
v • r
Anslagstavlan
Notiser om Wikipedia inklusive systerprojekt
Visa • Prenumerera • Redigera • Historik • Bevaka
v • r
Aktuella diskussioner
Diskussioner som behöver fler synpunkter
Visa • Prenumerera • Redigera • Historik • Bevaka

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Starta ett nytt diskussionsavsnitt 🖋️

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv.

Avsnitt som inleds med ett pronomen

Flyttat till Wikipediadiskussion:Stilguide. Tostarpadius (diskussion) 7 mars 2024 kl. 10.58 (CET)[svara]

Snart Nu kan man läsa tidningar från 1924 hemifrån

Kungliga bibliotekets dagstidningstjänst Svenska dagstidningar är för tillfället nedstängd eftersom som man migrerar till ett nytt gränssnitt. Planen är det nya gränssnittet ska öppnas den 22 februari. Då kommer även KB ändra gränsen för när material är så gammalt att det kan läsas hemifrån från 115 år till 100 år. Det innebär att man den 22 februari kommer kunna läsa tidningar från den 22 februari 1924 och tidigare varefter gränsen flyttas fram en dag i taget. Vi får således hela 1910-talet och lite till på ett bräde.

Mer finns att läsa här: https://www.kb.se/om-oss/nyheter/nyhetsarkiv/2024-02-15-kbs-tidningstjanst-blir-annu-battre.html

KB har digitaliserat allt fram till 1906 vilket tidigare gränsen för fritt material. För tiden därefter finns bara ett litet urval som dock brukar vara några av de mer efterfrågade tidningarna. KB har vidare sett till att ytterligare några tidningar digitaliserats 1907-1925 inför lanseringen. De tidningar som kommer finnas för tiden 1910-1925 kommer i huvudsak vara:

  • Stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Stockholms-Tidningen (den sista bara till 1915)
  • Göteborgstidningarna Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, Göteborgs-Posten och Göteborgs Aftonblad
  • Malmötidningarna Arbetet och Sydsvenska Dagbladet Snällposten
  • Några tidningar från andra delar av landet såsom Västerbottenskuriren, Smålandsposten, Kalmar, Jämtlandsposten, Trelleborgstidningen och Provinstidningen Dalsland

En del av innehållet finns tillgängligt på en betasajt innan lanseringen, dock med den gamla läsgränsen 1909. Väsk ✎ 16 februari 2024 kl. 13.12 (CET)[svara]

Fantastiskt, heja KB! jssfrk (d|b) 17 februari 2024 kl. 12.47 (CET)[svara]
Väldigt bra! / Lucie Manette (Diskussion) 17 februari 2024 kl. 13.46 (CET)[svara]
Även om det är fritt att söka har jag för mig att man måste betala för att kunna läsa artiklar eller förstora originaltext. Om man vill använda som källa är det viktigt att man får med hela sammanhanget och inte bara ordets förekomst. För ibland har betydelsen av ord förändrats med åren och det kan ha använts för att beskriva något annat än det man vill styrka. Kyllo (diskussion) 17 februari 2024 kl. 14.05 (CET)[svara]
Hemifrån, menar jag. Kyllo (diskussion) 17 februari 2024 kl. 14.08 (CET)[svara]
Nej, det gäller bara nyare material. Sedan har jag ju konstaterat att inläsningen av frakturstil fungerar ganska dåligt vilket gör sökning i äldre tidningar lite svår. Men det är ju fortfarande en utmärkt tillgång.FBQ (diskussion) 17 februari 2024 kl. 17.08 (CET)[svara]
Nu är nya versionen live på https://tidningar.kb.se/ , en dag tidigare än planerat. Som så ofta med nya versioner finns det saker lagts till och tagits bort, vilket gör att det finns både bra och sämre saker med den nya versionen.
För den som bekymrar sig om det så har den nya versionen nya URL:er för allt innehåll. De nya URL:erna innehåller inte längre utgivningsdatum utan består istället av en slumpvis kombination av siffror och bokstäver som betecknar varje tidningsnummer. Man verkar ha sett till att gamla länkar fortsatt ska fungera genom att de hänvisar till de nya URL:erna. Länkar till låst material ledde tidigare till en sida med rikare kontext, nu får man bara en sida med tidningens titel och utgivningsdatum samt info om att innehållet är upphovsskyddat.
Utöver de tidningar som jag listade tidigare kan man för perioden 1910-1925 även läsa: Söderhamns Tidning, Sölvesborgs-Tidningen, Göteborgs Dagblad (1918-1923), Dalpilen, Arbetaren (från 1922), Signalen, Reformatorn, Hvar 8 Dag, Tidning för Idrott (till 1919), Östgöta-Posten (till 1917), Strix (till 1915), Svensk skyttetidskrift (till 1914) och Efteråt (till 1922) samt ytterligare några tidskrifter.
När jag provar olika gamla länkar märker jag dock att Norrskensflamman helt saknas i den nya versionen. Förhoppningsvis är det bara tillfälligt. Väsk ✎ 21 februari 2024 kl. 12.06 (CET)[svara]

Det här öppnar för nya typer av projekt, när vi försöker kartlägga vad som hände år för år. 1906 är ganska avlägset, och hoppet fram till 1924 är betydande. Mellan dessa årtal ligger hela första världskriget och decennier av emigration, arbetskonflikter, demokratiskt genombrott, tekniska genombrott för bil, flyg, radio, grammofon. Men är vi verkligen framme vid 1924? När jag söker på allmänna ord som "fartyg" så visar tidslinjen många fler träffar per år fram till 1906 och mycket färre träffar för senare år. Lyckas Wikipedia göra tidslinjen lika synlig? Vi har en artikel om varje årtal, t.ex. 1911, men vi har ingen översikt som visar tidslinjer och trender. En del sådana verktyg finns väl, baserade på Wikidata, men det är inte lätt att hitta dem. --LA2 (diskussion) 25 februari 2024 kl. 17.47 (CET)[svara]

Skillnaden i träffar på ord beror som känt på att det finns mycket mindre digitaliserat för senare år, 4 733 nummer för 1924 mot 51 843 nummer för 1906. KB har uttryckt att det varit svårt att få till externa medel för digitalisering för material som bara kan läsas från ett fåtal bibliotek, så man får ju hoppas att de stiftelser som finansierade den tidigare digitaliseringen tycker den framflyttade gränsen gör att tillräcklig nytta uppnås för att motivera digitalisering.
Ett problem är att antalet sidor per år ökar ganska ordentligt ju längre in på 1900-talet man kommer. Den nya gränssnittet kan inte längre visa totalt antal sidor per år, men en sökningen på ordet "och" ger träffar på 228 911 sidor för 1906 mot 2 053 450 sidor för 2014. Det blir rimligen dyrare att digitalisera allt ju närmare nutid man kommer. Om man undantar Stockholmstidningarna som bekostade sina egna digitaliseringar så kostade de två projekt varigenom man digitaliserade det mesta från innan 1906 sammanlagt 55 miljoner kronor (10 miljoner från jubileumsfonden för att digitalisera några tidningar 1645-1895, 45 miljoner från Arcadia för att digitalisera återstoden fram till 1906). Kostnaden för att digitalisera återstoden 1907-2013 uppskattas dock vara drygt en miljard. Jag befarar således att vi inte kan ta för givet att projektet med att digitalisera allt kommer tuffa på.
Med detta sagt så gjordes mycket av vinsten för den som vill utforska en tidslinje redan för tio år sedan när Svenskan digitaliserades i sin helhet och gjordes tillgänglig för tidningens prenumeranter, vilket gjorde att vi fick en hel tidslinje som täckte mycket av det som hände i Sverige från 1884 och kunde läsas till en hyfsad kostnad. Därmed var redan "stommen" satt. Följande digitaliseringar har ofta varit ovärderliga på sina sätt, men det som saknas blir gradvis mer nischat och/eller lokalt och för den som vill sätta igång att skriva allmänt hållna retroaktiva krönikor av typen 1927 i Sverige eller en:February 1924 finns redan mer än tillräckligt att sätta tänderna i. Väsk ✎ 26 februari 2024 kl. 16.35 (CET)[svara]
De 45 miljoner kronorna tycks ha räckt till att digitalisera 4,5 miljoner tidningssidor och de återstående 125 miljoner tidningssidorna skulle kosta "en dryg miljard" (kanske 1,25 miljarder?). Det tycks som om KB kalkylerar med 10 kronor per tidningssida. Samtidigt digitaliserar KB böcker på beställning (E-books on demand, EOD) för 100 kronor per bok + 3 kronor per sida (det var åtminstone priset för några år sedan). Om nu Wikimedia Sverige hade 100.000 kronor att lägga på digitalisering, vilka 10.000 tidningssidor eller 30.000 boksidor vore då mest nyttigt för rörelsen att få digitaliserade? Tidigare i år digitaliserade jag 4180 sidor av Pontus Wikners skrifter och jag gissar att de inte står speciellt högt på önskelistan. Kanske slängde jag därigenom 12.000 kronor i sjön? Vad borde jag ha digitaliserat i stället? Någon mer årgång av "Vem är det"? --LA2 (diskussion) 28 februari 2024 kl. 02.35 (CET)[svara]
Såg ditt inlägg ett tag efter att du skrivit, men glömde att svara. Tja, Vem är det vore nog användbart. Vem är det är ju förvisso ett verk som ganska ofta går att hitta på struntsummor på loppisar, men samtidigt är det ju svårt att hitta just enskilda årgångar eller kanske att ha hyllutrymme för sådana om man behöver dem sällan, så det vore ju onekligen en tillgång. Samtidigt har du ju ganska många årgångar nu. Jag tänker ju annars att svåråtkomliga och eftertraktade böcker är sådant som vore mer värt att ladda upp - visst, de är dyrare och svårare att komma över, men samtidigt blir ju arbetskostnaden densamma och den måste ju ändå vara den stora delen. Tänkte först att jag skulle föreslå herdaminnen men såg nu att litteraturbanken verkar ha laddat upp de flesta äldre fria herdaminnena. Svenska gods och gårdar är ju annars ett sådant verk som många är intresserade av. Egentligen är det ju dock sådant som kanske inte direkt är lämpligt för wikipedia, en hel del av uppgifterna är ju sådana att de kanske inte uppnår relevanskriterierna. Annat snarlikt är ju Porträttgalleri från Östergötland och liknade (just den har du, men flera landskap saknas), även här är det ju dock så att en hel del kanske skulle vara av tveksam relevans för wikipedia, även om en sådan säkert skulle kunna användas för att förbättra många biografier. Det finns ju annars en mängd andra typer av liknade biografiska lexikon som skulle kunna vara nyttiga, både på wikipedia och för andra intresserade. Generellt sett tycker jag väl annars att det nu finns ganska mycket biografiskt material, och sådant som kunde förbättra geografiska artiklar kunde kanske vara mer behövligt. Svenska stadsmonografier är ju en sådan, nu kan de ju möjligen vara problematiska då en del artikelförfattare nog avlidit för mindre än 70 år sedan. Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början är ju ett annat band som nog skulle kunna vara till glädje för att förbättra många artiklar. Det går säkert annars att hitta annat som går att använda Uppfinningarnas bok har jag själv använt för att beskriva utvecklingen inom en del områden, du har ju utgåvan från 1870-talet, men med en nyare utgåva kunde man ju få uppdaterad forskning och utvecklingshistorik som går längre fram i tiden. Jag har en utgåva från runt sekelskiftet som är ganska omfattande, den från början av 1900-talet som är rent svensk är dock en ganska bantad version. Andra kan säkert komma på annat som vore intressant. Men generellt sett tror jag att facklitteratur, med "hårdfakta" är det som är lättast att använda på wikipedia. FBQ (diskussion) 10 mars 2024 kl. 11.44 (CET)[svara]

Tävla i Vasaloppet

Tävlingens mål!

