Diskussion:Svensk slavhandel

svenska hem

Fanns det svarta slavar i svenska hem under 1700-talet. Går det att spåra ätlingar till dessa slavar?

Nej. // Rudolf 30 juli 2005 kl.11.46 (CEST)

Jag har för mig att jag läst att någon medlemm av adeln tog in åtminstone en slav som han/hon hade i sitt hushåll. Jag har för mig att slaven dock dog efter något efter på grund av lunginflammation eller något liknande, det vill säga han kunde anpassa sig till det nya klimatet. --Konstantin 30 juli 2005 kl.15.26 (CEST)

Möjligen tänker Du på greve Erik Ruuth i Skåne, Gustaf III:s "finansminister", som friköpte en 15-årig svart slav, Paulus Lephyrin, och tog denne till Sverige där han döptes till kristendomen och sedan väl gissningsvis kan ha arbetat för Ruuth - dock som en fri man. En parallell är ju också den svarte "betjänten" Badin som vistades vid Stockholms slott som något slags exotiskt inslag under 1700-talets senare hälft och ända in på Carl XIV Johans dagar. FredrikT 29 september 2005 kl.15.45 (CEST)

Fick på ett seminarium anordnat av Centrum mot rasism och Afrosvenskarnas riksförbund idag, 23/8 2006, som behandlade Sveriges förflutna inom slavhandeln höra följande under ett föredrag av Jan Lönn: Ett svenskt slavskepp fraktade i slutet på 1640-talet drygt två hundra slavar, varav 150 kom fram levande, till Barbados, där alla utom fyra såldes. Dessa fyra fraktades till Stockholm där åtminstone en av dem kom att bo i rikskanslern Axel Oxenstiernas slott. Bevis för detta ska finnas i räkenskaperna för slottet där det några år senare, under 1650-talet, finns en post om kostnad för begravning av en mörkhyad. HenrikS 23 augusti 2006 kl.22.16 (CEST)

träl

Det står "Slaveri förbjöds i Sverige 1337". Mitt minne säger mig att träldom inte förbjöds, men att ingen skulle kunna bli träl längre - vilket inte är samma sak. Nå'n som känner till ämnet? (Om artikeln behöver justeras så borde det göras även i den engelska upplagan.) Dessutom är det väl tveksamt om man skall sätta likhetstecken mella slaveri och träldom? 83.248.26.221 29 september 2005 kl.15.10 (CEST)

I Serieböckerna om "Johan Vilde" förekommer svensk slavhandel. Det är visserligen bara serieböcker, men det är ju tänkbart att idén kommer nånstans ifrån.

Sverige förbjöd inte slaveri i sina kolonier fören 1847 9 oktober men 1335 så kom en lag som sa att alla som är föda av kristna föräldar inte kunde vara träl vilket i praktiken innbar att slaveriet i Sverige förbjöds. Även om det i våra kolonier kunde finns kvar. Men alltså först 1813 tog beslut som innbar att alla människor i Sverige skulle bli fria och först 1847 så hade alla svenska kolonier den lagen.

Var det inte så att svenska staten kompenserade slavägarna och inte köpte slavarna. Kanske hårklyveri, tv programmet faktum tog upp det den 6 nov 2006. Trygg

stämmer det var kompensation dom köpte dom inte dom var ju fria män enligt lagen från 1813.Wolfmann 7 november 2006 kl. 23.20 (CET)

Skum mening

"Vid den tiden hade Frankrike problem med att få fram alla slavar som behövdes till kolonierna i området, på grund av storskalig smuggling."

Troligtvis menas att smuggling hjälpte Frankrike, inte att den orsakade problem. Prezen 3 februari 2007 kl. 14.13 (CET)

Omfattning av slavhandeln

Det framgår inte särskilt tydligt hur omfattande den svenska slavhandeln var under 1600- och 1700-talet. Detta borde framgå redan i inledningen. Den engelska språkversionen tycker jag har en bättre inledning. Det behövs även fler källor i den här artikeln eftersom den ger en del starka påståenden. --Litany 27 juni 2008 kl. 19.51 (CEST)

