Kronoby

	Kronoby
	Kruunupyy (finska)
	Kommun
	Kronoby kommuns vapen
	Kronoby kommuns vapen
Land	Finland
Landskap	Österbotten
Admin. centrum	Kronoby kyrkoby
Area	752,65 km² (2016-01-01)
- land	712,68 km²
- vatten	39,97 km²
Folkmängd	6 442 (2021-12-31)
- män	3 238 (2020-12-31)
- kvinnor	3 178 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	9,04 invånare/km²
Politik
- Kommundir.	Malin Brännkärr
- Kommunfullm.; ordf.	Maria Tokou
- Kommunstyr.; ordf.	Marika Hagnäs
Kommunkod	288
Geonames	650755
Språk ; - Finska:; - Svenska:; - Övriga:	; 19,0 %; 77,7 %; 3,3 %
Admin. data
- Landskapsförb.	Österbotten
- Regioncentrum	Karlebyregionen
- Härad	Pedersöre
- Magistrat	Vasa
- Skattebyrå	Västra Finland
- Sjukvårdsdistrikt	Vasa
- Försäkringskrets	Jakobstad
- Nödcentral	Österbotten
- Räddningsverk	Mellersta Österbotten
- EU-målområde	övergångsperiod
Läge	63°40′00″N 23°10′00″Ö / 63.66667°N 23.16667°Ö;
	Kronoby kommuns läge Kronoby kommuns läge
	Webbplats: www.kronoby.fi

Kronoby (finska: Kruunupyy) är en kommun i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Finland. Kronoby har &&&&&&&&&&&06442.&&&&&06 442 invånare och har en yta på &&&&&&&&&&&&0752.650000752,65 km², varav &&&&&&&&&&&&&039.97000039,97 km² är vatten. Kronoby är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk. Nuvarande Kronoby kommun bildades den 1 januari 1969, då Kronoby kommun slogs samman med Nedervetil och Terjärv kommuner.

Geografi

Sjöar och vattendrag

Kronoby å rinner in i kommunen i Småbönders, i Terjärv kommundel, här rinner ån genom sex olika sjöar innan den rinner genom Terjärv kyrkoby och vidare genom byarna Hästbacka och Kolam. Därefter fortsätter den ner mot byn Snåre, varifrån den fortsätter till Hästöfjärden i Larsmosjön via Kronoby kyrkoby. Perho å rinner genom Nedervetil, Ullava å rinner in i Perho å i Nedervetil.

De flesta sjöarna finns i Terjärv och Nedervetil som har mera kuperad terräng än Kronoby.

I Terjärv finns tre sjöar med namnet Djupsjön.

I Terjärv

Heimsjön
Peckasjön
Svartsjön
Emas
Kaitsjön
Djupsjön
Kortjärvi
Voujärv
Vitsjön

I Nedervetil

Seljessjön
Emmesträsk

I Kronoby

Larsmosjön

Församlingar

Terjärv kommundel

Terjärvs vapen fram till kommunsammanslagningen 1969.

Huvudartikel: Terjärv

Terjärv har ca 2 400 invånare. Majoritetsspråket i samhället är svenska. I vardagslag talas det om Småbönders, Kortjärvi, Kyrkoby, Hästbacka och Kolam som skilda byar. Även Granöby, Djupsjöbacka och Högnabba är av tradition rätt så avgränsade områden

Terjärv kyrkoby

Terjärv centrum ligger vid sjön Heimsjön. Företaget Rani-Plast är kommunens största arbetsgivare. Andra viktiga företag i Terjärv är bl.a. Teri-Hus Ab, Oy Mini-Maid Ab, Oy Scandinavian Teak Deck Ab.

Djupsjöbacka

Djupsjöbacka ligger på östra stranden av Djupsjön. Byn hade en egen skola ända till 2014.

På Djupsjöbacka har det sen gammalt funnits en kvarnindustri. Det fanns vid sekelskiftet två mjölkvarnar, vilka anlitades av bönder långt utanför byns gränser. Vid Långbacka-forsen en kilometer västvart fanns det en tredje mjölkvarn. Mot slutet av 1800-talet byggdes det dessutom en sågkvarn på Djupsjöbacka. Sågverket drevs med vattenkraft från en kanal grävd från Djupsjön till åmynningen nära Kortjärvi sjö.

