Socialdemokraterna (Finland)

registrerat politiskt parti i Finland

Finlands Socialdemokratiska Parti (finska: Suomen Sosialidemokraattinen Puolue, SDP) är ett politiskt parti i Finland.

Finlands Socialdemokratiska Parti
Suomen Sosialidemokraattinen Puolue
FörkortningSDP
LandFinland Finland
PartiledareAntti Lindtman
PartisekreterareMikkel Näkkäläjärvi
GruppledareTytti Tuppurainen
Grundat1899
HuvudkontorBroholmsgatan 18-20 C, 6 vån
00530, Helsingfors
Politisk ideologiSocialdemokrati
Politisk positionCenter-vänster[1]
Internationellt samarbetsorganProgressiva alliansen
Nordiskt samarbetsorganSocialdemokratiska gruppen
Europeiskt samarbetsorganEuropeiska socialdemokratiska partiet (PES)
Politisk grupp i EuropaparlamentetS&D-gruppen
Färg(er)röd
UngdomsförbundSocialdemokratisk ungdom
Riksdagen
Mandat
43 / 200
Europaparlamentet
Mandat
2 / 14
Kommunfullmäktige
Mandat
1 449 / 8 859
Webbplats
www.sdp.fi
Finlands politik
Politiska partier
Val

Partiet är ett av de största partierna i Finlands riksdag. I juni 2019 bildades en koalitionsregering med partiordföranden Antti Rinne som statsminister. Regeringsbildningen skedde efter fyra år i opposition, efter riksdagsvalet 2015. 10 december 2019 tillträdde regeringen Sanna Marin efter en turbulent politisk höst som kulminerade i att regeringen Antti Rinne blev tvungen att avgå då centerpartiet meddelade att de hade förlorat förtroendet för statsministern.

Partiets kandidat i presidentvalet 2012 var tidigare statsministern Paavo Lipponen och i presidentvalet 2018 ställde Tuula Haatainen upp. Senast en socialdemokrat varit republikens president var 2000–2012 (Tarja Halonen).

I Europaparlamentet ingår partiet i Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D). Partiets nuvarande parlamentariker är Miapetra Kumpula-Natri och Eero Heinäluoma.

Organisation

redigera
 
Sanna Marin

SDP har enligt egen uppgift cirka 46 000 medlemmar. Partiets högsta beslutande organ är partikongressen, som hålls vartannat år. På 2017 års partikongress valdes följande personer till partiets ledande poster:

Partistyrelsen består utöver de ovannämnda av 11–14 övriga ledamöter. Partifullmäktige består av ordförande och 60 ledamöter.

Det finns 115 kommunalorganisationer och 15 distriktsorganisationer inom SDP. Finlands svenska socialdemokrater räknas som en distriktsorganisation.

Svenskspråkig verksamhet

redigera

Partiets svenskspråkiga verksamhet bedrivs av Finlands svenska socialdemokrater (FSD). Finlandssvenskarna har stort inflytande i moderpartiet SDP; Maarit Feldt-Ranta var partisekreterare mellan 2005 och 2008.

Sidoorganisationer

redigera

I den socialdemokratiska rörelsen ingår till exempel Socialdemokratiska kvinnor, Socialdemokratisk ungdom, Finlands socialdemokratiska studenter, Finlands svenska socialdemokrater, Finlands svenska unga socialdemokrater och Unga örnars centralförbund. SDP samarbetar också med fackföreningsrörelsen.

Historik

redigera
 
Partikongressen i Forssa 1903.

Partiet grundades år 1899 under namnet Finlands arbetarparti, sitt nuvarande namn fick det vid partikongressen 1903 i Forssa, där även det första partiprogrammet godkändes.

SDP har varit ett av de största partierna i parlamentet alltsedan 1906, då både enkammarsparlament och allmän rösträtt infördes i Storfurstendömet Finland. Från 1916 till 1917 bildade SDP i koalition med andra partier den första partibundna regeringen i Finland.