Oavsett snötillgång, valla eller hur bra teknik ni har är ni välkomna att vara med och tävla i Vasaloppet!

Natten mellan söndag och måndag går starten i det en vecka långa loppet som förhoppningsvis leder fram till målet nästa söndag där fler artiklar är skrivna, utökade, uppdaterade och rättade. Allt relaterat till Vasaloppen är med, både den självklara kopplingen att segraren i årets Tjejvasa, Kati Roivas, i skrivande stund både saknar artikel och Wikidataobjekt men är väl värd att skriva om som den enkla kopplingen att artikeln om köldhålet Tennäng saknar både källor och bilder eller den mer långsökta kopplingen om att skidvalla behöver uppdateras med att fluorvalla är förbjudet.

Valla således skidorna med nånting annat än fluorvalla, se till att blåbärssoppan är kokt och välkommen med i spåret. /Haxpett (diskussion) 24 februari 2024 kl. 23.19 (CET)[svara]

Jag är gärna med i tävlingen! Affe2011 - Sedan 2023 (diskussion) 24 februari 2024 kl. 23.22 (CET)[svara]

De nio åkarna i tävlingen har kommit mer än halvvägs, men nu börjar skavsår och bakhalt märkas så glada tillrop och påhejande behövs för att hela styrkan ska klara resterande kontroller innan repet dras. Om någon fortfarande känner att det kliar i stavarna för att försöka jaga ikapp täten är det inte försent att ansluta heller, och med strategiska redigeringar och nyttjande av vasaloppsbonusen finns chans att jaga ikapp Sjunnesson som har gjort ett ryck och än så länge håller undan i ledningen. Lycka till! /Haxpett (diskussion) 2 mars 2024 kl. 00.22 (CET)[svara]

Bäst före???

Apropos denna redigeringen, kanske man borde göra nån sorts "kampanj" på att använda Mall:Bäst före lite mer? Osäker på hur stort problemet är och det är antagligen lite svårt att ta fram statistik på. Hubba (diskussion) 27 februari 2024 kl. 16.23 (CET)[svara]

Gärna en kampanj! Och en bra början är ju en blänkare på Bybrunnen.-- LittleGun (diskussion) 27 februari 2024 kl. 21.33 (CET)[svara]
@Hubba, ett tips: kolla min användarsida, där har jag en drös med "egenprojekt" som undersidor. Skapa du ett sådant, gör sökningar som du sparar där som du systematiskt kan gå igenom, ex "ska bygga" (kollade nyss finns en del som behöver mallen), "kommer att bygga" mm...
Bjud in fler att "gå med" i projektet, och kanske se om det blir intressant för månadens projekt eller så. Så kan det bli en kampanj där fler aktivt jobbar med detta utifrån din struktur. Kopiera gärna någon av mina egenprojekt och skriv om. Mvh Adville (diskussion) 27 februari 2024 kl. 22.00 (CET)[svara]
Jag tror inte jag är rätt person att driva ett projekt på wikipedia. Mitt deltagande här varierar lite med dagsformen. Hubba (diskussion) 28 februari 2024 kl. 03.25 (CET)[svara]
@Hubba, ett "egenprojekt" är inte officiellt, an mer en arbetsyta för dig så du har koll på vad du gör, mer strukturerat. Många av mina projekt är vilande, sedan känner jag för att jobba lite med dem ett tag... dock är det så klart helt frivilligt att göra så. Mvh Adville (diskussion) 28 februari 2024 kl. 08.34 (CET)[svara]
Ja, mallen {{Bäst_före}} borde verkligen användas mer så att artiklarna hamnar i kategoriträdet Utgångna bäst före när det är dags för en översyn. Men när de väl hamnat där måste de också åtgärdas inom rimlig tid.
Antalet artiklar i Kategori:Samtliga utgångna bäst före, just nu 256, borde dessutom ingå i den månatliga kvalitetsmätningen. Idag har vi en artikel, Lista över stjärnor på Hollywood Walk of Fame, som har legat mallad i mer än åtta år!
Här är en fråga som kan ge en liten uppfattning om "mörkertalet", alltså artiklar som pratar om framtida planer vid en tidpunkt som inte längre är i framtiden, men saknar mallen {{Bäst före}}:
  • Länk till sökfråga som hittar (just nu 424) artiklar som innehåller ordet planeras följt i samma mening av ett årtal mellan 1990 och 2023.
Tyvärr blir det några falska träffar även här bland annat eftersom vi envisas med att använda historisk presens i årsartiklar, hade det stått "planerades" där hade de inte kommit med i sökresultatet. Men det kan ändå vara en källa att ösa ur för den som känner sig manad.
-- Larske (diskussion) 27 februari 2024 kl. 22.04 (CET)[svara]
Gick inn och uppdaterade några artiklar och undrar... är det bättre att uppdatera gammal info med {{Uppföljning saknas}} eller {{Bäst före}}? Och om man ska använda den första av dom två, sätter man dagens datum eller när uppdateringen borde skett? Hubba (diskussion) 28 februari 2024 kl. 03.54 (CET)[svara]
Bra idé från Larske att kategorin bör ingå i den månatliga kvalitetsmätningen. Då kommer vi att se om siffrorna sticker iväg och förhoppningsvis även hålla dem nere över tid. /Ariam (diskussion) 28 februari 2024 kl. 11.06 (CET)[svara]
I sånt fall bör även Kategori:Artiklar som saknar uppföljning ingå i samma mätning. Hubba (diskussion) 29 februari 2024 kl. 23.43 (CET)[svara]

Nu gick jag lite berserk på sökfrågan: insource:/planeras [^\.]*(199][0-9]|20[0-1][0-9]|202[0-3])/ -hastemplate:Bäst_före -hastemplate:Uppföljning_saknas, något som syns i bla. Kategori:Artiklar som saknar uppföljning. Det blev några stycken och en hel del av dom var ganska gamla. (T.ex. en mängd japanska spel och asiatiska TV-serier som var planerade att ges ut i 2015.)

Förslag: Kan man få en markering på nya redigeringar som innehåller "framtidsord"? Såsom trolig klar, förväntad, förväntas, planerad, planeras, planer, framtid, före xxxx osv? Jag vet inte exakt hur det skulle gå till men kanske man kan fånga upp flera av dessa på direkten om något sånt är möjligt. Hubba (diskussion) 5 mars 2024 kl. 21.21 (CET)[svara]

Kvalitetsmätningen mars för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata)
Datum Antal med fel kategori eller badge Av
totalt		 Andel
med fel
Utm. Bra Rek. Totalt
2023-01-01 1 0 0 1 1 685 0,06 %
2023-02-01 0 0 0 0 1 688 0,00 %
2023-03-01 1 0 0 1 1 687 0,06 %
2023-04-01 0 0 0 0 1 688 0,00 %
2023-05-01 0 0 1 1 1 692 0,06 %
2023-06-01 0 0 0 0 1 695 0,00 %
2023-07-01 0 0 0 0 1 697 0,00 %
2023-08-01 0 1 7 8 1 756 0,46 %
2023-09-01 0 0 1 1 1 761 0,06 %
2023-10-01 0 0 1 1 1 763 0,06 %
2023-11-01 0 0 0 0 1 766 0,00 %
2023-12-01 0 1 1 2 1 771 0,11 %
2024-01-01 0 0 1 1 1 774 0,06 %
2024-02-01 0 0 0 0 1 773 0,00 %
2024-03-01 0 1 1 2 1 776 0,11 %
Nu A + B C + D E + F 1 811

Vid månadsskiftet fanns det två avvikelser mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata.

  • 1 avvikelse av typ D: Artikeln Make Tonight Beautiful är kategoriseras som Bra artikel i svwp, men flaggas inte som Bra artikel i Wikidata.
  • 1 avvikelse av typ F: Artikeln Sjersjnjovskoje Vodochranilisjtje är kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp, men flaggas inte som Rekommenderad artikel i Wikidata.

Larske (diskussion) 1 mars 2024 kl. 00.43 (CET)[svara]

 Åtgärdat Tostarpadius (diskussion) 1 mars 2024 kl. 02.18 (CET)[svara]

"Lägg till språk"

Jag har just försökt vara lite vänlig mot en helt ny användare som klickat på språklänken för Karin Oldgren, följt den käcka uppmaningen "Lägg till språk" och sedan "Översätt den här sidan" och sedan blivit besviken när det producerade resultatet som hamnat i "Draft:Artikelnamn" raderats av en annan administratör.