Litany, det vore lämpligt att du angav källor för dina nya tillägg, såsom årtalet 1333 och ditt tillägg att svensk inblanding i slavhandeln är omtvistat. I din redigering framgår inte vem som numera förnekar slavhandeln utan du har nästlat in det i meningen som beskriver regeringens uttalande, där det inte sades ett knyst om att det akulle vara ett "omtvistat" faktum. När ett lands regering gått ut och erkänt landets medverkan är det verkligen i högsta grad relevant att det skrivs ut i klartext vem som fortfarande "omtvistar" att svensk slavhandel överhuvudtaget existerat. Var snäll och separera det och lägg till en källa, annars tas ditt tillägg bort. Tvärtemot vad som nu påstås i texten så saknas det inte dokumentation av svensk slavhandel så den redigeringen är dessvärre dessutom direkt felaktig. Genom diverse notiser och annonser i de över 300 tidningar från St. Barths som finns bevarade framkommer det bl a att en del av slavhandelsprofiten gick direkt ner i kungens egen ficka. Förtjänsten för människohandeln med förrymda slavar och svarta människor som inte kunde bevisa att de var fria tillföll ingen annan än kungen själv, vilket framgår i denna annons från 1815: ("he says he's free but can produce no Document /.../ he will be sold for the benefit of the King if not claimed. En av de som forskat i den tidigare perioden och Afrikakompaniets handel är György Nováky - han började dokumentera källor om den svenska slavhandeln redan för 20 år sedan: År 1657 transporterade Afrikakompaniet enligt ett bevarat kontrakt 500-600 slavar till den holländska kolonin på Curacao. (Se: Nováky, G. (1990) Handelskompanier och kompanihandel –Svenska Afrikakompaniet 1649-1663: En studie i feodal handel. Almqvist & Wiksell International, Studia Historica Upsaliensia 159, Uppsala. Du kan också läsa om det i Det blågula glashuset. Statens Offentliga Utredningar, SOU 2005:56, s. 89). Nováky beräknar att cirka 1000 slavar transporterades bara mellan 1650-1658 (märk väl att detta rör blott en tidig 8-årsperiod och inkluderar inte vad som försiggick på St. Barths). Att kompaniet sände slavtransporter till de portugisiska plantagerna på São Tomé är knappast heller okänt eller omtvistat i dag, fast vissa valde att tassa runt ämnet som om det vore ett alltför "känsligt" (obehagligt) ämne för bara 14 år sedan: "Med sig från Guldkusten fraktade fartygen bl a elfenben, guld och socker. Dessutom tog man med sig slavar från fastlandet till ön São Tomé utanför den västafrikanska kusten, där stora sockerplantager fanns." Svenska skepp som gjorde transatlantiska slavhandelstransporter till Västindien finns dokumenterade i tidningsnotiser om ankommande skepp på St. Barths, vilket bl a beskrivs på Statens Maritima Museers webbsidor. Var snäll och ange källor för din redigering, eller alternativt, återställ till den 3 år gamla versionen. Så vitt jag kan se fanns det inget i den versionen som var speciellt kontroversiellt, förutom att årtalet 1813 kunde ha specificerats lite närmare för att bli sanningsenligt, eftersom slavhandelsförbudet ju inte gällde för Sveriges koloni i Västindien. Där fick man hålla på med slavhandel fram tills 1830. Se not 37 i Alan Preds bok. Slavbodarna som du tog bort från texten finns beskrivna i Göthe Hildebrands bok). Vad som i min mening saknas mest här är ett kort avsnitt om handelskompanierna som stod för huvuddelen slavhandeln, nämligen Afrikanska kompaniet och Svenska Västindiska Kompaniet. 71.107.30.51 2 juli 2008 kl. 23.39 (CEST)

Det var inte med beräkning. Jag tog bort några direkta sakfel i artikeln och sedan skrev jag om inledning genom att i stort sett kopiera den dåvarande versionen som fanns på engelska Wikipedia eftersom den enligt min bedömning var betydligt bättre. De fel som har uppståt torde du känna till eftersom du själv (samma IP-nummer) har redigerat i artikeln. Årtalet var direkt fel då det inte skulle vara 1335 och inte 1333, vilket styrks med den källa som vederbörande angivit.

Jag är absolut beredd att vika mig från punkten rörande huruvida det är omtvistat eller ej. Min enda källa var denna:, och den är ingen direkt källa, utan ett tillägg till källan (du kan se den genom att trycka på "redigera"). Enligt min uppfattning så råder det inte så stor tvekan om att Sverige deltagit i den transatlantiska slavhandeln (även om nu någon/några anser det vara omtvistat) så var min huvudsakliga avsikt att belysa hur omfattande den svenska slavhandeln var. Detta omnämns nu i inledningen. Jag tänker omgående redigera det stycket rörande "det omtvistade".

Jag instämmer med dig om att det saknas ett stycke för att belysa handelskompaniernas deltagande istället för att måla upp kung Gustav III som en stor profitör av slavhandeln. Återigen faller man tillbaka till omfattning och bör ställas i sitt sammanhang. Jag är mycket väl medveten om den slavhandel som Sverige bedrev från Cabo Corso (Guldkusten) och detta bör belysas och därmed även dess omfattning.

Jag ställer mig frågande till huruvida slaveri var lagligt i själva Sverige och hur detta kunde förtydligas i artikelns inleding. Vita kristna svenskar kunde inte ägas som slavar eftersom all form av träldom var avskaffad, likväl förekom inte livegenskapen i själva Sverige (inkluderat Finland) men dock i de baltiska provinserna. Kunde svarta ägas som slavar i Sverige?

