Mo Yan
Mo Yan (莫言, pinyin: Mò Yán) är författarnamn för den kinesiske författaren Guan Moye, född 17 februari 1955 i Gaomi, Shandong. Pseudonymen betyder "Tala inte". 1976 tog han värvning i Folkets befrielsearmé och började skriva sina första texter som soldat. Mo Yans verk har liknats vid magisk realism och utspelas i hans hemprovins Shandong.
Mò Yán  莫言 | |
 Mo Yan i Hamburg 2008. | |
| Pseudonym | Mo Yan[1] |
|---|---|
| Född | Guǎn Móyè 管谟业 17 februari 1955 Gaomi, Shandong, Kina |
| Yrke | Författare |
| Nationalitet |  Kina |
| Språk | kinesiska[2] |
| Priser | Nobelpriset i litteratur 2012 |
| Släktingar | Guan Shiren |
I väst blev Mo Yan först känd som författare till romanen Det röda fältet, som filmatiserades av regissören Zhang Yimou 1987 med Gong Li i en av huvudrollerna. Hans verk har översatts till fler än tolv språk; ett flertal av hans böcker finns på svenska utgivna av Bokförlaget Tranan, i översättning av bl.a. Anna Gustafsson Chen. Franska är det språk han översatts till mest, med 18 böcker 2012.[3] Mo Yan tilldelades Nobelpriset i litteratur 2012 med motiveringen att han "med hallucinatorisk skärpa förenar saga, historia och samtid".[4]
Liv och gärning
redigeraGuan Moye föddes 1955 i en socken i den nordöstra delen av Gaomi i provinsen Shandong i östra Kina. Under kulturrevolutionen tvingades han sluta skolan eftersom hans släktingar tillhört den jordägande klassen.[3] Han fick därför börja arbeta på fabrik efter bara fem års skolgång och växte upp utan större tillgång till litteratur. Den rika berättartraditionen bland områdets bönder gjorde i stället tidigt intryck. När han var 21 år lämnade han landsbygden för att söka ett bättre liv.[5] Trots sin klassbakgrund lyckades han ta värvning i Folkets befrielsearmé och fick därigenom möjlighet att studera på universitet. Inom armén arbetade han på en enhet för kulturverksamhet och senare som lärare. Han lämnade armén 1997.[3]
Han tog pseudonymen Mo Yan ("Tala inte") och publicerades för första gången 1981. Genombrottet kom med hans andra roman, Det röda fältet från 1987, som utspelar sig på ett destilleri för durrabrännvin. Boken nådde också utomlands, mycket tack vare Zhang Yimous filmatisering från samma år, som vann Guldbjörnen vid Filmfestivalen i Berlin.[3]
Mo Yan räknas som en av den kinesiska samtidslitteraturens mest framträdande författare. Hans böcker släpps på hemmamarknaden i upplagor på omkring 200 000 exemplar och han har översatts till många språk. Flera av hans böcker behandlar samhälleliga teman och riktar kritik mot Kinas kommunistmyndigheter, både i historiskt perspektiv och i fråga om samtiden. Mo Yan är dock fortsatt själv medlem i Kinas kommunistiska parti med motiveringen att det skulle väcka onödiga frågor och uppseende om han gick ur.[3] År 2012 bidrog Mo Yan med en sida till en jubileumsbok, som med handskrifter från sammanlagt 100 författare återgav ett tal om kulturpolitik hållet av Mao Zedong i Yan'an 70 år tidigare. I talet kräver Mao bland annat att litteraturen ska vara partisk till kommunistpartiets favör.[6] Mo Yan har kritiserats för detta av kinesiska dissidentförfattare som menar att talet var starten på förtrycket av de intellektuella och det fria ordet i Kina.[7]
I februari 2013 valdes Mo Yan in i Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens.[8]
Författarskap
redigeraMo Yan debuterade 1981 och fick sitt genombrott 1986 med kortromanen Touming de hong luobo. Det stora genombrottet kom med Det röda fältet (1987) där olika berättelser om banditväsende, japansk ockupation och fattigdom på den kinesiska landsbygden under 1920- och 1930-talet vävs ihop. Vitlöksballaderna (1988) och den satiriska Jiuguo (1992) är starkt kritiska skildringar av det samtida kinesiska samhället. Fengrun Feitun (1996) är en historisk krönika om 1900-talet i Kina skildrat genom en enskild familj. I Ximen Nao och hans sju liv (2006) berättar han med svart humor om vardagsliv och omvälvningar i Kina efter revolutionen 1949. Hans senaste roman Wa (2009) behandlar konsekvenserna av ettbarnspolitiken. Mo Yan har även publicerat åtskilliga noveller och essäer.