Jag ifrågasätter om det är en realistisk väg att på detta sätt få nya artiklar på andra språk, att klicka sig fram denna väg, och undrar om meny- och kringtexter skulle kunna anpassas så att en ovan användare inte får överdrivna förväntningar om att man "on the fly" kan fixa en översättning som skulle accepteras på t.ex. enwp. / ANHN ✎ 1 mars 2024 kl. 04.20 (CET)[svara]

Jag tror inte att Användare:Bluetwodots fattade att felet var att han/hon publicerade en artikel på engelska på svenskspråkiga Wikipedia. Det tog mig själv några minuter att fatta vad problemet var. /ℇsquilo 1 mars 2024 kl. 10.50 (CET)[svara]
Länkarna till språkområden som saknar artikel borde nog tas bort. De kan lura även en van användare och jag kan inte se att de fyller någon egentlig funktion.Xauxa (diskussion) 1 mars 2024 kl. 12.19 (CET)[svara]
Instämmer med Användare:Xauxa. Om det är olämpligt att ta bort dem helt, så bör de åtminstone förändras och göras mer pedagogiska. OJH (diskussion) 2 mars 2024 kl. 14.50 (CET)[svara]

Hur ska vi jobba kring rödlänkar

@Draken Bowser: Angående rödlänkar i nominerad artikel och i allmänhet. TJ Lusitanias (diskussion) 1 mars 2024 kl. 12.21 (CET)[svara]

Rödlänkar är en del av vårt kvalitetsarbete. De behöver inte betas av systematiskt, lika litet som uppslagsverket i övrigt växer på det sättet. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2024 kl. 15.12 (CET)[svara]
Det har kanske inte med den här diskussionen att göra, men jag undrar vad som ska göras med alla de rödlänkar som tidigare har varit blå, men som har blivit röda efter radering av Lsj-botartiklar? Här kan ju inte tanken vara att uppmuntra till att artiklarna skrivs, eftersom den som klickar på länken bara möts av maningen att ”överväga om det är lämpligt att fortsätta redigera den här sidan” eftersom artikeln redan en gång har blivit raderad. /Dagsuddare (diskussion) 4 mars 2024 kl. 10.25 (CET)[svara]
Man får överväga, beroende på varför den är raderad. Om det är för att källorna hade för dålig kvalitet så är det bara att skapa igen när man hittar bättre källor. Om den raderades för att artikelämnet inte är relevant så är det nog bättre att ta bort länken från sidan med rödlänk (eller ändra så att det länkar till någon relevant artikeltitel). Boivie (diskussion) 4 mars 2024 kl. 11.15 (CET)[svara]
Radering (av Lsjbotartiklar och de flesta andra artiklar) behöver inte betyda att varje tänkbar artikel under den titeln är olämplig för all framtid. Under de senaste dagarna har jag t ex raderat ett större antal omdirigeringar till administrativa enheter på häradsnivå i Kina som Lsjbot skapade för att enheternas Wikidata-objekt hade ett Geonames-ID som i själva verket hörde till en av orterna i häradet. Dessa raderingar har lett till en del rödlänkar, men om någon skriver artiklar som verkligen handlar om orterna kan de bli blå igen. Den som tar uppmaningen på orden, överväger och kommer fram till att det verkligen är lämpligt att fortsätta redigera har gjort helt rätt. //Essin (diskussion) 4 mars 2024 kl. 11.40 (CET)[svara]
Jag har för övrigt föreslagit robotiserad borttagning av Lsjbots listor över landformer här, delvis för att de mest är rödlänkar men framför allt för att urvalet är okontrollerat. //Essin (diskussion) 4 mars 2024 kl. 12.33 (CET)[svara]

Angående rödlänkar

Personligen ogillar jag rödlänkar eftersom det lätt blir att artiklarna förblir rödlänkade utan att någon skriver artikel för rödlänken. Men detta är personligt tyckande och det kanske inte är något som jag bör låta vara vägledande för var min röst hamnar. (denna text blir lite konstig då jag skrev den i omröstningsidan innan jag insedde att jag skulle egentligen lägga den i Bybrunnen) för En mer helhetsfråga över samtliga artiklars rödlänkar - jag är mest bekymrad över alla rödlänkar i artikeln.(igen helhetsfråga) Samtidigt är det ju bra när någon skriver artikel för en rödlänk, så kanske ett flertal rödlänkar i olika artiklar blir blålånkar. Alltså detta är en generell fråga om rödlänkar så flyttar denna text från omröstningen om Utmattningssyndrom till Bybrunnen.

Om detta har diskuterats förr är jag tacksam för länk(ar) TJ Lusitanias (diskussion) 1 mars 2024 kl. 12.21 (CET)[svara]

Jag tycker mycket om rödlänkar. Dels för att de påpekar att någonting behöver skrivas – och hjälper oss att hitta sådant som behövs, när kan vi se det som har rödlänkats från många håll – men också för att de tjänar som en påminnelse till läsaren om att Wikipedia inte är färdigskrivet, en allmän inbjudan att delta. Jag tror att det är viktigt att Wikipedia inte blir för snyggt, för putsat, genom att vi döljer våra skavanker och det som saknas. Det är genom att påpeka våra brister och det som saknas som vi kan få folk att engagera sig i att åtgärda dem. /Julle (disk.) 1 mars 2024 kl. 12.38 (CET)[svara]
Jag tycke det beror på kontext (var de dyker upp) och vilket ämne länkarna berör. När jag just jobbat med naturreservat kompletterade jag listorna som fanns/finns, tex lista över naturreservat i Östergötlands län med rödlänkar till de reservat jag ännu inte skapat, som hjälp och skämdes inte för de fanns som rödlänkar en dag eller två inne jag skapat dem. Jag märkte dock att i många fall hade jag skapat en rödlänk med felaktigt namn, vilket hade varit superdåligt om jag inte gått igenom dem systematiskt inom kort tid (och därefter kontrollerat att listans rödlänkar försvunnit) Yger (diskussion) 1 mars 2024 kl. 12.47 (CET)[svara]
Det är skönt när andra skriver saker man tänkt, fast formulerar sig bättre:-) Håller helt med om vad @Julle skriver. Har för mig någon skrev en bra essä på temat som jag letat efter, men inte hittat. Gunnar Larsson (diskussion) 1 mars 2024 kl. 12.48 (CET)[svara]
Och som varning gör att ha alltför mycket rödlänkar kan vi ta morgonens utmaning att benämna idrottare från San Marino, där det blev felaktiga rödlänkar för Kategori:Sammarinesiska bågskyttar Kategori:Sanmarinesiska bågskyttar Kategori:Sanmarinska bågskyttar (en är en:Category:Sammarinese archers). Yger (diskussion) 1 mars 2024 kl. 13.27 (CET)[svara]
Jag tycker att @Julle uttrycker det väl. Jag har tidigare noterat att rädslan för rödlänkar har kommit under senare år och att det skapas färre artiklar med rödlänkar numera. Rödlänkar visar var det finns potential att skapa intressanta artiklar. Historiker (diskussion) 1 mars 2024 kl. 19.28 (CET)[svara]
Jag håller med om att rödlänkar är ett sätt för Wikipedia att utvecklas och kompletteras, men nu handlar det om ifall en artikel med rödlänkar kan bli utvald (rekommenderad, bra eller utmärkt) och då ska alla rödlänkar ha fyllts i innan det är någon idé att nominera artikeln. I riktlinjerna för rekommenderade artiklar står det att artikeln ifråga "ingår i wikistrukturen med wikilänkar, kategorier och eventuella interwikilänkar." För att en artikel ska kunna bli utvald som bra eller utmärkt krävs ju först att den uppfyller kriterierna för att vara rekommenderad. Annars vore det konstigt. /Ascilto (diskussion) 1 mars 2024 kl. 19.49 (CET)[svara]
Vad jag kan se gäller diskussionen rödlänkar "i nominerad artikel och i allmänhet". Har förstått det så att starkaste argumentet för att "utrota" alla rödlänkar innan en artikel blir utmärkt är att rödlänkar på framsidan kommer ge för mycket klotter.
Möjligen är det detta du tänkte på Julle? "Röda länkar till ännu oskrivna artiklar är helt normalt och en uppmaning till andra att skapa den artikeln. Därför bör man undvika att länka till begrepp eller namn som saknar relevans för en egen artikel." Wikipedia:Wikilänkar#Vad som bör länkas och inte Däremot innehåller Wikipedia:Introduktion till wikilänkar ingenting om att man även kan skapa röda länkar till vettiga artikelämnen, vilket ev. borde stå där så inte nya användare luras att tro att rödlänkar i princip bör undvikas. --Hjordmån (diskussion) 1 mars 2024 kl. 20.01 (CET)[svara]
Formuleringen "ingår i wikistrukturen med wikilänkar, kategorier och eventuella interwikilänkar" förbjuder inte rödlänkar och jag ser inte att rödlänkar därmed utgör ett hinder för utvalda artiklar. Formuleringen syftar på att det måste finnas wikilänkar, det vill säga motverkar avsaknad av wikilänkar. Historiker (diskussion) 1 mars 2024 kl. 20.14 (CET)[svara]
@Ascilto: Jag förstår inte vad rödlänkar i en text per definition gör med kvaliteten hos en artikel. Vi brukar prata om över- och underlänkning, och wikilänkning handlar om att markera ett lämpligt urval av viktiga ord i en artikeltext. Att underlåta att göra detta – på grund av rädsla för rödlänkar – leder inte till högre artikelkvalitet, i alla fall så som jag ser det. Ovan pratas som "rödlänkar på framsidan", men en framsidespuff behöver väl inte formateras på exakt samma sätt som ingressen i artikeln? På just den platsen kan rödlänkar (så som jag ser det) med fördel undvikas). Mina två ören. Paracel63 (diskussion) 2 mars 2024 kl. 04.13 (CET)[svara]
Det finns en enkel beskrivning om det i första stycket, men det kanske är lätt att missa. Sedan finns under "Vidare läsning" wikipedia:Wikilänkar, med mer detaljinformation. Kanske bör informationen om rödlänkar bli tydligare här någonstans. Paracel63 (diskussion) 2 mars 2024 kl. 04.17 (CET)[svara]
Jag ser wikilänkning till relevanta uppslagsord som påbjuden länkning, men håller med om att det kan se lite ilsket eller ofärdigt ut om det är många rödlänkar i kluster. Draken Bowser (diskussion) 2 mars 2024 kl. 12.54 (CET)[svara]
En artikel som har rödlänkar är fortfarande inte komplett. Länkarna finns där för att hänvisa till förklaringar som skulle ta för mycket utrymme i artikeln själv. Utan dessa förklaringar kan inte artikeln förstås fullt ut. Vi kan inte ha ofärdiga artiklar som utvalda. /Ascilto (diskussion) 2 mars 2024 kl. 13.51 (CET)[svara]
Om artikeln inte går att förstå utan att man går till de länkade sidorna är invändningen rimlig, men så är långt ifrån alltid fallet. Vi bör inte snåla med länkar utan vara generösa. Därmed inte sagt att man bör markera vart och vartannat ord på det sättet i en hel artikel. I vissa meningar kan det dock fylla en funktion att göra så. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2024 kl. 15.18 (CET)[svara]
Jag ser inga absoluta problem med rödlänkar ens i utmärkta artiklar. Artiklar ska stå på egna ben. Möjligen finns undantag, där en artikel med rödlänk inte klarar cutten. Jag har svårt att föreställa mig det, och det betyder inte en generell bannlysning. Som Julle, och Tostarpadius ovan alltså. LittleGun (diskussion) 2 mars 2024 kl. 15.29 (CET)[svara]
Rödlänkar i sig ser jag, precis som Julle, som något positivt; de utgör ett incitament för en läsare att skapa det som saknas, och det menar jag är utvecklande för encyklopedin. Rödlänkar i en utvald artikel, däremot, ser jag som något helt annat. Givetvis kan det förekomma onödiga "okynnesrödlänkar", där det rödlänkade ordet inte har särdeles stor betydelse för förståelsen av artikeln. Men i allmänhet tror jag nog att förhållandet är det motsatta, och där förklarar Ascilto emm väl varför det är av ondo. / TernariusDisk 2 mars 2024 kl. 16.09 (CET)[svara]
De flesta länkar i våra artiklar är inte nödvändiga för förståelsen. De erbjuder snarare ytterligare fördjupning i anslutning till ämnet. I mina ögon är det precis så det skall vara, oavsett om artiklarna det länkas från är på gränsen till substubbar eller hör till våra längsta och erkänt bästa. Tostarpadius (diskussion) 2 mars 2024 kl. 17.31 (CET)[svara]
Jag producerar massor av rödlänkar, speciellt om jag skriver resultatlistor från cykeltävlingar - jag länkar till alla deltagare. Eller om jag skriver om en tidigare rödlänkad cyklist, så blir det en och annan rödlänk till tävlingar som denne cyklist har nått en placering i men som ännu saknar artikel (Bordeaux-Paris är en sådan, exempelvis, som en dag kommer att skrivas - inte nödvändigtvis av mig). Då slipper man gå in och länka i femtielva artiklar varje gång man skriver om en ny cyklist, eller en ny tävling. Men detta kanske är lite av ett specialfall? Åtgärda rödlänkar i stället för att gnälla över dem! Rödlänkar är arbetsbesparande - det är bara fyra klamrar - och att på prov länka allt och sedan ta bort de rödlänkar som eventuellt uppstått är onödigt dubbelarbete. (En annan sak, som har blivit nån sorts princip, är att bara länka en gång till en artikel - en länk skall finnas där man läser och man skall inte behöva leta igenom texten efter en länk nånannanstans - ett exempel är en cyklist som placeerat sig i femtio tävlingar under femton års tid - om denne vann en tävlig 1963 och sedan blev trea i samma tävling 1975 är det min uppfattning att båda skall ha länk - som eventuellt till och med är röd). Min åsikt! Episcophagus (diskussion) 2 mars 2024 kl. 17.43 (CET)[svara]
Episcophagus pekar på något viktigt: om "inga rödlänkar" är ett kriterium, så riskerar resultatet bli att man tar bort länken, inte att man skriver den saknade artikeln. Skall man bedöma en artikel utifrån vilket stöd för den som finns i andra artiklar bör man dessutom vara betydligt mer grundlig än att bara söka efter röd text. Då bör man snarast identifiera vad det är i den artikel som skall bedömas som behöver stöd från andra artiklar och undersöka om stödet finns där. Att det finns en artikel behöver inte betyda att den är ett gott stöd alls, om den fokuserar på någon helt annan aspekt av sitt ämne.
andejons (diskussion) 2 mars 2024 kl. 18.18 (CET)[svara]
Hög kvalitet i en artikel genereras när artikeltexten förklarar sitt sammanhang. Vidarelänkning till en relaterad artikel underlättar för läsaren att förstå det sammanhanget. Om länken är röd behöver sammanhanget förklaras tydligare i artikeln för att kvaliteten ska vara på samma nivå. Det ställer lite extra krav på att rödlänkarna omgärdas av formuleringar som beskriver det sammanhang som de rödlänkade orden nu inte kan förklara via vidarelänkningen. Det är upp till oss som artikelgranskare att titta på den faktiska artikeln och bedöma om det är så i det här fallet. En stor mängd rödlänkar kan flagga för att artikeln inte riktigt förklarar sitt sammanhang, men en brist på rödlänkar kan vara lika illa. Det är här inte rödlänkarna utan formuleringarna i den faktiska artikeln som bör bedömas. Mina två ören. Paracel63 (diskussion) 2 mars 2024 kl. 23.01 (CET)[svara]
Det ofärdighetsresonemang som Ascilto framför behöver emrå nyanseras lite.
Det finns rödlänkar och det finns rödlänkar, att helt förbjuda rödlänkar i utvalda artiklar är antagligen kontraproduktivt, som flera redan har påpekat.
Inga artiklar är "färdiga" och att en länk är röd bidrar inte säkert till en mindre förståelse av en artikel än om länken saknades eller vore blå men ledde till en artikel som i sin tur har en massa rödlänkar eller på annat sätt är ofullkomlig, till exempel genom att vara mallad för kvalitetsbrister. Om man drar ofärdighetsresonemanget till sin spets skulle inga artiklar som har länkar som, direkt eller indirekt, leder till en artikel med kvalitetsbrister kunna få status som utvald artikel. Och då skulle vi nog inte längre ha några utvalda artiklar!
Exempel
Den utmärkta artikeln Nevermind, som har en sammanfattning på portalsidan idag, är exemplarisk vad gäller att den inte har en enda rödlänk, alla 180 länkar är blå!
En av blålänkarna i inledningen leder till artikeln Madison, Wisconsin, där 34 av de 279 länkarna är rödlänkar. Under avsnittet Klimat finns till exempel länken fuktigt kontinentalklimat. Innan den artikeln skrivs (eller omdirigeras till en artikel som beskriver fuktigt kontinentalklimat) kan artikeln Nevermind inte "förstås fullt ut" genom att följa wikilänkarna till Madison, Wisconsin och sedan vidare till Fuktigt kontinentalklimat och skulle därmed inte kunna vara utvald.
Många utmärkta artiklar är, liksom Nevermind, helt fria från rödlänkar, men det är också rätt vanligt med utmärkta artiklar där 10–15 procent av länkarna är rödlänkar. Här är några exempel:
Enstaka utmärkta artiklar har en mycket stor andel röda länkar:
  • Omotiska språk – 45 procent av länkarna är röda! - och den artikeln har varit klassad som Utmärkt artikel i snart 15 år.
-- Larske (diskussion) 3 mars 2024 kl. 02.39 (CET)[svara]
Larske Genom att dra något in absurdum kan man skjuta vilket resonemang som helst i sank, oavsett hur klokt och välunderbyggt det är i sig. Men har någon blivit klokare av det? Inte alls. /Ascilto (diskussion) 3 mars 2024 kl. 14.07 (CET)[svara]
Argumentet är att rödlänkar kan vara okej i en utvald artikel, eftersom inga artiklar (jag avlägsnade nyligen en rödlänk från huvudsidapuffen till en utvald artikel) saknar rödlänkar eller behovet av rödlänkar. En perfekt Wikipedia-artikel existerar inte, och kravet på rödlänksfritt blir därför kontraproduktivt för vår vilja att lyfta fram tillräckligt bra artiklar. Paracel63 (diskussion) 3 mars 2024 kl. 14.21 (CET)[svara]
Att avlägsna rödlänkar i sammanfattningen som presenteras på huvudsidan en gång om året är ett bra initiativ, men i övrigt ser jag dem inte som ett problem i utmärkta artiklar och ännu mindre i bra och rekommenderade. Tostarpadius (diskussion) 4 mars 2024 kl. 12.38 (CET)[svara]