--Litany 3 juli 2008 kl. 21.28 (CEST)

Svensk slavhandel

Borde inte artikeln heta Svensk slavhandel? Tycker det låter bäst. J 1982 2 augusti 2008 kl. 16.11 (CEST)

Ja jag tror att det föredras på Wikipedia om artiklarna står i obestämd form. Jag tycker att artikeln borde heta svensk slavhandel. --Litany 5 augusti 2008 kl. 09.24 (CEST)

Medhåll, jag flyttade sidan. //Calle 9 augusti 2008 kl. 00.04 (CEST)

Massiva problem med artikeln

Ursäkta om det här inlägget är långt, men jag har granskat artikeln noga och den innehåller unikt många märkligheter.

• Jämförelser saknas:
  • Jämförelse saknas på storleken på den handel som gick via St Barthelemy under perioden då ön var svensk gentemot andra hamnar. Jämförselse saknades även på hur många transporter som kan räknas som svenska, gentemot andra nationer (detta har jag dock rättat till: över 99,8 % av transporterna utfördes av andra än svenska skepp).
• Manipulativa bilder:
  • Bilden på slavskeppet är starkt vilseledande i just det här sammanhanget. Själva bilden visar inte ett svenskt slavskepp, utan ett brittiskt skepp. Själva illustrationen publicerades 1794 av Carl Bernard Wadström, en svensk vetenskapsman och forskningsresande som var en ledande motståndare till slaveriet. Här har vi alltså en bild som framförs av en svensk motståndare till slaveri, och som föreställer ett engelskt skepp, som används för att illustrera svenska slavtransporter!
  • Det svartvita fotot på en stor grupp afrikanska slavar tolkas i sammanhanget och genom sin bildtext som att det föreställer en del av den svenska / europeiska slavhandeln. Men fotot föreställer slavar från ett arabiskt-muslimsk slavskepp som stoppats av Royal Navy 1869. Fotot har ingenting alls med svensk slavhandel att göra.

• Felaktiga eller dåliga källor: Minst en källa (Mike Phillips / Migration Histories) pekar fel: här är rätt länk [[1]]. Flera andra datakällor är från politiker eller etermedia, snarare än historisk forskning. Flera kontroversiella påståenden saknar källor. Exempelvis: "namnen Ryssland kommer från namnet på dessa vikingar, ruserna".

• Vinklade tolkningar:
  • "Gustav III... försökte göra Saint-Barthélemy till ett slavhandelscenter" - var det verkligen det han eftersträvade, eller var det en lönsam och prestigefull koloni han ville ha, oavsett hur detta gick till?
  • "Avgiften för att exportera en svenskägd slav var bara 50% av den för en "utländsk". På detta sätt försökte kungen stimulera den svenska slavhandeln." - På vilket sätt är den slutsatsen (OBS: egen forskning) rimlig? Kronan ville nog snarare gynna all svensk handel i enlighet med rådande merkantilism.
  • "Befolkningen på ön delades upp i tre grupper i de svenska lagarna: Vita, fria kulörta och svarta slavar" - används verkligen begreppen "Vita, fria kulörta och svarta slavar" på svenska? Min gissning är att de aldrig gör det, utan att indelningen kommer från redan existerande indelningar från franska / engelska / spanska områden.
  • "...Sverige var också en av huvudexportörerna av de bojor och kedjor..." - vad är egentligen syftet med en sådan mening? Ska man bygga upp någon slags "skuld" baserat på att enstaka exportvaror användes i andra länders slavhandel? Hur många andra varor användes på skepp som transporterade slavar - varför räknas inte producenterna av dessa upp? Hur vanligt var egentligen internationella köpbojkotter på 1600-talet?
  • "Sverige förbjöd dock slavhandeln på Saint Barthélemy först 1813.. avskaffades inte förrän den 9 oktober 1847..." Är orden först/förrän verkligen motiverade; är det inte snarare så att 1813/1847 var tidiga årtal för avskaffande av slavhandel?
  • Fortsatt slavhandel och skeppet Diana ger intryck av att svenska slavhandlare ville manipulera sig runt ett allmänt förbud mot slavhandel även efter detta införts.
  • Artikeln försöker ge intryck av att slavhandelns avskaffade var något som endast kom utifrån, mot svenskarnas vilja vilka egentligen ville behålla slavhandeln. Men när svenskrelaterad slavhandel nu är så liten, så är det inte märkligt om motståndet samtidigt var mindre i Sverige. Dessutom finns flera dokumenterade svenska motståndare till slavhandeln, såsom Carl Bernard Wadström och Anders Sparrman.
  • "Under FN:s internationella dag.. erkände regeringen officiellt Sveriges delaktighet". Varför är meningen motiverad? Har Sveriges regering någonsin "förnekat" Sveriges "delaktighet"?