Mo Yans romaner präglas av en slags magisk realism som väver ihop fantasi och verklighet och utspelar sig alla i hans hemprovins. Hans författarskap har jämförts med författare som Gabriel García Márquez och William Faulkner.[9]
- 透明的红萝卜, Tòumíng de hóng luóbo (1986; svensk översättning Den genomskinliga rättikan av Göran Malmqvist, 2014)
- Det röda fältet (红高粱家族, Hóng gāoliang jiāzú) (1987; svensk översättning av Anna Gustafsson Chen 1997)
- Vitlöksballaderna (天堂蒜薹之歌, Tiāntáng suàntái zhī gē) (1988; svensk översättning av Anna Gustafsson Chen 2001)
- 爆炸 Bàozhà (1988; engelsk översättning i Explosions and Other Stories 1991)
- 欢乐十三章 Huānlè shísān zhāng (1989; fransk översättning La joie 2007)
- 酒国 Jiǔguó (1992; engelsk översättning The republic of wine 2000)
- 食草家族, Shícǎo jiāzú (1993; ej översatt Gräsätarklanen)
- 道神嫖 Dàoshénpiáo (1995)
- 丰乳肥臀, Fēngrǔ féitún (1996; engelsk översättning Big breasts and wide hips 2004)
- 会唱歌的墙 Huì chànggē de qiáng (1998; ej översatt Muren som kan sjunga)
- 红树林 Hóng shùlín (1999; ej översatt Den röda skogen)
- 十三步 Shísān bù (1999; fransk översättning Les treize pas 1995)
- 师傅越来越幽默, Shīfu yuèláiyuè yōumò (2000; engelsk översättning Shifu, you do anything for a laugh 2001)
- 檀香刑, Tánxiāng xíng (2001; preliminär engelsk översättning Sandalwood Death 2013)
- Granatkastaren (四十一炮 Sìshíyī pào) (2003; svensk översättning av Britta Kinnemark 2016)
- 藏宝图 Cángbǎotú (2003; fransk översättning La carte au trésor : récit 2004）
- 白狗秋千架 Bái gǒu qiūqiānjià (2003; ej översatt Vitahundgungan)
- 牛 Niú (2004)
- Ximen Nao och hans sju liv (生死疲劳, Shēngsǐ píláo) (2006; svensk översättning av Anna Gustafsson Chen 2012)
- 蛙, Wā (2009; svensk översättning, Yngel, av Anna Gustafsson Chen 2015)
- Förändring (Bian, svensk översättning av Lennart Lundberg 2013)
Utmärkelser i urval
redigera- 1987: Nationella romanpriset för Det röda fältet
- 1996: Röda flodens litteraturpris för Fengru feitun
- 1998: Kandidat till Neustadtpriset
- 2001: United Daily News' pris för årets bästa bok för Tanxiangxing
- 2004: Arts et Lettres-orden
- 2004: Folkets litteraturpris
- 2005: Internationella Noninopriset
- 2005: Kiriyamaprisets "Notable Books" för Fengru feitun
- 2006: Fukuokas asiatiska kulturpris
- 2007: Nominerad till Man Asian Literary Prize för Fengru feitun
- 2008: Drömmar om röda gemak-priset för Ximen Nao och hans sju liv
- 2009: Newmanpriset för kinesisk litteratur för Ximen Nao och hans sju liv
- 2011: Mao Duns litteraturpris för Wa
- 2011: Prix Manhae
- 2012: Nobelpriset i litteratur
Överföringar till andra medier
redigera- Det röda fältet, film från 1987 i regi av Zhang Yimou och med Gong Li i huvudrollen, efter romanen med samma namn
- Hotell Lyckan (幸福时光）, film från 2000 i regi av Zhang Yimou, efter novellsamlingen Shifu yuelai yue youmo
- Nuan, film från 2003 i regi av Huo Jianqi, efter romanen 白狗秋千架
Källor
redigeraNoter
redigera- ^ läs online, Nobelprize.org , läst: 14 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ CONOR.Sl, CONOR.SI-ID: 119603555.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Mialaret, Bertrand (24 juni 2009). ”L'écrivain Mo Yan, de la dictature du Parti à celle du marché” (på franska). Rue89 Culture. http://www.rue89.com/chinatown/2009/06/24/lecrivain-mo-yan-de-la-dictature-du-parti-a-celle-du-marche. Läst 1 oktober 2012.
- ^ ”Nobelpriset i litteratur år 2012 - Pressmeddelande”. Nobelprize.org. Nobel Media. 11 oktober 2012. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/2012/press_sv.html. Läst 12 oktober 2012.
- ^ Bartsch, Bernhard (10 juni 2009). ”Interview mit dem chinesischen Autor Mo Yan: 'Chinas Wahrheit ist nicht elegant'” (på tyska). Frankfurter Rundschau. http://www.fr-online.de/kultur/interview-mit-dem-chinesischen-autor-mo-yan--chinas-wahrheit-ist-nicht-elegant-,1472786,3211498.html. Läst 1 oktober 2012.
- ^ Erling, Johnny (11 oktober 2012). ”Mo Yans Verbeugung vor Kulturzerstörer Mao Zedong” (på tyska). Die Welt. http://www.welt.de/kultur/literarischewelt/article109767920/Mo-Yans-Verbeugung-vor-Kulturzerstoerer-Mao-Zedong.html. Läst 11 oktober 2012.
- ^ ”Mo Yan kritiserad för Mao-text”. Svenska Dagbladet. 11 oktober 2012. http://www.svd.se/kultur/mo-yan-kritiserad-for-mao-text_7575028.svd. Läst 11 oktober 2012.
- ^ "Mo Yan blir politisk rådgivare", Svenska dagbladet, 4 februari 2013.
- ^ nobelprize.org
- ^ Bibliografi nobelprize.org
Externa länkar
redigera- Mo Yan på Sina Weibo (kinesiska)
- Mo Yan på Världslitteratur.se
- Mo Yan hos Nobelstiftelsen (på engelska)