En viktig del av Djupsjöbacka är också gårdsgrupperna Långbacka, Sandvik och Grannabba.

Högnabba

Det natursköna Högnabba ligger ca 8 km söder om Terjärv centrum. I byn bor drygt 100 invånare, både svensk- och finsktalande. I Högnabba finns en ungdomslokal, danspaviljong och ett bönehus.

I Högnabba ligger gårdsgrupperna Emas, Lotas, Peckas samt Nysto, Skallobacka, Peto, Sunde, Pållas, Simjus.

Småbönders

Namnet Småbönders härstammar från 1670-talet, då gårdarna var små och invånarna kallades för "små bönder från utkanten av socken". Det finns omkring 300 invånare i Småbönders och ytan är omkring 30 kvadratkilometer.

I byn finns bland annat daghem, förskola, skola och butik samt flera företag. I Småbönders finns det även flera aktiva föreningar. Bland dem märks hem- och skola -föreningen, byaföreningen, bönehusföreningen, marthakretsen och ungdomsföreningen. Föreningarna ordnar evenemang av olika slag, till exempel revy, sommarfest, marknader och lotterier. Småbönders erbjuder mångsidiga fritidsaktiviteter, som paddling, vandring, skidåkning, löpning och snöskoterkörning.

I Småbönders ligger gårdsgrupperna: Manderbacka, Storbacka, Haltas, Papas, Furu, Långbacka, Myngjels, Vistbacka.

Kortjärvi

Invånarantalet är ca 130 personer, varav 85 % är svenskspråkiga och 15 % finskspråkiga. Byns huvudnäringar är jord- och skogsbruk, päls- och växthusnäringar samt snickeri- och metallbranschen.

Övriga byar

I Terjärv kommundel finns också byarna Kolam och Hästbacka med sina många gårdsgrupper.

Nedervetil kommundel

Nedervetil vapen fram till 1969

Huvudartikel: Nedervetil

Nedervetil ingår i Kronoby kommun sedan 1969. Språkfördelningen är följande: svenska 65 %, finska 7 % och tvåspråkiga 28 %. Nedervetil har cirka 1 700 invånare. Perho å flyter genom Nedervetil, med forsarna Kaitforsen och Tastforsen och sjöarna Seljes, Loulus och Haavisto. Jordbruket är en viktig del av näringslivet. Dialekten ("nedevetilsprååtsi") saknar genus och skillnaden mellan en och ett (allt betecknas "ein") som återfinns i de andra kommundelarna.

Murick

Murick är centralort i Nedervetil.

Seljes

Huvudartikel: Seljes

Seljes är en ort och ett turistcentrum i anslutning till en ås, Seljesåsen, som höjer sig några meter över den karaktäristiskt låglänta österbottniska våtmarken. Vid åsens fot ligger byn.

I byn finns även en camping, Seljes Camping, som är en populär camping för fiskare.

Övriga byar

I Nedervetil kommundel finns också byarna Sandbacka, Bast, Brännkärr, Pelo, Åbacka-Skriko, Tast, Riippa, Viitavesi och Norrby.

Kronoby kommundel

Kronobys vapen 1955-1973

Kronoby kyrkby

Kronoby kyrkby (Kronoby centrum) är kommunens största by. I kyrkbyn finns skolcentrum med kommunens högstadium och gymnasium. Där finns även kommungården med förvaltningscentrum, hälsostation, kommunens huvudbiblioteket samt annan service som matbutik, restauranger, banktjänster och många andra småföretag. Största delen av servicen är numera koncentrerad till norra sidan av ån som flyter genom byn.

Merjärv

Den natursköna gamla byn Merjärv ligger ca 8 km öster om Kronoby centrum, längs sockenvägen / landsvägen mot Nedervetil. Kärnbyn Merjärv, som i gamla urkunder också skrivs Merijärvi/Merijerfwi/... uppstod på stranden av nuvarande Kronoby å. Tidigaste, historiskt kända beboare kan spåras till 1300- och 1400-talen. Byns naturnamn härstammar från den tidigare sjön Merijerfwi, som i gamla tider var den sista sjön före ankomsten till havet.

Tillsammans bildar byarna Merjärv, Snåre/Kivjärv och Jeussen området Söderby.

Språkligt har byns innevånare enligt den muntliga traditionen talat tidens Kronobydialekt. Byn är svenskspråkig, men en liten finskspråkig inflyttning, i allmänhet genom ingifte, har skett de senaste åren.