Kvalitetsmätningen mars 2024

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)		 Källor Totalt
(inkl. Källor)		 Andel
2023-12-01 11 105 45 3 39 0 118 243 332 6 148 281 428 2 077 16 3 852 59 898 63 750 2,47 %
2024-01-01 12 126 51 3 42 0 80 249 322 0 150 284 425 2 094 15 3 853 60 409 64 262 2,5 %
2024-02-04 15 125 53 4 42 0 75 258 341 1 150 301 424 2 130 4 3 923 60 946 64 869 2,52 %
2024-03-01 23 113 56 5 44 0 53 263 345 1 156 310 423 2 140 3 3 935 61 250 65 185 2,53 %
2024-04-02 28 111 58 8 50 1 30 290 354 2 166 320 421 2 110 31 3 980 61 724 65 704 2,55 %
2024-05-05 32 115 63 8 46 1 63 304 364 4 179 339 425 2 128 33 4 104 62 299 66 403 2,57 %
2024-06-02 31 112 63 13 51 1 58 319 370 0 187 341 428 2 140 45 4 159 62 706 66 865 2,59 %
2024-07-03 31 113 68 12 56 1 65 316 379 3 181 344 429 2 186 33 4 217 63 194 67 411 2,6 %
2024-08-01 32 115 67 14 59 2 42 302 382 4 147 350 428 2 188 14 4 146 63 499 67 645 2,61 %
2024-09-01 30 118 70 16 59 0 23 301 382 2 150 343 428 2 207 0 4 129 64 065 68 194 2,63 %
2024-10-02 32 153 75 20 68 0 30 305 401 0 153 351 431 2 222 0 4 241 64 234 68 475 2,64 %
2024-11-02 35 126 75 21 66 1 39 285 361 0 157 295 432 2 232 0 4 125 64 435 68 560 2,64 %
2024-12-01 35 136 76 21 70 1 27 268 366 2 163 295 433 2 245 0 4 138 64 763 68 901 2,65 %
Förklaring

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu är det mars och dags för en ny presentation av kvalitetsmätningen! Tack till YesDi som sammanställde allt igår! En liten ökning av den "allmänna" kvalitetskontroll-samtliga kan ses och även infoga har ökat lite (med fler än 5 men mindre än 10 artiklar). Ouppdaterat och källor är ju alltid något att jobba på! Kategori fakta och kategori relevans visar minskningar, och relevanskontroll är för första gången på länge nere på omkring ett 50-tal artiklar, så det jobbades på bra med relevanskontroll i februari!

Jag vill också uppmärksamma att det har kommit flera förslag om förändringar i kvalitetsmätningen, se diskussionen om februaris kvalitetsmätning och diskussionen under rubriken Bäst före??? ovan. Kanske går det att pröva i april? Höstblomma (diskussion) 2 mars 2024 kl. 06.55 (CET)[svara]

Jag gjorde två tester på hur det skulle kunna se ut. Test 1 och Test 2 sollentuna (diskussion) 2 mars 2024 kl. 20.33 (CET)[svara]
300 fler källbristmallade artiklar netto. Trots att över 600 artiklar totalt källbristmallades under mars. Det antyder att vi kommit upp i en ganska bra hastighet på källbeläggningen av gamla artiklar under månaden. Allt gott. Paracel63 (diskussion) 2 mars 2024 kl. 23.09 (CET)[svara]
Då jag är en av de som källmallar ganska flitigt via egenprojektet om stubbar så blir jag glad att se det källbeläggs så duktigt av er andra. Förhoppningsvis så blir källbeläggningstakten snart högre än källmallandet. Adville (diskussion) 3 mars 2024 kl. 00.02 (CET)[svara]
Förklaringen till att relativt många artiklar blev av med källbristmall under februari månad, beror på att Essin städade ytterligare i botskapade artiklar och avlägsnade mallen {{bättre källa}} som användaren tidigare hade lagt in i ett relativt stort antal artiklar, se ex denna diff. Tycker att det var ett bra beslut av Essin att avlägsna mallarna, men tyvärr tror jag inte att det har skett någon större skillnad i det "vanliga" källbeläggningsarbetet jämfört med tidigare månader. YesDi (diskussion) 3 mars 2024 kl. 13.41 (CET)[svara]
 Gillar Tack för förklaringarna! Jo, sådana specialinsatser kan göra skillnad. Själv tuffar jag vidare med min egen praktik, där jag tror februari innebar första källan i knappt 70 artiklar och dubbla mängden inläggningar av {{Källor}}. Tämligen få av artiklarna där jag lade in första källan hade någon källmall, så jag har inte stått för någon större minskning av den statistiken. Men många bäckar små… Paracel63 (diskussion) 3 mars 2024 kl. 14.01 (CET)[svara]
Ja, när jag ursprungligen botstädade tänkte jag att höjduppgifter är såpass efterfrågade och väldefinierade att de skulle kunna ligga kvar i artiklarna och källbeläggas med något bättre efter hand, men när inget hänt på flera år utom att fler och fler exempel på Geonames dåliga spårbarhet framkommit bestämde jag mig för att ta bort dem både vid ny botstädning och retroaktivt. Numera lägger jag ofta till {{bättre källa}} i artiklar där andra har tagit bort några botuppgifter och {{robotskapad}} men låtit uppgifter från Geonames ligga kvar, så jag vet inte om nettoskillnaden blir så stor... En arkiverad diskussion som tangerar det finns här. //Essin (diskussion) 4 mars 2024 kl. 12.30 (CET)[svara]