• Felaktigheter och orimligheter:
  • "Slavhandel förbjöds i Sverige år 1335" - var det inte slaveri som företeelse som förbjöds då, snarare än bara handel?
  • Vilka andra, för vetenskapen helt okända kolonier höll Sverige i Karibien: "Mellan 1784 och 1878, höll Sverige mindre kolonier i Karibien"?
  • Är det verkligen rimligt att påstå att slaveri förekom i Sverige efter 1335 baserat på ett enda fall som beskrivs av tidningskolumnisten (!) Göran Skytte? Det fallet handlar enligt artikeln om två slavbarn som dessutom dog "av kylan".
  • Vissa påståenden i artikeln är rent löjeväckande: "Det svenska klimatet kan enligt en teori vara anledningen till att slaveriet inte blev så vanligt i Sverige". Vem hävdar detta? Det påstås naturligtvis utan källa. Hur trovärdigt är detta, med tanke på att trälar fanns i Sverige före 1335? Bygger resonemanget sålunda på att afrikaner rent genetiskt tål kyla sämre än européer; var finns forskningen som stöder detta? "de som fördes hit blev sjuka och dog" - vilka fördes hit och dog, utöver Skyttes två (2) fall?

• Hur svensk var slavhandeln egentligen?
  • Hur rimligt är det egentligen att betrakta slavhandeln via St Barthelemy som svensk? Befolkningen på St Barthelemy talade franska, och såg sig inte som svenskar. Valutan som användes på ön var fransk. Skepp som transporterade slavar till ön var endast i enstaka fall svenska; även bland de skepp som räknas som delar av den "svenska" slavhandeln förekommer mest engelska skepp, engelska kaptener och engelska besättningsmän. Det afrikanska kompaniet var från början inte lokaliserat i Sverige, och det grundades av en holländsk invandrare, Louis De Geer. Och så vidare...

Artikeln är mycket långt från neutral och bör rättas och skrivas om i större utsträckning. Koios 17 december 2008 kl. 03.34 (CET)

Jag har gjort en större mängd rättelser, tillägg och ändringar av artikeln, men ytterligare förbättringar krävs. Koios 17 december 2008 kl. 08.46 (CET)

Vissa sedan länge kb-markerade avsnitt behöver verkligen åtgärdas. Men tyvärr har en rad nya felaktigheter introducerats i artikeln med rättelserna annonserade i ovanstående redigering. Det ter sig även som om källorna blivit förvanskade på ett par ställen. 74.100.239.44 18 november 2009 kl. 02.29 (CET)

Svar på en del av frågeställningarna ovan:

1. Procentuella jämförelser som skapas genom att man tar siffror framställda av olika forskare med olika metodik på olika sajter, riskerar att introducera WP:OR. Om man vill presentera procentsatser får man vackert leta upp dem i en pålitlig källa eller använda samma forskningsmaterial för att kalkylera. Nu är det ju så att en stor procent av transporterna inte blivit identifierade som tillhörande nån speciell nation än, så felmarginalen blir markant när man försöker hitta på procentsatser för små nationer som klumpats ihop med Danmark och andra i tabellerna..vilket kan förklara att de inte finns nån sån jämförande procentsats publicerad nånstans.
2. Fråga: används verkligen begreppen "Vita, fria kulörta och svarta slavar" på svenska?"
   Svar: Ja, det är en korrekt återgivning av Sjöhistoriska museet, källan i det här fallet. Man kan naturligvis lägga till den primära källan, dvs lagtexten i original, också.
3. Fråga: Vilka är de "för vetenskapen helt okända kolonierna i Karibien"?
   Svar: Saint-Barthelemy och Guadeloupe, naturligtvis. Är Wikipediaartikeln om Guadeloupefonden kanske ett för "vetenskapen" helt okänt ämne också då? ;)
4. Spekulationerna om vad som "verkligen var svenskt": St. Barths var en svensk koloni som lydde under en svensk administration tillsatt av den svenske kungen. Att öns admin. kommunicerade med Gustav III på diplomatspråket franska är inte så särskilt anmärkningsvärt. Att befolkningen i gemen talade dålig svenska är kanske inte heller så anmärkningsvärt med tanke på hur stor del av dem som nyligen blivit ditförda från Afrika mot sin vilja, kedjade i lastutrymmet på sådana fartyg som du tycker det är manipulativt att visa bild på.
5. Gustav III:s agerande, intentioner, profit, slavhandelsstimulerande lagstifning etc. finns beskrivna i diverse källor. Låt oss hålla oss till dem så slipper vi spekulera fram egna hemmasnickrade teorier om vad han ämnade och ville åstadkomma.
6. Hemförda slavar: Skyttes och andras beskrivningar av hemförda slavar rör sig inte om ett enda fall. Det fanns olika källor presenterade här förut, tycker jag mig minnas. Ska kolla igenom artikelns och diskussionssidans historia.
7. Turerna runt svenska slavskeppet Diana: Texten som anges som källa för det svenska slavskeppet Diana (som stoppades av britterna för olaglig människohandel) refererar till domstolsförhandlingarna, dvs vilka argument som anfördes av den svenske slavhandlaren och dennes advokat och vad som skrevs i domen.
8. Spekulationer om icke-neutral forskning mm är omöjligt att bemöta om påståendena inte backas upp med källor som ger alternativa tolkningar eller hävdar motsatsen till det som källorna som använts i artikeln hävdar. Om artikeln behöver balanseras är det bara till att göra fotarbetet och inhämta forskningsresultat mm i andra källor och introducera det här. Vad som inte duger är att omformulera referat av befintliga källor för att de ska passa in i ens personliga agenda, oavsett hur neutral man själv anser sig vara inom ett ämnesområden som man kanske inte har så stora kunskaper i. 74.100.239.44 18 november 2009 kl. 02.29 (CET)

