Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet (KU) är ett utskott i Sveriges riksdag med uppgift att bereda frågor och väcka förslag av konstitutionell och förvaltningsrättslig betydelse, samt att granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottets verksamhet regleras i Regeringsformen och Riksdagsordningen.

Med hänsyn till utskottets granskande roll, har man sedan 1991 kommit överens om att dess ordförande alltid skall komma från oppositionen. Utskottets nuvarande ordförande är Ida Karkiainen (S).

KU består av sjutton folkvalda riksdagsledamöter med alla riksdagspartier representerade, och till sig har de ett kansli med tjänstemän knutet.

Historia

Första gången ett konstitutionsutskott tillsattes var inför riksdagen i maj 1809. Det spelade en mycket betydelsefull roll i arbetet med att ta fram en ny regeringsform, vilken antogs 6 juni samma år. Dess förste ordförande var Lars August Mannerheim, dess förste sekreterare var Hans Järta. Ledamöter i det första KU var bland andra Anders Jansson Hyckert, Gottlieb Gahn och Carl von Rosenstein.

KU bildades permanent med 1809 års regeringsform 53 §, där det stadgas att riksdagen ska tillsätta utskott och däribland ett konstitutionsutskott att väcka och upptaga frågor rörande förändringar i grundlagarna och yttranden deröfver till riksens ständer afgiva, samt att granska de i statsrådet förda protokoll. Dess uppgifter fastställdes även i densamma regeringsform 105-107 §§ och riksdagsstadgan; funktionen är i princip oförändrad, fastän uppgifterna anpassats till det moderna samhällets förutsättningar och statsskickets förändring.

Uppgifter

”	Konstitutionsutskottets granskning 1 § Konstitutionsutskottet ska granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för granskningen få ut protokollen över beslut i regeringsärenden, handlingar som hör till dessa ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet finner nödvändiga för sin granskning. Andra utskott och varje riksdagsledamot får hos konstitutionsutskottet skriftligen väcka frågor om statsrådens tjänsteutövning eller handläggningen av regeringsärenden. Lag (2010:1408).	„
– Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 13 kap.

Antal KU-anmälningar över tid sedan riksmötet 2002/03. Källa: Riksdagen

Konstitutionsutskottets områden gäller det som berör de svenska grundlagarna och riksdagsordningen, och det är en viktig del av riksdagens kontrollmakt. Ärenden som är aktuella för detta utskott handlar om lagstiftning om konstitutionen och förvaltningsrätt, lagstiftning om TV, radio och film, press- och partistöd, riksdagen, om myndigheter som finns i riksdagen som till exempel Riksrevisionen och Justitieombudsmannen (dock inte Riksbanken), granskning av regeringen och statsråden, tryck- och yttrandefrihet, det kommunala självstyret, opinionsbildning, och religionsfrihet.

KU granskar regering och statsråd löpande och i särskilda fall efter s.k. KU-anmälningar. Den löpande granskningen läggs fram årligen i ett betänkande, kallat granskningsbetänkande, förut kallat "dechargebetänkandet". Kommer en anmälan in, inleder de utfrågningar av berörda personer. Utfrågningarna är sedan 1988 offentliga. Om åtal skulle vara aktuellt mot ett statsråd, är det KU som avgör detta. Fallet går då direkt till Högsta domstolen. Senaste gången ett statsråd åtalades var under mitten av 1800-talet, vilket togs upp i den numera avskaffade riksrätten. Vanligare är att KU kritiserar statsråd efter en utfrågning, vilket kan resultera i misstroendevotum mot vederbörande. Utskottet har även sista ordet i vissa prövningar och beredningar inför riksdagsbeslut.

Ordförande

Före 1971 (ståndsriksdagen och tvåkammarriksdagen)

• 1809/1810: Lars August Mannerheim
• 1823: Baltzar von Platen
• 1828/1830: Lars August Mannerheim
• 1834/1835: Jacob Cederström
• 1840/1841: Carl Henrik Anckarsvärd
• 1851–1858:Gustaf Lagerbielke
• 1859/1860, 1862/1863, 1867/1871: Thomas Munck af Rosenschöld
• 1871 (urtima riksdagen): Gustaf af Ugglas
• 1872/1875: Thomas Munck af Rosenschöld
• 1876–1887B: Magnus Hallenborg
• 1888: Gunnar Wennerberg
• 1888–1898: Oscar Bergius
• 1899: Gustaf Åkerhielm
• 1900–1901: Gustaf Rudebeck
• 1902–1905 (lagtima riksdagen): Hugo Blomberg
• 1906–1908: Hugo Blomberg
• 1909–1910: Karl Staaff
• 1911: Ernst Trygger
• 1912: Carl Carlsson Bonde
• 1912: Theodor af Callerholm
• 1913–1917: Nils Edén
• 1918: Otto Mannheimer
• 1918 (urtima riksdagen): Jakob Pettersson
• 1919 (urtima riksdagen): Jakob Pettersson
• 1919 (urtima riksdagen)–1921: Viktor Larsson i Västerås
• 1922–1923: Sam Clason
• 1924: Viktor Larsson i Västerås
• 1925–1929: Knut von Geijer
• 1930–1938: Carl Axel Reuterskiöld
• 1939 (lagtima riksdagen)–1958 (B): Harald Hallén
• 1959–1964: Bengt Elmgren
• 1965–1972: Georg Pettersson