Många inom SDP anslöt sig till den röda sidan i finska inbördeskriget 1918, vilket på grund av de rödas nederlag i kriget kom att bli en belastning för partiet för många år framöver. År 1926 kunde dock SDP bilda regering igen och sedan 1937 har partiet varit med i de flesta regeringarna. På grund av att Finland har ett proportionellt valsystem, har dessa regeringar nästan alltid varit koalitionsregeringar.

1950-talet splittrades partiet, när en falang av emot partiledningen oppositionella socialdemokrater först helt enkelt förde sin egen politik och sedan även formellt bröt sig ur och bildade Arbetarnas och småbrukarnas socialdemokratiska förbund (ASSF).

Karl-August Fagerholm var socialdemorkaternas presidentkandidat 1956, men förlorade knappt till den varaktige presidenten Urho Kekkonen. Socialdemokraterna och Samlingspartiet försökte utmana Kekkonen i följande presidentval med Olavi Honka. I och med notkrisen blev detta dock en förlust. I presidentvalet 1968 stödde socialdemokraterna, folkdemokraterna, ASSF och liberalerna centerpartisten Kekkonen som blev omvald.

1982 blev för första gången en socialdemokrat president i och med valet av Mauno Koivisto. Martti Ahtisaari efterträdde Koivisto som president 1994. Ahtisaari var mer populär än den förutspådde kandidaten, Kalevi Sorsa, som förlorade i partiets primärval. Den socialdemokratiska utrikesministern Tarja Halonen efterträdde Ahtisaari som president år 2000. Hon blev den första kvinnliga presidenten i Finland och den andra i Europa.

I december 2019 blev Sanna Marin partiets första kvinnliga statsminister.

Partiledare

redigera

Kända finländska socialdemokrater

redigera

Valresultat

redigera
Val Andel av röster (%) Ref
1983
26,7 procent
[2]
1987
24,1 procent
[2]
1991
22,1 procent
[2]
1995
28,3 procent
[2]
1999
22,9 procent
[2]
2003
24,5 procent
[2]
2007
21,4 procent
[2]
2011
19,1 procent
[2]
2015
16,5 procent
[2]
2019
17,7 procent
[2]
2023
19,9 procent
Val Andel av röster (%) Antal platser Ref
1976
24,8 procent
||
2 735 / 12 739
[3]
1980
25,5 procent
||
2 820 / 12 777
[3]
1984
24,7 procent
||
2 830 / 12 881
[3]
1988
25,2 procent
||
2 866 / 12 842
[3]
1992
27,1 procent
||
3 130 / 12 571
[3]
1996
24,5 procent
||
2 742 / 12 482
[3]
2000
23,0 procent
||
2 559 / 12 278
[3]
2004
24,1 procent
||
2 585 / 11 966
[3]
2008
21,2 procent
||
2 066 / 10 412
[3]
2012
19,6 procent
||
1 729 / 9 674
[3]
2017
19,4 procent
||
1 697 / 8 999
[3]
2021
17,7 procent
||
1 451 / 8 859
[4]
Val Andel av röster (%) Ref
1996
21,5 procent
[5]
1999
17,9 procent
[5]
2004
21,2 procent
[5]
2009
17,5 procent
[5]
2014
12,3 procent
[5]
2019
14,6 procent
[5]
2024
14,9 procent
Direkt val (1991–)
År Kandidat Omgång 1 Omgång 2 Vald
Röster % # Röster % #
1994 Martti Ahtisaari 828 038 25,9 1:a 1 723 485 53,9 1:a Ja
2000 Tarja Halonen 1 224 431 40,0 1:a 1 644 532 51,6 1:a Ja
2006 Tarja Halonen 1 397 030 46,3 1:a 1 630 980 51,8 1:a Ja
2012 Paavo Lipponen 205 020 6,7 5:e Nej
2018 Tuula Haatainen 97 294 3,3 6:e Nej
2024 Jutta Urpilainen 140 802 4,3 6:e Nej

Referenser

redigera

Externa länkar

redigera