Den anonyma kommentaren ovan tycker jag visar ganska bra på de problem som finns med att vem som helst kan redigera en artikel på Wikipedia.

1. Procentuella andelar är - naturligtvis - det enda rimliga sättet att jämföra olika nationer med varandra i sådana här fall. Allt annat blir missvisande. Och färdiga procentsatser finns redan uträknade i Voyages-databasen.
2. Du bekräftar det jag trodde alltså: de citerade orden har aldrig förekommit på svenska utan har historiskt sett bara skrivits så på franska.
3. Sveriges tillfälliga förvaltande av Guadeloupe - som bara varade några månader - räcker inte för att börja tala om "kolonier".
4. Att man kommunicerade på franska har i det här fallet inget med "diplomatspråk" att göra. Poängen är att befolkningen på ön talade franska, lagarna skrevs på franska och så vidare. En mening som "att befolkningen på ön talade dålig svenska..." är vilseledande. Förutom hos en handfull administratörer talades inte svenska på ön.
5. Va? Det var den gamla texten som innehöll spekulationer.
6. Självfallet är alla källor kvar, vilket historiken visar. Enligt en referens (som stod här sedan gammalt) talade Skytte bara om ett enda fall med bara två (2) slavar.
7. Ja, och?
8. Jag har inte "spekulerat" angående någon forskning, utan talade om en tidigare, vinklad, version av den här artikeln.

Slutligen, spydigheter behövs inte och dina lösa anklagelser är inte ok. Koios 18 november 2009 kl. 04.24 (CET)

Problemen som påtalats i min tidigare kommentar kvarstår, oavsett om det upplevs som spydigt eller ej att påpeka att så är fallet. För att återgå till sakfrågorna:

1. Angående procentsatserna som härletts ur tabellerna från Emory University, se Diskussion:Slaveri#Procentuella_kullerbyttor. Hur separerade du t ex de svenskflaggade transporterna från de andra nationernas transporter i den delen av tabellen som visar antalet transporter utförda av Danmark och nationerna i Östersjöregionen?
2. Du ifrågasatte om citatet "Vita, fria kulörta och svarta slavar" var korrekt. Ja, det är helt korrekt citerat eftersom det stämmer med vad som står i källan som angivits som referens. Det är inte ett misstag som behöver korrigeras. Om man också vill ha med termerna som de skrevs i den primära källan är det bara att lägga till dem, med en egen reftagg.
3. Du ifrågasatte om Sverige haft andra besittningar i Västindien. Svar ja: Guadeloupe. Den karibiska ön var en besittning som försäkrade att det svenska kungahuset hade inkomst under mycket lång tid genom summan som satts in i Guadeloupefonden. Textens hänvisning till att Sverige har haft besittningar i plural (dvs mer än en koloni) i Västindien är således inte ett misstag som behöver korrigeras.
4. Såvida det inte står i artikeltexten att befolkningen talade dålig svenska så det är inte aktuellt som diskussionspunkt. Påpekandet ovan gällde bara ditt argument här på diskussionsidan om att det inte är rimligt "att betrakta slavhandeln via St Barthelemy som svensk" när "befolkningen på St Barthelemy talade franska, och såg sig inte som svenskar." Jag har svårt att se hur invandrare och det faktum att det utfärdades förordningar i mer allmänt gångbara språk i den svenska kolonin skulle påverka ett territoriums och dess handels nationella tillhörighet. Men om du har en källa i åtanke som argumenterar i dessa banor så vore det intressanta tillägg i artikeln. Hur majoriteten av befolkningen i den svenska kolonin "såg sig" kan man naturligtvis inte uttala sig om, men det finns belägg för att det under slavhandelsperioden fanns fler slavar än slavägare på ön, liksom att fransmän som koloniserat ön innan den blev svensk i många fall bodde kvar och, som sagt, att kolonialmakten publicerade förordningar mm på franska och engelska, speciellt de viktiga texterna som etablerade reglerna för slavhandeln, bestraffning av slavar som rymde eller gjorde uppror, mm, dvs sånt som skyddade slavägare och befrämjade öns delaktighet i den internationella slavhandeln. Att kolonialmaktens representanter, såsom adminstratörer, skattemasar och soldater, liksom prästerskapet och affärsmän i samhällets toppskikt var svensktalande finns det däremot också redogjort för i diverse källor. Men att något av detta skulle påverka öns status som en svensk koloni där det bedrevs svenskbeskattad och svenskledd slavhandel i svenskägda slavbodar, är ganska långsökt i min mening. Det var ju fortfarande den svenske kungen som kontrollerade slavhandeln, som hade makten över sina undersåtar på ön och som hade kontroll över skatteinkomsterna som genererades där. Men för all del, om det finns belagt i litteraruren att öns slavhandel inte var svensk, så lägg till det, med källangivelse. Och om du har andra källor i åtanke som du anser inte fått utrymme och därför gör texten vinklad så rekommenderar jag att du lägger till dem också för balansens skull. Att "korrigera" källangiven text i artikeln därför att du personligen anser att UNESCO, regeringen, Utrikesdepartementet, Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige osv är "vinklade", politiska eller opålitliga som källor, och att vissa aspekter därför behöver uteslutas ur artikeln eller omtolkas av dig, är däremot inte acceptabelt.
5. till 8. Ska gå igenom artikeltexten i detalj så fort jag hinner och får återkomma med kommentarer om vad som åtgärdas och varför. 74.100.239.44 18 november 2009 kl. 09.31 (CET)