Efter 1971 (enkammarriksdagen)

Namn		Ämbetsperiod	Politisk tillhörighet
	Hilding Johansson	1972–1976	Socialdemokraterna
	Karl Boo	1976–1979	Centerpartiet
	Bertil Fiskesjö	1979–1982	Centerpartiet
	Olle Svensson	1982–1991	Socialdemokraterna
	Thage G. Peterson	1991–1994	Socialdemokraterna
	Birgit Friggebo	1994–1997	Folkpartiet
	Bo Könberg	1998	Folkpartiet
	Per Unckel	1998–2002	Moderaterna
	Gunnar Hökmark	2003–2004	Moderaterna
	Göran Lennmarker	2004–2006	Moderaterna
	Berit Andnor Bylund	2006–2010	Socialdemokraterna
	Peter Eriksson	2010–2014	Miljöpartiet
	Andreas Norlén	2014–2018	Moderaterna
	Hans Ekström	2018–2019	Socialdemokraterna
	Karin Enström	2019–2022	Moderaterna
	Hans Ekström	2022	Socialdemokraterna
	Ida Karkiainen	2022–	Socialdemokraterna

Vice ordförande

Före 1971 (tvåkammarriksdagen)

• Johan Sjöberg 1869
• Lars Johan Hierta 1871U
• Pehr von Ehrenheim 1872 -1973
• Magnus Hallenborg 1874 - 1875
• Johan Sjöberg 1876 - 1878
• Johan Nordenfalk 1879 - 1880
• Adolf Erik Nordenskiöld 1884 - 1885
• Per Siljeström 1886
• Axel Ljungman 1887A
• Johan Sjöberg 1887B
• Axel Ljungman 1891 - 1899
• Fredrik Barnekow 1900 - 1905L
• Gullbrand Elowson 1905 1U - 1906
• Theodor af Callerholm 1907 - 1909
• Johan Fredrik Nyström 1910
• Theodor af Callerholm 1911
• Hjalmar Branting 1912 - 1914A
• Sam Clason 1914B - 1917
• Viktor Larsson i Västerås 1918L - 1918U
• Sam Clason 1919 - 1921
• Arthur Engberg 1922 - 1923
• Knut von Geijer 1925
• Arthur Engberg 1926 - 1928
• Harald Hallén 1933 - 1938
• Anton Pettersson 1939L - 1939U
• Gustaf Adolf Björkman 1940 - 1940U
• Jones Erik Andersson 1941 - 1951
• John Pettersson 1952 -1960
• Torsten Andersson 1961 - 1968
• Gunnar Larsson 1969 - 1971

Efter 1971 (enkammarriksdagen)

Namn		Ämbetsperiod	Politisk tillhörighet
	Gunnar Larsson	1972–1974	Centerpartiet
	Karl Boo	1974–1976	Centerpartiet
	Hilding Johansson	1976–1982	Socialdemokraterna
	Anders Björck	1982–1991	Moderaterna
	Bertil Fiskesjö	1991–1994	Centerpartiet
	Kurt Ove Johansson	1994–1998	Socialdemokraterna
	Göran Magnusson	1998–2006	Socialdemokraterna
	Per Bill	2006–2014	Moderaterna
	Björn von Sydow	2014–2018	Socialdemokraterna
	Marta Obminska	2018–2019	Moderaterna
	Hans Ekström	2019–2022	Socialdemokraterna
	Karin Enström	2022	Moderaterna
	Erik Ottoson	2022–2024	Moderaterna
	Louise Meijer	2024–	Moderaterna

Källor

• Stig Hadenius, Riksdagen : En svensk historia (Sthlm 1994)
• Riksdagens webbplats
  • Konstitutionsutskottets hemsida, på Riksdagens webbplats
• Riksdagsordningen och Regeringsformen, 1809 års regeringsform
• svt.se Bakgrund : Så arbetar konstitutionsutskottet

Externa länkar

• Riksdagen - Konstitutionsutskottet