Artikelgranskningar och artikelnomineringar

Just nu ligger artikeln om Europeiska unionen och fyra artiklar inom kultur/media på Artikelgranskningar, samt tre artiklar på Artikelnomineringar. Gå gärna in och se om du har några tankar eller åsikter angående någon (eller flera) av dem. // Zquid (diskussion) 2 mars 2024 kl. 16.03 (CET)[svara]

Det ligger också två hitintills utvalda artiklar för omprövning.// Chandra Varena (diskussion) 2 mars 2024 kl. 16.12 (CET)[svara]
@Chandra Varena: Ja! - Det missade jag. Tack för vakna ögon och info! :-) // Zquid (diskussion) 2 mars 2024 kl. 16.32 (CET)[svara]

Månadens artiklar

"Gravhögar i Europa" och "Elvis Sings Flaming Star". "Gravhögar i Europa" och "Elvis Sings Flaming Star".
"Gravhögar i Europa" och "Elvis Sings Flaming Star".
"Sameblod".

Det blev högar, låtar och blod när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under januari. Gravhögar i Europa (skapad av Klostergårdaren) och Elvis Sings Flaming Star (skapad av Roger Viklund) blev bästa nya artiklar, medan Sameblod (av Alexander Alejandro) utsågs till bästa utökning.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (100 stycken!) respektive utökningar (28 stycken) under februari. Här stod Slånbär och Hans Frörum för insatserna. Totalt listades under förra månaden 356 nya och 109 utökade artiklar i projektet. I listningen för februari inkluderades även en hel del fynd från totallistningen av nya artiklar på minst 5 000 byte samt månadens olika veckotävlingar.

Nu är det mars, och vi kan rösta på februari månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 54 nya och 24 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 3 mars 2024 kl. 15.06 (CET)[svara]

Obestämd artikel som första ord i artiklar

I Wikipedia:Inledning och sammanhang står det: "Eftersom Wikipedia fungerar "annorlunda" än traditionella uppslagsverk behöver uppslagsordet inte stå allra först; ofta föregås uppslagsordet eller det formella namnet på ämnet av obestämd artikel ("En entrepenör är ...")." Hur kom man fram till detta? (dvs kan någon sammanfatta detta) I allt för många fall blir det dubbla artiklar i första meningen som får det att se ut som barnskrift; exempelvis:

  • En rättsregel är en lag, regel eller rättslig norm..

Jämte:

  • Rättsregel är en lag, regel eller rättslig norm..

Behöver vi verkligen specificera att det är singular?

Sedan finns det exempel såsom följande:

  • En juridisk process är beteckningen på ett..

Jämte:

  • Juridisk process är beteckningen på ett..

Denna formulering antyder att den obestämda artikeln är del av beteckningen, även om den inte ligger med fetstil.

Kort sagt, ska vi verkligen tillåta denna typ av skrift? I mina ögon ser det oprofessionellt ut när andra uppslagsverk traditionellt utelämnar obestämd artikel som första ord. Blockhaj (diskussion) 3 mars 2024 kl. 15.39 (CET)[svara]

Javisst, inte bara tillåta, utan rekommendera. Det är en självklar konsekvens av att Wikipedia använder hela meningar, annars kan vi lika gärna utelämna verbet i den inledande meningen också. Däremot bör vi undvika "beteckningen på", se en:Use–mention distinction och diskussionen om termer och begrepp ovan. //Essin (diskussion) 3 mars 2024 kl. 16.14 (CET)[svara]
Vad menar du med hela meningar? Inga av ovan exempel är inkompletta inledningar. "Beteckningen på" hör inte till diskussionen jag vill ta upp. Blockhaj (diskussion) 3 mars 2024 kl. 17.10 (CET)[svara]
För min språkkänsla framstår konstruktionen utan obestämd artikel just som en ofullständig mening om det inte är själva ordet som diskuteras, alltså "Rättsregel är en term/ett begrepp/en beteckning/ett koncept", och på Wikipedia använder vi ju orden snarare än omnämner dem. Jämför Svenska Akademiens språklära 11.2.3.1.1, "Räknebara substantiv förekommer däremot normalt inte i naken form i singularis". //Essin (diskussion) 3 mars 2024 kl. 17.34 (CET)[svara]

Notera att även Myndigheternas skrivregler rekommenderar att man undviker "nakna substantiv", se avsnitt 1.4.10. Det gör en text mer lättläst. --Nablicus (diskussion) 3 mars 2024 kl. 17.23 (CET)[svara]

Jag tycker detta beror på. Jag föredrar Urna är en typ av behållare. Att skriva en urna är en typ av behållare gör mig mer osäker och ger sämre språkflyt en xxx en Yger (diskussion) 3 mars 2024 kl. 17.34 (CET)[svara]
Det går även att säga att den första skrivningen implicit säger 'Urna är beteckningen av en typ av behållare Yger (diskussion) 3 mars 2024 kl. 17.36 (CET)[svara]
Är inte det i hög grad en fråga om personliga preferenser? Notera att Blockhaj inte föreslår att vi skall acceptera att utelämna obestämd artikel, hen kräver att vi skall förbjuda användningen av den. Notera vad som står i det avsnitt av "Myndigheternas skrivregler" som Nablicus nämner:
1.4.10 Undvik ”nakna” substantiv
I juridiska texter, som författningar, avtal, beslut, förekommer det man brukar kalla nakna substantiv, dvs. oböjda substantiv i singular utan bestämd eller obestämd artikel:
Beslut har fattats i nu aktuellt fall på sätt som anges i . . .
Skriv i stället exempelvis:
Ett beslut har fattats i det nu aktuella fallet på det sätt som anges i . .
Om vissa är obekväma med att använda obestämda artiklar i början av meningar, låt dem för allt i världen slippa. Men att förbjuda ett skrivsätt som en tung källa tydligt rekommenderar, utan några tunga argument, utan bara på grund av mlm personligt tyckande? Nej tack, vi har alldeles för många förbud som det nu är. / TernariusDisk 3 mars 2024 kl. 18.02 (CET)[svara]
Som jag förstår det vill Blockhaj ta bort "en" eller "ett" i början av artiklar, såsom hen försökte göra i bland annat artiklarna om juridisk process och rättsregel. Detta går emot nuvarande riktlinjer på Wikipedia, liksom de rekommendationer som finns i Myndigheternas skrivregler. --Nablicus (diskussion) 3 mars 2024 kl. 18.07 (CET)[svara]
Din uppfattning är rätt. Jag tycker det ser mer formellt ut och mer som ett uppslagsverk om inledningens första ord är det fetstilta ämnesordet. Det ser överflödigt ut om artikelns första ord är en eller ett, sådant passar bättre i följande meningar. Blockhaj (diskussion) 3 mars 2024 kl. 18.24 (CET)[svara]
Men är det eftersträvansvärt att texterna på Wikipedia ska framstå som formella? Jag menar inte att de ska framstå som informella, men ett enkelt, lättläst och precist språk är ofta vad som gör en text välskriven. Kanslisvenska i form av att man till exempel skippar vissa "onödiga" ord bör undvikas. --Nablicus (diskussion) 3 mars 2024 kl. 18.44 (CET)[svara]
Formalitet ger bilden av att ämnet hanteras seriöst av författarna. Om meningarna (och särskilt inledande mening) har flera "en" eller "ett" och dito dubbletter bland de första orden ser språket nerdummat ut och ibland även krångligt. Att inleda en artikel med naket substantiv ger istället bilden av saklighet och homogenitet. Blockhaj (diskussion) 3 mars 2024 kl. 19.13 (CET)[svara]
Att "en urna är en typ av behållare" ser sämre ut beror på att det är fel, en urna är inte en typ. "En urna är en behållare" eller "urna är en typ av behållare" är bättre. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 3 mars 2024 kl. 18.17 (CET)[svara]
Om jag hade formulerat det skulle det bli något i stil med: Urna är en mindre behållare för att transportera askan av en avliden.. etc. Blockhaj (diskussion) 3 mars 2024 kl. 18.27 (CET)[svara]
@F.d. 82.212.68.183: Jag har svårt att se varför det skulle vara fel att använda formuleringen "en typ av..." om just urnor. Har du någon källa?
Över till något helt annat:
Att andra uppslagsverk (underförstått pappersbaserade, antar jag?) gärna utelämnar denna och andra konstruktioner, kör med ofullständiga meningar med mera beror inte på någon språkkonvention utan på deras strävan att spara utrymme. Se t.ex. det flitiga bruket av förkortningar som jfr., sid. med flera. Det avråder vi ju från i alla fall i artikelnamnrymden. / TernariusDisk 3 mars 2024 kl. 18.34 (CET)[svara]
De båda bestämningarna en urna och en behållare syftar på två olika begrepp (urna respektive behållare) och bör emå absolut båda finnas med i en välformulerad mening. En av mina första språkmentorer påpekade ofta: "Glöm inte småorden. De känns inte alltid som nödvändiga när man skriver, men underlättar när man läser och lyssnar". Janders (diskussion) 3 mars 2024 kl. 18.37 (CET)[svara]
Man bör tänka på att inledningen till en uppslagsverksartikel är lite av en egen textgenre. Råd som kan vara jättebra i andra sammanhang är inte nödvändigtvis anpassade just för dessa meningar. Exempelvis skriver NE, för att anknyta till ett exempel ovan: "rättsregel, regel som hör till det juridiska normsystemet, till skillnad från t.ex. moraliska regler och etikettsregler." Jag bryr mig egentligen inte jättemycket om hur vi väljer att göra med den obestämda artikeln, men vi bör vara medvetna om att ta med den är ett brott med den encyclopediska traditionen och att det faktiskt inte är en orimlig invändning att det stör känslan för vilken stil en artikel bör hålla. Vi har ju t.ex. kvar fetstilen på artikelnamnet, även om den inte har riktigt samma funktion som i tryckta verk där man snabbt vill kunna se vilka uppslagsord som finns på en sida.
andejons (diskussion) 3 mars 2024 kl. 20.01 (CET)[svara]
Jag hittade ettexemple där en/ett verkar behövas en planetväxel är ett komplext system.. Så jag delar Ternarius slutsats att ha viss frihet. Yger (diskussion) 3 mars 2024 kl. 20.38 (CET)[svara]
Det är detta jag försöker anspela på. Första meningen bör inledas med naket substantiv utan att påverka resten av artikeln. Blockhaj (diskussion) 3 mars 2024 kl. 21.02 (CET)[svara]
Jag tycker det är bra att ha lite frihet, och det bör bedömas från fall till fall. För något som det endast finns en av kommer artikelordet/-namnet först. Det inkluderar mer eller mindre abstrakta fenomen som arbete, kosmos, vemod etc. Eller konkreta ting som mer sällan brukar räknas: mjölk, kött… Men man kan tänka lite annorlunda i artiklar som traktor, flaska, strand eller bord, eftersom de konkret syftar på fenomen som ofta räknas. Mina två ören. Paracel63 (diskussion) 3 mars 2024 kl. 21.53 (CET)[svara]