1. Databasen omfattar flera variabler där man kan avgöra exakt var en viss transport / skepp har kommit från. Den mest naturliga av dessa är flag, som visar vilken nation ett visst skepp tillhörde. I databasen finns det exakt 10 st transporter som har 'flag' satt till Sverige.
2. Jag ifrågasatte om citatet historiskt sett hade förekommit på svenska. Och det har det inte. Genom att skriva ut citatet på svenska ger man en falsk bild av att svenskförfattad lagstiftning har innehållit den typen av formuleringar.
3. Skriver man "svenska kolonier" så får läsare intryck av att Sverige hade flera aktiva besittningar i Västindien. Så är det dock inte; den enda ö som de facto var en svensk besittning var Saint Barthelemy. Guadeloupe tillhörde Sverige endast nominellt - och under blott 15 månader. Och eftersom ön under hela perioden ockuperades av britterna administerades den av Storbritannien [2] [3] [4]. Guvernörerna av Guadeloupe fortsatte att vara brittiska [5], den främste hette John Skinner [6]. Även i detaljerade kronologier över franska västindiens / Guadeloupes historia så nämner man inte ens att ön skulle ha varit "svensk" [7] [8].
4. Det finns inte en enda källa som säger att befolkningen talade svenska - under någon tidsperiod. Så varför tog du upp detta över huvud taget? I ingen av de källor jag har läst står det om att några svenskar skulle ha flyttat till ön, utöver ett mycket litet antal administratörer och handelsmän. Befolkningen på ön har hela tiden varit fransk och/eller afrikansk. Du tycks ha en felaktig bild av hur den "svenska" ön Saint Barthelemy fungerade. I många sammanhang idag ifrågasätts om en viss företeelse är svensk eller inte. Låt gå för det. Men ska man göra detta, så måste man vara konsekvent och neutral. Det är inte neutralt att bara kalla saker för svenska när det handlar om negativt laddade företéelser (slavhandel), men inte när det handlar om positivt värderade sådana (tex kultur).
5. Det är ingen bra idé att du "går igenom texten" förränn du har läst på betydligt mer än du har idag. Koios 18 november 2009 kl. 19.39 (CET)

Jättebra initiativ Koios! Den här artikeln har verkligen varit undermålig och sannerligen inte uppfyllt kravet på saklighet. Försökte mig på ett initiativ själv för några år sedan men det bemöttes av starkt motstånd och sen hann jag inte fortsätta. Keep up the good work! --Litany 4 juni 2011 kl. 08.57 (CEST)

Källan är en död länk

"Högtidsmöte till minne av avskaffandet av slaveriet i Sverige" saknas helt på de angivna länkarna (humanrights.gov.se och manskligarattigheter.se), varför uppgifterna därifrån inte kan verifieras längre. Finns det några alternativ? BP OMowe (diskussion) 25 januari 2015 kl. 16.03 (CET)

Voyagejärnet

Jan Lönn skriver i DN 13/11 2007:

"Voyage-järnet var ett noga uppmätt stångjärn som specialtillverkades vid de svenska bruken efter instruktion från de europeiska slavhandlarna. Sverige hade närmast monopol på leveranser av voyage-järn till de brittiska slavhandelsstäderna. Det hände att skeppen kunde lämna kajen först efter att det svenska järnet levererats.

