Diskussion:Slaveri

Jag förstår inte vad som menas med att "Slavar förbjöds 1849 i USA". Avskaffandet av slaveriet i Nordstaterna kom gradvis, mellan 1780 och 1804; importen av slavar till USA förbjöds 1808. Och som alla vet avskaffades det i hela USA 1865. (Se bl.a. engelska Wikipedia:Slavery in the United States). Jag har därför ändrat meningen. / Law 28 juli 2007 kl. 12.56 (CEST)

Enklare definition

Detta är en ren juridisk definition av slaveri, jag förordar att man förenklar den till vardagligt språk då detta är ett allmänt uppslagsverk. 130.243.247.140 6 januari 2008 kl. 17.11‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Löneslaveri

Begreppet löneslaveri nämns (kortfattat) här eftersom det inte har preciserats på andra håll.S.J. 14 oktober 2008 kl. 22.50 (CEST)

Begreppet löneslaveri togs nyss bort (av någon annan) med motiveringen "Trams. Det är knappast slaveri att frivilligt godta ett arbete". Jag tycker motiveringen är ganska riktig. Dock är löneslaveri en relativt vanlig term (Google ger ca 4600 träffar) [1]. Löneslaveri bör nog vara med någonstans, men snarare passar det att stå med som ett ideologiskt begrepp i artikeln Anarkism eller liknande, med någon form av hänvisning här (Se även?). Koios 14 december 2008 kl. 02.09 (CET)

Förbättring behövs

Har en del synpunkter på artikeln som jag vill diskutera:

• I inledningen definieras slaveriet som är lagligt reglerat. För människor som hålls under slavliknande förhållanden fast slaveriet lagligen avskaffats hänvisas till artikeln människohandel. Sedan i artikeln beskrivs att det idag (fast slaveriet lagligen avskaffats i alla länder) ”...är vanligt med slavar” (se under Slaveriet i den muslimska världen) samt i avsnittet Nutid beskrivs hur många slavar som finns idag. Definitionen av slaveri måste vara densamma som den som används inne i artikeln. Antigen borde existerande definition användas och det som beskrivs som dagens slaveri flyttas till artikeln människohandel (eller någon annan lämplig artikel) eller så borde definitionen ändras, eller så behandlar denna artikel både slaveri och slavliknande förhållanden (och får då klargöra när vilket beskrivs).
• Det finns ett avsnitt om nutid men ändå behandlas nutid under avsnittet ”Slaveriet i den muslimska världen”. Antingen får nutid behandlas under olika geografiska avsnitt eller så får den behandlas i avsnittet nutid.
• Slaveriet beskrivs historiskt för en den av världen men inte hela. Avsnitt tex om asien och sydamerika saknas.

Detta var de brister jag kommer på just nu. Ergo 15 oktober 2008 kl. 21.52 (CEST)

Det är bra synpunkter. Artikeln borde främst delas upp efter världsdelar, för att bli konsekvent. Jag har lagt till Sydamerika och Asien, och gjort en del andra förbättringar, men mycket återstår att göra. Koios 9 december 2008 kl. 23.58 (CET)

För konsekvensens skull tror jag att det är bättre att beskriva slaveri som ett tillstånd än i juridisk mening. Hur blir det när en slav rymmer? Enligt juridisk mening är det en förrymd slav tills personen tar sig över gränsen till ett område där annan lagstiftning gäller. Enligt personen själv så är den nog fri så länge den slipper att leva som slav. Om man betraktar det som ett tillstånd som en människa befinner sig så finns inga förrymda slavar, det finns bara människor på flykt från slaveriförhållanden. Genom språkbruket så tar man ju ställning. Frågan är då vilket uttryck som blir mest NPOV. Jag tycker att det är mer NPOV att behandla alla människor som likvärdiga och inte dela upp dem i slavar och icke-slavar enligt (godtycklig) lagstiftning. Olika länder, kulturer och religioner har ju olika lagar. Om man till exempel ser till brasiliens historia så bildades så kallade Quilombos dit många tidigare förslavade människor tog sig. Dessa låg på brasiliansk mark, men i praktiken hade de uppenbarligen egna lagar. Vilken lagstiftning skall vi tillämpa där, om vi använder en juridisk definition av slaveri?--Korall 15 december 2008 kl. 00.15 (CET)