På grund av finska statens jordbrukspolitik under 1950- och 1960-talen splittrades kärnbyn så att en stor del av befolkningen i praktiken utlokaliserades till nya gårdsgrupper; Gyttjehagen/Rönnbacka, Ågkärret/Huderbacka, Tarvos/Fröjdö och Fallet.

Ett synligt inslag i byn har Kasern, senare AIK varit. Från år 1882 anlades ett kasernområde för Vasa 3:e Skarpskyttebataljons 12:e Reservkompani i byn. Områden avstyckades från Nygård och Byskata hemman. Första byggnaderna färdigställdes 1883. Arbetskraft som rensade ån var senare inlogerad på området. Under första världskriget användes området som fängelse, samt som reservfängelse 1920–1923. En längre period, 1926 - ca 1969, fungerade de efterhand förstorade arealerna som ett större jordbruk, en arbetskoloni. Enheten kallades nu AIK, Arbetsinrättningen i Kronoby. Denna upprätthölls av ett kommunalförbund bestående av svensk- och tvåspråkiga kommuner. Beboarna gick i fångkläder och benämndes interner, vissa perioder såväl manliga som kvinnliga. Under 1970-talet avvecklades verksamheten slutligen, jord- och skogsarealerna fördelades till bönder, en privatperson köpte det herrgårdsliknande bostället.

Bråtö

På västra sidan av europaväg 8 ligger Bråtö. Bråtö är en liten by, men där finns ändå mycket att se. I Bråtö finns det gamla skeppsvarvet. I Bråtö finns det många små företag, även en bowlinghall.

Övriga byar

I Kronoby kommundel finns också byarna Hästö, Norrby, Hopsala, Påras och Överby.

Politik

Mandatfördelning i Kronoby kommun, valen 1976–2021

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1976

27

88,7

1980

27

88,3

1984

27

90,6

1988

27

86,5

1992

1

25

1

25

27

84,3

1996

1

24

2

24

2

27

78,3

2000

22

4

1

22

4

27

75,6

2004

1

21

3

2

21

3

2

27

76,7

18

9

2008

3

19

2

3

19

2

27

79,6

14

13

2012

3

2

20

2

3

2

20

2

27

72,4

17

10

2017

10

16

1

10

16

27

76,4

17

10

2021

8

1

17

1

8

17

27

66,8

14

13

Kolumnen övriga representerar:
- För valet 2017 Pro Kronoby/Pro Kruunupyy (10).
- För valet 2021 PRO KRONOBY gemensam lista/ PRO KRUUNUPYY yhteislista (8).

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Näringsliv

Kronoby har goda förbindelser, stambanan går genom kommunen; järnvägsstationen i Kronoby förvisso nedlagd sedan 1983 och närmaste fungerande järnvägsstation finns i grannstaden Karleby. Det finns också goda vägförbindelser. Karleby-Jakobstad flygplats ligger i kommunen.

Förteckning över viktiga företag i Kronoby kommundel kan hittas på Kronoby kommuns hemsida under näringsliv.

Digita driver radio- och tv-sändare på Paradisbacken i Saarukka i kommundelen Nedervetil.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kronoby kommun 1975–2020^[4]

År			Folkmängd
1975			6 781
1980			7 008
1985			7 121
1990			7 054
1995			7 025
2000			6 846
2005			6 800
2010			6 731
2015			6 682
2020			6 416
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.^[5]^[6]

Språk	Talare 2022-12-31
Språk	Antal	Andel (%)
Hela befolkningen	6 405	100,0
Inhemska språk totalt	6 130	95,7
Svenska	4 903	76,5
Finska	1 227	19,2
Främmande språk totalt	275	4,3
Ukrainska	36	0,6
Ryska	35	0,5
Arabiska	32	0,5
Bulgariska	22	0,3
Estniska	22	0,3
Engelska	11	0,2
Italienska	11	0,2
Thailändska	11	0,2
Rumänska	10	0,2
Språk med färre än 10 talare	85	1,3

Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.

Finska (19,2 %)

Svenska (76,5 %)

Främmande språk (4,3 %)

Kultur

Dialekt

I Kronoby och dess byar pratas en svensk dialekt som härstammar från fornsvenskan. Många av gamla ord har bevarats. Dialekterna i de tre kommundelarna skiljer sig mycket från varandra.