Förutom det specialproducerade slavjärnet var det svenska järnet centralt i många delar av slavhandelsprojektet: gevären för slavfångsterna, bojorna för att fjättra slavarna och arbetsredskapen på plantagerna. Men exporten av voyage-järn skilde sig genom att det representerade ett indirekt och medvetet deltagande i slavhandeln. Förmodligen fanns det med som utbyte för hundratusentals afrikaner som skickades över Atlanten.

Det står också klart att den svenska staten och dess ämbetsverk Bergskollegium var väl införstådda med denna indirekta slavhandel av stora dimensioner.

/---/

Bengt Qwist, som också var ledande industriman och högt uppsatt i Bergskollegium, meddelade från sin resa till England att vid en av slavhandelsstäderna kom allt voyage-järn från Sverige och att allt voyage-järn som exporterades till England användes till "slafvars uppköpande"."

Det råder alltså inget som helst tvivel om den svenska järnexportens stora betydelse för slavhandeln, en handel som Sverige tjänade stora pengar på. Påståendet i artikeln var delvis felaktigt och byggde på missuppfattningen att det var själva bojorna som smiddes i Sverige. Sveriges del var istället det s.k. voyage-järn som användes som betalmedel för slavarna. Förhållandena styrks av MR-delegationens informationsmaterial till skolorna på alliansregeringens uppdrag 2007.

Att sudda ut Sveriges delaktighet i slavhandeln är historierevisionism och det är en allvarlig sak. Vi måste hålla Wikipedia fritt från sådana tendenser. /Ascilto (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 18.45 (CEST)

Nu finns det källor som belyser detta med. Då blir det kvar. Adville (diskussion) 18 oktober 2016 kl. 18.55 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 4 externa länkar på Svensk slavhandel. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20131027021745/http://www.slavevoyages.org/tast/assessment/estimates.faces till http://www.slavevoyages.org/tast/assessment/estimates.faces
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20150323054815/https:/// till https:///
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20131027021745/http://www.slavevoyages.org/tast/assessment/estimates.faces till http://www.slavevoyages.org/tast/assessment/estimates.faces
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20150629182333/http://www.slavevoyages.org/tast/database/search.faces till http://www.slavevoyages.org/tast/database/search.faces

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 24 april 2017 kl. 12.23 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Svensk slavhandel. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20091222140059/http://www.uib.no/neolatin/HistNote.html till http://www.uib.no/neolatin/HistNote.html

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 6 maj 2017 kl. 20.23 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 6 externa länkar på Svensk slavhandel. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20111025080112/http://www.slavevoyages.org/downloads/tastdb-exp-2008.sav till http://www.slavevoyages.org/downloads/tastdb-exp-2008.sav
• Lade {{död länk}} till http://www.humanrights.gov.se/extra/news/?module_instance=1&id=737
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20050921212600/http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=3119&a=71403 till http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=3119&a=71403
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20101026080557/http://www.slavevoyages.org/tast/assessment/intro-maps/05.jsp till http://www.slavevoyages.org/tast/assessment/intro-maps/05.jsp
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20111025080112/http://www.slavevoyages.org/downloads/tastdb-exp-2008.sav till http://www.slavevoyages.org/downloads/tastdb-exp-2008.sav
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20080916135153/http://www.dur.ac.uk/4schools/Slavery2/Timeline.htm till http://www.dur.ac.uk/4schools/Slavery2/Timeline.htm
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20080218105838/http://www.regeringen.se/sb/d/7613/a/93574 till http://www.regeringen.se/sb/d/7613/a/93574

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 28 maj 2017 kl. 08.33 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på Svensk slavhandel. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20081119160225/http://www.stbarthsallskapet.com/historik/sverigetiden.htm till http://www.stbarthsallskapet.com/historik/sverigetiden.htm
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20081119160225/http://www.stbarthsallskapet.com/historik/sverigetiden.htm till http://www.stbarthsallskapet.com/historik/sverigetiden.htm

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 14 april 2018 kl. 09.45 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Svensk slavhandel. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20100816052022/http://www.humanrights.gov.se/extra/news/?module_instance=1 till http://www.humanrights.gov.se/extra/news/?module_instance=1&id=737

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 12 april 2019 kl. 12.16 (CEST)

Förslavade svenskar

Forskning & Framsteg skrev om förslavade svenskar bl a Alger och Tunis i april 2015. Har svwp någon artikel om förslavade svenskar där källan (och andra källor) kan användas? TusenOrd (diskussion) 11 oktober 2020 kl. 20.01 (CEST)

Kanske Slavhandeln på Barbareskkusten om inte en ny artikel skapas. --Aciram (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 04.37 (CEST)