"Som slav kan man bli behandlad som ett husdjur vilket innebär att ägaren kan piska och sälja slaven" - är det den bästa jämförelsen för att säga att man kan bli piskad? Klart att husdjur kan bli piskade men det är ofta djurplågeri och inte tillåtet på alla ställen. Slavar kan också piskas och man bör kanske skriva om det är tillåtet eller inte. Vidare kan man säga att som slavägaren kan bli behandlad som ett husdjur vilket innebär att slaven matar och tar hand om ägaren.

Procentuella kullerbyttor

När det gäller siffrorna som Emory University har publicerat på slavevoyages.org så påpekas det i metodikavsnittet att de har "made some assumptions in order to project a fuller picture of national carriers in the trade. The set identifies the national affiliations of 25,570 or 73 percent of the voyages in the data set." De har alltså bara med ganska stor sannolikhet kunnat fastställa nationaliteten på 73 procent av slavtransporterna. De skiljer t ex inte mellan Danmark, Sverige och andra länder och hertigdömen i den baltiska regionen. Det är olämpligt att använda sig av en siffra från en annan sajt och jämföra den med slavevoyages.org's siffror, eftersom man där har en ganska stor procent transporter av ännu oidentifierad nationalitet. Jag har därför tagit bort de procentuella beräkningarna av hur stor andel den svenska slavtransporten utgjorde. 74.100.237.165 17 november 2009 kl. 12.01 (CET)

Det du kallar "procentuella kullerbyttor" är de mest exakta siffrorna som finns (så vitt jag vet). Med din ändring tog du bort data som tagits fram av forskare och ersatte detta med politiskt grundade uppgifter. Och din invändning är bara relevant om urvalet i den redan identifierade datan skulle vara skevt, och det finns inget som tyder på det.

Du är mycket välkommen att förbättra språket och att justera uppgifterna. Men skall du ändra direkt citerade sifferuppgifter bör du göra så genom att tillföra data som har högre kvalitet, istället för det motsatta. Koios 17 november 2009 kl. 16.09 (CET)

Nu förstår jag inte hur du menar. Så vitt jag kan se tog 74.100.237.165 bort egen forskning som bestod i gissningar "Om 50 stycken slavtransporter...", "Om 10...". Även om det finns underlag för en siffra på antalet svenska slavtransporter är det dålig statistik att dividera en siffra från en databas med en siffra ur en helt annan databas och tro att man får en trovärdig procentandel. Den enda referens som har försvunnit är databasen i SPSS-format, som jag ser som måttligt användbar. Du får gärna lägga in den igen, men jag tycker det är klart olämpligt att lägga tillbaka egen forskning.Sjö 17 november 2009 kl. 16.35 (CET)

Jag håller med om att stycket borde formulerats bättre. Men att citera en sifferuppgift eller en procentsats är knappast "egen forskning". I sådana här frågor fungerar det inte särskilt bra att använda uppgifter från politiska källor, eftersom de ofta är vinklade eller resultatet av kampanjer från intresseorganisationer. Koios 18 november 2009 kl. 02.29 (CET)

Men problemet är som jag ser det att siffrorna 50 och 10 var inte citat, eftersom de inte var källbelagda någonstans i artikeln. Dessutom var inte heller procentsatserna citerade från någon källa, utan var en gissning delat med en siffra från ett annat dataunderlag. Det enda sättet man kan kalla det något annat än egen forskning är att kalla det något värre, t.ex. klotter. Jag ser att du inte har med procentsatserna i den nuvarande artikeln, så jag gissar att du håller med i sak. jag tycker det var onödigt att kritisera den oinloggade användaren när den förbättrade artikeln genom att ta bort egen forskning (det du kallade "direkt citerade sifferuppgifter ").Sjö 18 november 2009 kl. 15.59 (CET)