Jag anser att inledning med naket substantiv inte bara ser oprofessionellt, utan direkt slarvigt ut. Exemplet från NE som angavs ovan ser jag inte som relevant, eftersom NE-varianten inte heller i övrigt utgör en fullständig mening. Det finns en typ av genre vad gäller inledningar av uppslagsboksartiklar, men den utesluter, såsom i exemplet, helt predikat. Om vi ska ansluta till, och därmed hänvisa till, den genren bör vi i så fall göra det fullt ut. Jag tycker att Wikipedia så här långt har valt en bra linje i att starta artiklar med fullständiga meningar. Dcastor (diskussion) 4 mars 2024 kl. 09.36 (CET)[svara]

Snart är det kvinnodagen igen...

... och om bara några timmar börjar en ny Veckans tävling där vi kan förbättra och skapa artiklar om kvinnor och sånt som är relaterat till kvinnor. (Samt en del annat - temat är Kvinnor & Tibesti–Godahopp…) För er som under tisdagen befinner sig i Göteborg eller vid en dator med internet, finns möjligheten att vara med på skrivstugan som hålls under eftermiddagen.

Jag har även i år tittat på hur många av de biografiska artiklarna på sv-wp som handlar om kvinnor, män, personer med okänt kön, och personer med alternativ könsidentitet. För en liten stund sedan var antalet i respektive kategori 61 490, 211 826, 16 och 59. Vilket alltså innebär att ca 22,49% av de biografiska artiklarna handlar om kvinnor.

En liten höjning sedan tidigare år, då det den 5 mars 2023 var ca 22,10%. Om vi ska gå tillbaka ännu längre - 6 mars 2022 var det ca 21,67%, 7 mars 2021 ca 21,48%). (Se gamla inlägg här, här och här). Men visst kan svenskspråkiga Wikipedia få ännu mer information om alla dessa intressanta & relevanta kvinnor som finns / har funnits? Själv har jag hittat massor. En del har jag lagt in i tävlingens tipshörna, några kommer i tipshörnan senare, några sparar jag åt mitt eget skrivande. :-)

Vi ses kanske, därute bland artiklarna.

Jag önskar skribenter och tävlingsledaren Paracel63 allt gott!

// Zquid (diskussion) 3 mars 2024 kl. 21.41 (CET)[svara]

Artiklar om systematisk botanik

Många artiklar med anknytning till systematisk botanik (om växter och blommor) har på slutet en länk till "virtuella floran". Denna sida existerar ej längre, av copyrightskäl. At ta bort alla länkar dit vore ett hästjobb och antagligen inte fullständigt. Har vi nån bot som kan åta sig det? Sarcyn, sarcyno@gmail.com Sarcyn (diskussion) 4 mars 2024 kl. 18.02 (CET)[svara]

Flera (de flesta?) av dessa länkar går att hämta upp från archive.org trots att inte boten (vad den nu heter) som räddar döda länkar reagerar. Jag har gjort det ibland när jag stött på dem som källa, men vet inte om det går att göra systematiskt med en bot. Länkar till VF bör dock alltid självklart ligga kvar om de ligger som källor. Externa länkar borde man egentligen kunna radera, men ett problem är att många växtartiklar är från en tid då man på svwp inte gjorde så tydlig åtskillnad mellan källor och externa länkar; jag har själv stött på rätt många artiklar som "saknat källor" men där de externa länkarna (ofta till just VF) i själva verket utgör källa till hela texten, så det vore väldigt dumt att kasta bort dem. jssfrk (d|b) 4 mars 2024 kl. 23.49 (CET)[svara]
Boten är: InternetArchiveBot --Nordelch För Wikipedia - i tiden 5 mars 2024 kl. 11.50 (CET)[svara]

Skriva om författare

På onsdag ska jag träffa en grupp glada pensionärer som vill börja skriva på Wikipedia om författare i Västmanland. Vad tror ni om det här upplägget:

Vad mer ska jag tänka på?

Hockew (diskussion) 5 mars 2024 kl. 09.57 (CET)[svara]

Låter som ett föredömligt initiativ. Själv brukar jag då och då glömma att lägga till {{STANDARDSORTERING:Efternamn, Förnamn}} när jag skapar biografier. Kategorier ska förstås läggas till efter flytt, alternativt omges med <!-- --> innan flytt, men det har du säkert koll på. Annars tror jag det mesta löser sig. Vill man inte in i wikidata och pilla så kommer det ju ordnas när artiklarna patrulleras. Lycka till! Draken Bowser (diskussion) 8 mars 2024 kl. 13.13 (CET)[svara]

Publicering av gymnasiearbetesartiklar

Artikelgranskning!

Idag är det publicering av artiklar inom gymnasiearbetesprojektet på schemat, och via dashboardens aktivitetsflik går det att se vilka redigeringar och flyttar som sker. Deltagarnas artiklar är kollade utifrån alla kriterier, men mer koll är alltid välkommen och redigeringar och kommentarer eller vid behov återflytt till sandlådor och uppmaning till vidare arbete uppskattas också. Tack på förhand. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 5 mars 2024 kl. 11.43 (CET)[svara]

Vilket spännande projekt! Dessutom bra introkurs i att redigera på Wikipedia. Den ska jag låna :) Hockew (diskussion) 5 mars 2024 kl. 12.36 (CET)[svara]
Jag har kikat på en handfull av dem och tycker att det genomgående varit hög kvalitet och väldigt bra ämnesval. Många av dem verkar dock sakna kategorisering, men det är ju lätt ordnat. Till övriga nyfikna: de nyskapade artiklarna hittas nästan enklast genom flyttloggen. Dashboarden fann jag svår att få överblick på i detta fall. /Ariam (diskussion)
de jag set som är helt nya har jag behövt skapa/justera kategorier och skapa Wikidataposter. Dock de har mycket god substans, källläge och wikifieringYger (diskussion) 5 mars 2024 kl. 15.13 (CET)[svara]

Tack för uppskattande ord och som alltid bra hjälp med kategorier, wikidataobjekt, flyttar och annat fix. Nu är resultatrubriken på projektsidan uppdaterad med både nya och utökade artiklar så det går lättare att hitta också. Förutom sedvanlig puts, referensfix, länkrättning och annat är en stor uppgift som behövs att skapa inlänkar till artiklarna. Oavsett hur jag trycker på att eleverna ska göra det är det svårt att få till så de blir lätt hängande i luften. Utöver fix och länkar är det alltid välkommet med tips om saknade artiklar som är lagom stora för ett gymnasiearbete, så påfyllning där uppskattas också. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 6 mars 2024 kl. 11.15 (CET)[svara]

De få som jag har sett har imponerat! Fylliga artiklar med många källor! Per W (diskussion) 6 mars 2024 kl. 17.01 (CET)[svara]

Överfokus på Marx och marxistisk ideologi på Wikipedia?

Jag undrar om någon studerat till exempel förekomsten av termen "marx" i svenska WP med dess förekomst i andra encyklopedier? Min undran är om någon känner till om några (vetenskapliga) jämförelser gjorts och om de i så fall kunnat påvisa ett större fokus på Marx, marxistisk ideologi och relaterade begrepp på svenska Wikipedia jämfört med andra svenska encyklopediska verk, till exempel Nationalencyklopedin. Jag tycker mig själv se en sådan fokus bland WP:s artiklar och undrar om det bara är min bild eller om det forskats i ämnet, och önskar i så fall ta del av sådan forskning. Jag är även intresserad av att ta del av sådan forskning i andra länder. FWIlkens (diskussion) 5 mars 2024 kl. 12.53 (CET)[svara]