Tack. Källan används redan i den artikeln såg jag vid en snabb genomläsning. TusenOrd (diskussion) 12 oktober 2020 kl. 07.07 (CEST)

Skapa kategori för personer relaterade till Svensk slavhandel

Tar upp frågan här: Om man anser att behovet finns, och vill skapa en ny kategori för personer med relation till den svenska slavhandeln skall man kanske inte, trots att det kan vara frestande, skriva "Kategori:Svenska slavhandlare" respektive "Kategori:Motståndare till Svensk slavhandel". Dels för att de som profiterat på slavhandeln inte uteslutande var de personer som de facto bedrev själva traden i sig, utan för att man riskerar missa de som a) utsatts för densamma och b) inte var svenska medborgare. Men vad är då lämpligast som rubrik, eftersom den definierar vilka som ska finnas med? Kan "Kategori:Personer med relation till Svensk slavhandel" fungera, eller har någon annan bättre förslag på namn, eller kanske till och med vad som är optimala omfånget av en ny kategori? Logjohn (diskussion) 11 mars 2022 kl. 10.44 (CET)

Motsvarigheten till "Kategori:Motståndare till Svensk slavhandel" bör snarare heta "Kategori:Svenska abolitionister", då vi redan har motståndare till slaveri (abolitionister) sorterade efter nationalitet. Man kan skapa en kategori som kort och gott heter "kategori:Svensk slavhandel" som underkategori till "Kategori:Slavhandel". Det går i linje med systemet på enwiki, som tex "Category:American slave trade". På svenska wiki har vi ännu inte en sådan kategori. I "kategori:Svensk slavhandel" kan allting som har beröring med svensk slavhandel inkluderas: personer liksom annat. Inom den kan man kanske i framtiden skapa en underkategori för personer, om man känner behov av den, om man kan fundera ut en lämplig titel, och om personerna blir så pass många (dvs i alla fall 10st) att de kan behöva en egen kategori. --Aciram (diskussion) 11 mars 2022 kl. 15.12 (CET)

Skapade Kategori:Svensk slavhandel Logjohn (diskussion) 11 mars 2022 kl. 22.02 (CET)

Det synes som om kategorin används på personer som verkade flera decennier efter slaveriets upphörande på SB. Den här kategorin måste ha stöd i det som skrivs i artikeln och kan inte läggas till generellt till personer kopplade till SB. Edaen (diskussion) 12 mars 2022 kl. 04.24 (CET)

Ja, det är bara att plocka bort dem som inte har verklig beröring med slavhandeln från kategorin. SB är inte synonymt med slavhandel. --Aciram (diskussion) 17 mars 2022 kl. 16.53 (CET)

Kan vi skapa [Kategori:Personer relaterade till svensk slavhandel] nu? Någon blev väldigt upprörd när jag lade till [Kategori:Svensk slavhandel] i artikeln om abolitionisten Anders Sparrman; användaren ansåg tydligen att detta betydde att Sparrman själv skulle varit slavhandlare. Logjohn (diskussion) 22 mars 2022 kl. 12.46 (CET)

Det är inget skäl att skapa en ny kategori, bara för att någon blev upprörd på grund av en felaktig tolkning. Om personen är relaterad till svensk slavhandel - oavsett hur - är det bara att sätta tillbaka den dit och förklara varför. Om Sparrman vände sig emot slavhandeln på SB passar han i kategorin och då är det bara att sätta tillbaka honom dit. Och som redan sagt ovan, så är en kategori med namnet Personer relaterade till svensk slavhandel väldigt krånglig. Snarare kan man skapa Svenska slavhandlare och Svenska abolitionister, men först när det finns iaf 10 personer i varje. Det är faktiskt inte så viktigt med en specifik sådan kategori, om det inte finns så många personer som kan placeras i den: genom läkningar och artiklar kan man ändå hitta artiklarna. Sparrman passar bra i Svensk slavhandel ifall han ifrågasatte den, det är bara att sätta tillbaka honom dit. Han borde förresten redan nu finnas i kategorin Abolitionister, om han var abolitionist.--Aciram (diskussion) 22 mars 2022 kl. 14.33 (CET)

Håller helt med om att "Kategori:Personer relaterade till svensk slavhandel" är en långtradare, men besvärjelsen var åtminstone mer pedagogiskt tydlig. Detta verkar vara ett känsligt kapitel. Logjohn (diskussion) 22 mars 2022 kl. 15.26 (CET)

Jag har passat på att ta bort kategorin från ett antal artiklar. För att en artikel ska ha kategorin så måste det förstås stå något om svensk slavhandel i artikeln. Det räcker inte att exempelvis ha varit guvernör eller bara bott på en plats där det pågick slavhandel, som Saint-Barthélemy. Det måste stå något i artikeln om slavhandeln. --Aciram (diskussion) 22 mars 2022 kl. 16.51 (CET)