Suck, dessa diskussioner och diskussioner... Stycket var en dåligt formulerad förkortning från sidan svensk slavhandel, som har mer noggranna källangivelser. Självfallet så är antalet 10 ett direkt citat. Siffran är tagen direkt från den citerade forskningsdatabasens hemsida [2]. På själva sidan kan man ta fram procentandelar om man vill ha det. Den sidan använder dock dynamiska tabeller, vilka inte går att länka till, bla därför var det lämpligare att länka till datafilen. För att ge en rättvis av bild av olika nationers andelar av handeln, så måste man redovisa andelar/procent. Om man vill vara maximalt neutral, så baserar man lämpligen dessa på både tillgängliga maxantal (50) och på minimiantal (10). Och är inte fel att redovisa procent med andelar från olika källor, som IP-numret påstår. Koios 18 november 2009 kl. 20.17 (CET)

OK, då hade jag fel.Sjö 19 november 2009 kl. 06.51 (CET)

Slaveriet i Bibeln

Hej, jag är inte så bra på det här med att redigera i wikipedia, så jag hoppas det inte blir fel nu. Skulle vilja säga att stycket om Bibeln är mycket bra och nyanserat. Har precis suttit och läst igenom bibelställen om slaveriet i GT och NT och kom fram till samma sak som står i det här stycket. Skulle vilja tillägga att när Paulus i 1 Tim 1:5-11 räknar upp olika synder som Guds lag fördömer och förmanar, som t.e.x. gudlöshet, otukt, upproriskhet, oandlighet, dråp osv, då nämner han också "slavhandlare". Därmed finns det ett bibelord i NT som fördömer slavhandelns utövande, samtidigt som Paulus uppmanar dem som råkar vara slavar att förbli i sin ställning. NT:s ord riktas alltså till _individen_ i sin ställning och i sitt utövande, istället för att ge instruktioner om hur saker och ting skall vara i samhället. Det är svårt att använda Bibeln för att förespråka ett för- eller emot slaveri. Både Jesus och Paulus säger t.ex. att man skall lyda överheten och betala skatt till kejsaren i Rom, men därmed är ju inte sagt att NT förespråkar kejsardömet såsom företeelse. Det här var bara några reflektioner och inte kritik mot texten.

Slaveriets avskaffande i Indien

Det anges i artikeln att slaveriet i Indien avskaffades av britterna 1861. Men det finns dokument som visar att tillfångatagna hazarer såldes som slavar i Calcutta år 1893. https://www.hazarainternational.com/2011/10/19/the-ameer-of-afghanistan-has-sold-ten-thousand-hazara-captives-as-slaves-to-pay-the-expenses-of-war/. Så det är något som inte stämmer. Chandra Varena (diskussion) 8 november 2022 kl. 17.07 (CET)

Det anges att slaveriet förbjöds 1843 och kriminaliserades 1861. Men det är inte förvånande att slavförsäljning i praktiken förekom långt senare. Britterna lade sig inte alltid i den infödda befolkningens angelägenheter: till exempel förbjöd de både änkebränning och barnäktenskap, ändå förekom det länge efter förbudet. Lite förvånande att det förekom öppet i tidningen, men det är möjligt att försäljaren kom undan med någon teknikalitet, som att till exempel säga att han själv var utländsk medborgare (slaveri var fortfarande lagligt i Afghanistan) och bara sålde till medborgare från länder där slaveri var lagligt: då föredrog säkert britterna att inte låtsas om saken. Britterna låtsades inte om slaveriet på Arabiska halvön heller eftersom de antog att det skulle äventyra deras ställning om de försökte ingripa mot den. --Aciram (diskussion) 8 november 2022 kl. 17.18 (CET)

Det slår mig när jag läser detta igen att jag kan ha missuppfattat det. Det står Calcutta men det kan ju ha varit så att reportern skrev från Calcutta men rapporterade om sådant som skett i Afghanistan eller Centralasien. Chandra Varena (diskussion) 8 november 2022 kl. 17.51 (CET)

Jo, jag har säkert missuppfattat. Försäljningen skedde inte i Calcutta. Se bild i Hazarernas resning. Där står att denna info kommer från Kabul. Chandra Varena (diskussion) 8 november 2022 kl. 17.55 (CET)

Då var det mysteriet löst! --Aciram (diskussion) 8 november 2022 kl. 19.01 (CET)