Då du redigerar väldigt mycket i politiska artiklar och ämnen relaterade till det så blir det nog så att du omedvetet hänger mycket i artiklar om Marx mm.
En fundering bara: är det något fel om det står mycket om det? Saknas det artiklar om andra ideologier så är det ju bara att skriva dem eller utöka de befintliga (vilket jag även ser att du gör). Mvh Adville (diskussion) 5 mars 2024 kl. 13.28 (CET)[svara]
Nu börjas det igen... 79.136.41.143 5 mars 2024 kl. 13.33 (CET)[svara]
Det som är säkert är att frågan fortsätter att intressera: 2012, 2019, 2023. Draken Bowser (diskussion) 5 mars 2024 kl. 13.36 (CET)[svara]
Vilka artiklar som finns i WP beror helt och hållet på vad wikipedianer väljer att skriva om. Några är intresserade av sport, andra av dataspel, andra av botanik etc. Så om du tycker att det saknas artiklar om det du vill se i WP, så skriv dem! Eller kanske använd Månadens uppdrag eller Veckans tävling för att inspirera andra att skriva dem. Däremot kan det aldrig vara frågan om att ta bort eller motarbeta relevanta artiklar för att de kan anses bidra till ämnesmässig obalans. Chandra Varena (diskussion) 5 mars 2024 kl. 13.52 (CET)[svara]
Min fråga är inte sprungen ur en åsikt att det saknas artiklar. Min fråga är relaterad till min upplevelse att det finns en stor uppsjö artiklar som behandlar marxistiska begrepp, men inte samma flora av artiklar som behandlar begrepp som är typiska för politisk höger. Att det finns många artiklar om begrepp som förknippas med politisk vänster ser inte jag som något negativt. Däremot så indikerar en övervikt för artiklar om vänsterbegrepp en intressebias hos WP-gemenskapen. Det skulle kunna indikera att det existerat ett större intresse för, och sannolikt kunskap om, vänsterbegrepp än om högerbegrepp bland aktiva WP-redigerare. Jag skulle själv hålla det för troligt iom att WP är ett projekt baserat på kollektivism snarare än individualism, även om jag själv tycker det är en mycket intressant och lyckad mix av de båda begreppen. Min undran är således om det finns forskning som tyder på att jag inte är helt fel ute eller som tvärtom visar att mina upplevelser inte stämmer med mer systematiska observationer. FWIlkens (diskussion) 5 mars 2024 kl. 14.07 (CET)[svara]
Det räcker med en användare som är väldigt intresserad av just marxistiska begrepp för att denne skall skriva en uppsjö artiklar om dem, och då blir det kanske en "övervikt" av det, tills någon gör samma ryck till höger. Jag tror att denna "snedvridningen" av ämnen blir tydligare på mindre versioner (bortsett från botskapade så är svwp ganska liten). Vi har ju en väldig hög andel med artiklar om bin här jämfört med andra språk, och samma med artiklar om alla socknar och tågstationer i Australien... eldsjälar lyfter ämnesområden, och i slutändan blir det utjämnat. Är det fler editerare så blir det snabbare utjämnat. Adville (diskussion) 5 mars 2024 kl. 14.33 (CET)[svara]
Frågan om intresseområden är intressant, men jag ser inte att just Marx och marxism skulle vara någon speciell biasidikator. Och existerar ens Marx som ett relevant politiskt begrepp i dagens samhällsdebatt, annat än i ett historiskt perspektiv? Själv stöter jag nästan aldrig på honom, hans skrifter och tankar, varken i Wp eller andra sammanhang. Och jag uppfattar inte att de politiska och samhällsrelaterade artiklarna relaterar till Marx speciellt ofta. Jag anser nog istället att artiklar om politiknära ämnen ofta är påtagligt oideologiska, ytliga och obearbetade. Det gäller en mängd olika spektrum på en vä/hö-skala. Janders (diskussion) 5 mars 2024 kl. 14.36 (CET)[svara]
@Adville Jag visste inte att svWP-ex bot var litet. Kan bara dra mig till minnes att jag läst att svWP är oproportionerligt stort jämfört med andra WP:s. Menar du att den relativa storleken främst är pga av svWP:s bruk av bottar?
Jag inser förstås att engelskspråkiga WP är närmast oändligt mycket större. Jag tänkte främst på svWP i jämförelse med andra europeiska språkversioner. Jag har fått intrycket av att svWP var/är ganska stort i sådana jämförelser.
Sorry, blev litet sidospår. Annars tycker jag dina poänger kan vara valida. Min fråga handlar dock om det gjorts några systematiska jämförande studier. FWIlkens (diskussion) 5 mars 2024 kl. 15.18 (CET)[svara]
Överfokus i sig på artiklar om ideologier är väl inte skadlig, kan vi verkligen få för mycket av något ämne? Vad som är viktigt är väl hur ämnet presenteras, dvs en NPOV-fråga snarare än en mängdfråga? Redan där börjar väl frågan bli minerad, för hur avgör en när en uttalat ideologisk artikel blir subjektiv? Och om vi nu skulle välja ett rent numeriskt överfokus som indikator, vad använder vi då det till? Vi kan ju inte bara radera artiklar i ett kontroversiellt ämne om de skulle bli för många. / TernariusDisk 5 mars 2024 kl. 15.34 (CET)[svara]
Jag känner inte alls igen att Marx skulle omnämnas särskilt ofta på svenskspråkiga wikipedia, men det är ju subjeltivt och det kunde ju vara intressant med jämförelser mellan wikipedia och Nationalencyklopedien för att se vari skillnaden består. FBQ (diskussion) 6 mars 2024 kl. 08.49 (CET)[svara]
Kan väl säga att som helt ointresserad av politik, så hittar jag inte några artiklar alls om politik här. Det jag möjligen hittar är en överfokusering på opinionsundersökningar. 213.112.54.246 8 mars 2024 kl. 13.01 (CET)[svara]
Svwp:s storlek har ofta baserats på det grunda kriteriet "mängd artiklar". Det är till största delen Lsjbot:s förtjänst/skuld. Den botten skapade väl 3 miljoner artiklar, varav över 1 miljon nu är raderade. Mer intressant är vad som faktiskt står i artiklarna, hur stora de är och vilken ämnesfördelning de står för. Det är svårare att beräkna, eftersom vi värderar detta utifrån olika prioriteringar. Klart är att det är lättare att skriva om väldigt specifika ämnen, svårare om mer övergripande sådana. Därför såg artikeln arbete fram till i början av mars ut så här. Och artikeln fordon ser just nu ut just så här.
Marxism som politik har lockat mindre intresse efter Berlinmurens fall, men relaterade ideologier har fortsatt engagerat folk. Socialism som fenomen lockar fortfarande, och jämställdhetskampen (i dess många olika kulörer) har fortsatt en hög prioritet i det svenska samhället. Den låga andelen kvinnliga skribenter här är dock en ständig huvudvärk… Jag tror (killgissning) att ett Internet 2.0/volontär-projekt som Wikipedia lättare kan dra till sig individer som är missnöjda med sakernas tillstånd. Det utmanar ständigt vår neutralitetsprincip. Vi får skriva de artiklar vi vill, och därför är det svårt att styra folks engagemang – annat än genom samarbetsprojekt typ wp:MNA, wp:VT och wp:MUPP. Mina två ören… Paracel63 (diskussion) 10 mars 2024 kl. 12.12 (CET)[svara]

Jag tittade i Kategori:Politiska åskådningar och räknade i hur många artiklar som ord som innehåller respektive "ism" förekommer. Artiklar som innehåller ordet "anti<ism>" räknas alltså tillsammans med artiklar som innehåller ordet "<ism>". Denna enkla ordfrekvensmätning ger naturligtvis inte en komplett bild av vad de olika artiklarna fokuserar på eller hur de eventuellt är vinklade, men kanske ändå kan vara av intresse. Här är tabellen med de 21 "ismer" som förekommer i fler än 100 artiklar, marxism/marxist kommer på sjunde plats:

--Larske (diskussion) 10 mars 2024 kl. 13.54 (CET)[svara]

 Gillar Intressant statistik! De tre översta skulle man kunna förknippa med förändringsbenägna perspektiv. Därefter följer tre som ofta har mer eller mindre konfliktperspektiv. Sjuan kan sägas kombinera dessa perspektiv. 8–10 handlar om det befintliga samhället. Därefter följer en hel del ord som kretsar kring konfliktfyllda fenomen och starka ställningstaganden.
Att "vänsterperspektiven" så dominerar i toppen är intressant. Det kanske kan förstärka idén om att Wikipedias artiklar ofta lyfter fram ett vänster-höger-perspektiv. Det visar i alla fall på en tendens. Det skulle kunna vara intressant att jämföra med enwp och motsvarande ord. Präglas svwp mer av sin tyngdpunkt i ett land med en stark folkhemsbakgrund? Präglas enwp mindre av det, genom alla USA-baserade skribenter (konservativ/libertariansk bias?)? Paracel63 (diskussion) 10 mars 2024 kl. 14.08 (CET)[svara]
Stort tack till @Larske för denna data. Jag håller med Paracel63 om att det onekligen är intressant att i grunden marxistiska ideologier, dvs socialism, kommunism och marxism, är så kraftigt dominerande i omnämnande på svWP. Det betyder att min upplevelse inte var grundlös eller vinklad. Däremot var den kanske inte korrekt uttryckt. Min undran avsåg kanske främst egalitära vänsterideologiska -ismer.
Det kan diskuteras i vilken utsträckning feminism förespråkar jämlikhet i form av lika utfall som universellt rättviseideal, och således delar rättviseideal med stora delar av den politiska vänstern. Räknas även feminism in som ideologi med marxistisk, eller kanske snarare egalitär/vänster idégrund, så är vänsterideologiska referenser i närmast förkrossande majoritet bland WP:s artiklar. Vilket måste betraktas som märkligt givet det kapitalistiska samhällssystemets globala dominans, inklusive i Sverige, trots Sveriges förhållandevis stora inslag av offentligt producerade välfärdstjänster.
Värt att notera är dock att det inte går att dra några säkra slutsatser om vinklingar eller framing utifrån statistiken. FWIlkens (diskussion) 10 mars 2024 kl. 16.26 (CET)[svara]
En delförklaring kan vara just det kapitalistiska samhällssystemets globala dominans. Rörelser/grupper/idéer som vill åstadkomma förändring får eller tar sig ofta benämningar med "-ism" som slutled, medan de som företräder och förespråkar det dominerande samhällssystemet mera sällan kallas eller kallar sig kapitalister. Väldigt många av dem har artiklar i svWP utan att ordet "kapitalism" eller något annat "-ism-ord" används för att beskriva deras åsikter eller gärning (t.ex. familjen Wallenberg, Elon Musk, Timbro). För politiska partier som förespråkar kapitalism nämns detta sällan, i ställer kan de betecknas som "icke-socialistiska" (t.ex. Kristdemokraterna (Sverige)) Chandra Varena (diskussion) 10 mars 2024 kl. 17.15 (CET)[svara]
Feminismen – eller snarare feminismerna – är ett intressant särfall. Antingen handlar det om en annan dimension än vänster/höger, eftersom den tenderar att vara könsbaserad. I praktiken har dock ofta feministisk aktivism blivit starkare i vänsterpolitiska grupperingar, eftersom dominerande delar av den andra vågens feminism arbetat utifrån den socialistiska premissen om "lika utfall" (se modeller som kvotering, radikalfeminism, kampen mot könsmaktsordningen och störtandet av patriarkatet), istället för den mer liberala idén om lika förutsättningar. Se även Anja Hirdmans tankar i Revolution på svenska: [ett vittnesseminarium] om jämställdhetens institutionalisering, politisering och expansion 1972 - 1976, omkring en statsfeminism med ganska djupa rötter. Resultatet kan möjligen studeras i Jämställdhetsparadoxen.
Annars är det som andra nämner här svårt att dra tydliga växlar på omnämnanden av ett visst ord. Det är hur orden används som spelar roll. Och många definieras inte utifrån benämningar som är kopplade till status quo. Paracel63 (diskussion) 11 mars 2024 kl. 01.34 (CET)[svara]
Intressant sammanställning. Men jag undrar om inte bilden blir lite skev. Om jag tolkar din sammanställning skulle ordet "socialist" komma med i listan. Om någon beskrivs som socialist i artikeltexten kommer personen med. Men om en person i stället beskrivs som liberal eller konservativ eller för den delen högerman så kommer det inte med i sammanställningen. Det gör ju visserligen inte vänsterman (vilket nog vanligen syftar på liberaler) heller, men hur som helst gissar jag att många av träffarna handlar om beskrivningar av personer. FBQ (diskussion) 10 mars 2024 kl. 19.16 (CET)[svara]
Jag ser att både liberalis(m/t) och konservatis(m/t) hamnar ovanligt lågt, det beror troligen på att en person inte beskrivs som liberalist eller konservatist.FBQ (diskussion) 10 mars 2024 kl. 19.20 (CET)[svara]

Jag har jämfört svwp med enwp, dock med begränsning till artiklar i sv:Kategori:Levande personer respektive en:Category:Living people (enwp är för stort för att sökfunktionen ska kunna leverera resultat när man söker på samtliga artiklar på det sätt jag gjorde för svwp). Observera att sökning på detta sätt hittar allt som finns i wikitexten, även URL:er till källor och filnamn på använda bildfiler, men inte sådant som dyker upp i artikeln genom att det har inkluderats med hjälp av mallar eller moduler.

Resultatet framgår av följande tabell:

* Not: Timeout vid sökning på socialism och nationalism så det verkliga antalet artiklar för enwp är större än det redovisade.

Kvoten mellan antalet enwp-artiklar som har <ism>-ord och antalet svwp-artiklar som har <ism>-ord är mellan 11 och 40 för samtliga 21 undersökta <ism>-ord utom "vänsterextremism" och "högerextremism" (vilket kan beror på att jag inte har översatt dessa "ismer" korrekt) medan kvoten mellan antalet artiklar i "Living_people" och antalet artiklar i "Levande personer" är drygt 9. Det kanske har med artikelstorleken att göra, artiklarna i en:Category:Living people har i genomsnitt mer än dubbelt så mycket wikitext som artiklarna i sv:Kategori:Levande personer och ju större en artikel är desto större chans att det slinker in något <ism>-ord i artikeln. --Larske (diskussion) 10 mars 2024 kl. 18.11 (CET)[svara]

@FWIlkens: Larskes kvantitativa jämförelser är intressanta och kan naturligtvis ses som en grund för diskussioner av olika slag. Men om man ska dra slutsatser rörande ämnesmässig eller saklig "balans" eller intresseövervikt/underskott krävs en helt annan kvalitativ analys av ämnen, vinklar och utformning. Det skapas varken saklighet eller balans genom att räkna hur ofta det mångdefinierde begreppet marxism nämns i förhållande till något annat mångdefiniterat begrepp som lyfts fram som någon form av motsats. Janders (diskussion) 10 mars 2024 kl. 18.36 (CET)[svara]
Håller med @Janders här. Exempelvis så har Åsa-Nisse-marxism ingenting med marxism att göra, men fastnar i denna statistik. Gör man en genomgång av ex kapitalism så nämns oundvikligt ordet marxism med (som i vår artikel), eftersom det är en stor övergripande politisk teori... då blir det snett att försöka dra för många höga växlar på denna intressanta sökning. Adville (diskussion) 10 mars 2024 kl. 19.28 (CET)[svara]
Det ser ut som det blivit samma problem här, en liberal kallas liberal och inte liberalist, en konservativ kallas konservativ, inte konservativist, det gör dessa ideologier underrepresenterade. Jag tänker att du iofs skrivit fel och att termerna liberal och konservativ är inkluderade, men, då jag inte tror att liberal omtalats så få som 226 gånger i biografier om levande personer tror jag inte det kan stämma. Sedan kan liberal och konservativ användas om annat än de politiska åskådningarna vilket ju åter gör resultatet vanskligt, men majoriteten av beläggen gäller nog ideologi. FBQ (diskussion) 10 mars 2024 kl. 21.14 (CET)[svara]
Om man skulle använda liberal och konservativ i stället, skulle man få träffar på sammansättningar som socialliberal och anarkoliberal eller socialkonservativ också? FBQ (diskussion) 10 mars 2024 kl. 21.26 (CET)[svara]
@FBQ, när jag gör sökningar direkt i sökrutan här ovan (och vidare till sidan med träffar där man kan precisera) så skriver jag ex " liberal " för att ha ett mellanslag före och efter så det inte finns någon bokstav där. Här missar jag då alla liberal-ord innan ett komma eller en punkt. Jag får då 3525 träffar. Mvh Adville (diskussion) 10 mars 2024 kl. 22.31 (CET)[svara]
Det stämmer att den sökning jag gjorde bara hittar liberalism eller liberalist, antingen som hela ord eller som del av ord. Därmed missades alla liberal som inte åtföljs av "ism" eller ist". Den sökning som ger 3 525 träffar på " liberal " ger dock bara 446 träffar på svenskspråkiga Wikipedia med den begränsning till artiklar i Kategori:Levande personer som jag använde för alla mina sökningar vid jämförelsen med enwp.
-- Larske (diskussion) 10 mars 2024 kl. 23.04 (CET)[svara]
Ja, jag gjorde sökningen, var förvånad att det blev så få träffar. Konservativ gav dock fler träffar, men då handlar det ju delvis om annan konservatism än politisk. Jag noterade då att en del talade om "liberala", hur är det med träffarna ovan, inkluderas "socialistiska"? FBQ (diskussion) 10 mars 2024 kl. 23.13 (CET)[svara]
Är det de sökresultat som jag presenterade kl 13.54 (totalt) och 18.11 (begränsat till Kategori:Levande personer) som du menar "träffarna ovan"?
I de sökningar som jag gjorde, med insource, räknas alla artiklar som innehåller socialism eller socialist (med eller utan versalt S) oavsett vad som eventuellt föregår eller följer därefter. Alltså räknas artiklar med såväl "socialistiska" som "exsocialisten", "ungsocialisten", "marknadssocialism", "kommunsocialism", "socialismo", "Socialismus" med mera. Även artiklar med referenser till exempelvis www.socialismtoday.org räknas.
-- Larske (diskussion) 10 mars 2024 kl. 23.36 (CET)[svara]
Ja, jag menade främst levande personer. Ja, det slog mig att det gissningsvis handlar om omnämnanden av organisationer med socialism i namnet som drar upp träffresultaten. Jag tror inte vi har så mycket fler artiklar om personer med koppling till socialism. FBQ (diskussion) 11 mars 2024 kl. 08.58 (CET)[svara]
@FBQ: För en något mer kvalitativ analys för att undersöka din gissning gjorde jag en undersökning om anledningen till sökträffarna på socialism/socialist i ett slumpmässigt urval om 50 av de 1 093 artiklarna om levande personer som kom med i sökresultatet. I tabellen nedan finns dessa 50 artiklar med en kommentar för var och en om anledningen till att de kom med i sökresultatet.
För 21 av dessa artiklar, alltså 42 procent, är den enda anledningen att de fastnade att artikelsubjektet har ett födelseland som har Socialistiska i namnet. Baserat på detta resultat i det slumpmässiga urvalet kan man uppskatta att omkring 460 av de 1 093 artiklarna är medräknade av just detta skäl, vilket jag menar bekräftar din gissning (om man tillåter sig att se födelselandsnamn som ett "organisationsnamn som omnämns").
--Larske (diskussion) 11 mars 2024 kl. 13.32 (CET)[svara]
Aha, tack! Jo, jag tänkte på landsnamn också men trodde inte att de var så dominerande varför jag in nämnde dem i mitt inlägg. FBQ (diskussion) 11 mars 2024 kl. 14.11 (CET)[svara]

Påminnelse - Wikimedia Foundation banner fundraising community call imorgon

Kära alla,

Som tidigare nämnts kommer vi att hålla ett community call i morgon där ni kan ställa frågor och lämna kommentarer om den kommande insamlingskampanjen för Wikimedia Foundations banner.

Du hittar alla detaljer på sidan för community-samarbete.

Vi ser fram emot att träffa dig där.

Bästa hälsningar, JBrungs (WMF) (diskussion) 11 mars 2024 kl. 11.08 (CET)[svara]

Grattis!

Diplom i ram av guld och en princesstårta på ett svart bord. På diplomet står att Wikipedianen har tilldelats Det gyllene förstoringsglasets hederspris 2024.
Diplom och tårta till er! Jag och Jenny tog emot diplomet och tårtan till er ära, och åt gott tillsammans med Kristina Alexandersson som delade ut det.

I morgon är källkritikens dag, och då delas källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset ut. I år har "wikipedianen" blivit hederspristagare,[1] så hissa flaggan och fira med något extra gott imorgon! LittleGun (diskussion) 12 mars 2024 kl. 08.39 (CET)[svara]

Glädjande att kollektivets resultat uppmärksammas genom att individens insats hedras! FWIlkens (diskussion) 12 mars 2024 kl. 09.17 (CET)[svara]
Jubel och hurra, och stort grattis till alla inblandade! Även om vi inte är hederspristagare kommer vi att få tårta och diplom i Wikipedianens namn, så den som kan och vill är välkommen till kontoret på Birger Jarlsgatan 57C i Stockholm 9.00 imorgon (onsdag). För den som inte har vägarna förbi Stockholm är det ett onlineevent 14.30-16.30 imorgon med presentationer och samtal om källkritik. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 mars 2024 kl. 09.44 (CET)[svara]

Blänkare om Bildminnenskrivstuga

Slutrapport från projektet 100 000 Bildminnen

Blänkare om att Nordiska museet bjuder in till en skrivstuga tisdag 9 april för att fira att 100 000 Bildminnen går in i nästa fas. Läs mer och anmäl er på wikiträffsidan. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 12 mars 2024 kl. 09.49 (CET)[svara]

Förändring på SFFR

På SFFR har förslag till förenkling genomförts. Med det försöker man tydligare redan vid raderingsdiskussonen ta om hand vad som ska hända vid ett avslut. Jag tycker inte det är en förenkling. In och tyck till! Wikipediadiskussion:Sidor föreslagna för radering.LittleGun (diskussion) 12 mars 2024 kl. 15.08 (CET)[svara]

Mobilanpassning till mall:Sidoruta begrepp

Hej. Finns det någon CSS-kunnig här som kan fixa mall:Sidoruta begrepp så denna blir mobilanpassad? Blockhaj (diskussion) 12 mars 2024 kl. 23.08 (CET)[svara]

Vad exakt är det som behöver göras? Sabelöga (diskussion) 13 mars 2024 kl. 01.13 (CET)[svara]
Se skyddsmask i mobilvy som exempel. Allt text i introt trycks ihop till en rad bokstäver i förmån för mallen. Blockhaj (diskussion) 13 mars 2024 kl. 03.46 (CET)[svara]

Utformning av ingressen för Karl XII

Det pågår en diskussion på Diskussion:Karl XII#Stupad i strid om hur vi bör utforma ingressen för framför allt honom, men även andra krigarkonungar som dött på slagfältet. Det vore bra om fler skulle vilja delta. Märk att detta är en blänkare, någon diskussion bör inte äga rum här! / TernariusDisk 13 mars 2024 kl. 07.42 (CET)[svara]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Bybrunnen&oldid=54519887”