Beatrice Ask
Eva Carin Beatrice Ask, född 20 april 1956 i Sveg,[1] Härjedalen, är en svensk politiker (moderat) och ämbetsman.
| Beatrice Ask | |
 Beatrice Ask under Almedalsveckan 2014.
| |
| Innehar befattningen | |
| Tillträdde befattningen 1 januari 2020 | |
| Företrädare | Liselott Hagberg |
|---|---|
| Tid i befattningen 6 oktober 2006–3 oktober 2014 | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
| Statsminister | Fredrik Reinfeldt |
| Företrädare | Thomas Bodström |
| Efterträdare | Morgan Johansson |
| Tid i befattningen 4 oktober 1991–7 oktober 1994 | |
| Statsminister | Carl Bildt |
| Företrädare | Göran Persson |
| Efterträdare | Ylva Johansson |
| Mandatperiod 1994–1998 1998–2002 2002–2006 2006–2010 2010–2014 2014–2018 2018–2019 | |
| Valkrets | Stockholms kommun, plats 4 |
| Född | Eva Carin Beatrice Ask 20 april 1956 Sveg, Jämtlands län |
| Politiskt parti | Moderaterna |
| Yrke | Politiker |
Hon är landshövding i Södermanlands län sedan 2020 och ledamot och ordförande för Finansinspektionens styrelse sedan 2024.
Ask var skolminister 1991–1994 och justitieminister 2006–2014. Hon var riksdagsledamot för Stockholms kommuns valkrets 1994–2019 och var ålderspresident i Sveriges riksdag 2018–2019[2].
Utbildning
redigeraAsk studerade 1978–1979 vid internationella ekonomlinjen vid Uppsala universitet, men studierna resulterade inte i någon examen.[3]
Politisk karriär
redigeraTidig karriär (1984–1991)
redigeraAsk var förbundsordförande i Moderata ungdomsförbundet 1984–1988 och blev skolborgarråd i Stockholms kommun 1988, en post hon innehade fram till valet 1991.
Skolminister (1991–1994)
redigeraAsk blev statsråd i utbildningsdepartementet och skolminister 1991–1994. Asks kanske mest betydelsefulla politiska åtgärder som skolminister var friskolereformen, som hon lade fram tillsammans med dåvarande utbildningsminister Per Unckel, och införandet av den nya läroplanen för gymnasieskolan 1994.
Riksdagsledamot (1994–2019)
redigeraI riksdagsvalet 1994, som ledde till regeringsskifte, blev hon invald i riksdagen. Där var hon vice ordförande i utbildningsutskottet 1994–2002. Hon blev därefter ledamot i justitieutskottet och Moderaternas talesman i rättsfrågor 2002–2006[4] samt ledamot i EU-nämnden 2004–2006.
Efter tiden som justitieminister (se nedan) var hon 2014–2017 ordförande för justitieutskottet, vilket hon under hösten 2017 bytte till att vara tillfällig ordförande för konstitutionsutskottet.[5] Därefter blev hon ledamot i försvarsutskottet, och efter valet 2018 blev hon Moderaternas försvarspolitiska talesperson.[6] Från februari 2019 var hon även ordförande i försvarsutskottet.[2]
Ask var efter valet 2018 riksdagens ålderspresident.[7]
Justitieminister (2006–2014)
redigeraEfter regeringsskiftet 2006 övertog hon (som den tredje icke-juristen genom historien[8]) posten som Sveriges justitieminister. Under hennes tid som justitieminister skärptes straffen för bland annat mord, våldsbrott och sexualbrott. Hon arbetade också för att livstidsstraffet ska utdömas oftare. Hon var även ansvarigt statsråd för den stora omorganisationen av polisen som innebar att 21 lokala polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen slogs samman och ersattes av den nya Polismyndigheten 1 januari 2015.
Under våren 2010 kom hon med ett utspel att misstänkta sexköpare ska få grälla, gredelina kuvert hemskickade till sig: ”Det är lite grann att du får skämmas på torget.” Hon fick kritik för detta av bland annat advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg som sa: ”Det är inte en acceptabel människosyn. Det är en återgång till medeltiden.”[9] Även Lena Mellin på Aftonbladet kritiserade Ask med hänvisning till oskuldspresumtionen i Europakonventionen.[10] Via ett pressmeddelande tog Ask tillbaka uttalandet och sa: ”En viktig utgångspunkt för ett rättssamhälle är att alla ska betraktas som oskyldiga till dess motsatsen bevisats.”[11]
2012 framkom att Ask hade hemligstämplat alla Säpos utgifter, med hänvisning till att det skulle vara farligt för rikets säkerhet om allt gick att granska.[12][13]
Ask ställde sig bakom det kritiserade projektet Reva, som syftade till att verkställa fler avvisningar av papperslösa invandrare och asylsökande med avvisningsbeslut. ”Varje typ av mediediskussion leder inte till olika typer av åtgärder. Jag tycker att det är bra att frågorna belyses men jag har inga planer på att göra några förändringar i dagsläget. Upplevelsen av varför någon har frågat mig kan vara väldigt personlig. För att göra en bedömning av om polisen arbetar enligt lagar och regler så måste man ha helhetsperspektivet.”[14]
2014 efterträddes hon på posten av Morgan Johansson. Samtidigt efterträdde hon Johansson som ordförande i riksdagens justitieutskott.
Efter politiken
redigeraAsk utsågs till landshövding i Södermanlands län den 6 december 2019 och tillträdde 1 januari 2020.[15] Hennes förordnande gäller till 31 mars 2025.[16]
Hon är också ordförande för Finansinspektionens styrelse sedan 25 april 2024, på ett förordnande som gäller till och med 20 april 2027.[17]
Privatliv
redigeraBeatrice Ask var tidigare sammanboende med Christer G. Wennerholm, och har en son tillsammans med honom.
Utmärkelser
redigera
H. M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken i Serafimerordens band (Kon:sGM12mserafb, 2020) för framstående samhällsinsatser[18]
Referenser
redigera- ^ Ask, E C Beatrice i Vem är det, sid 42, 2007
- ^ [a b] ”Beatrice Ask (M) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/beatrice-ask_d7c31ae1-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55. Läst 1 mars 2019.
- ^ "CV - Beatrice Ask", regeringen.se. Åtkomst den 2 nov 2016. Arkiverad 26 augusti 2014 på Internet Archive från originalet.
- ^ Alfredson, Lena (18 oktober 2002). ”M vill ha fängelse även för unga”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/m-vill-ha-fangelse-aven-for-unga/. Läst 30 april 2024.
- ^ Hjalmarsson, Ola (14 juni 2017). ”Beatrice Ask (M) tillfällig ordförande i konstitutionsutskottet”. Altinget.se. https://www.altinget.se/nyttomnamn/beatrice-ask-m-tillfallig-ordforande-i-konstitutionsutskottet. Läst 3 juni 2024.
- ^ ”Kristina Axén Olin (M) blir ny talesperson”. Sveriges Radio. 6 februari 2019. https://sverigesradio.se/artikel/7149579. Läst 3 juni 2024.
- ^ Gummesson, Jonas (17 september 2018). ”Laddat när ny talman ska väljas – jurist het kandidat”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/wEG4r1/laddat-nar-ny-talman-ska-valjas-jurist-het-kandidat. Läst 3 juni 2024.
- ^ ”InfoTorg Juridik - Från Geijer till Ask”. www.infotorgjuridik.se. https://www.infotorgjuridik.se/premium/mittijuridiken/article159632.ece. Läst 15 mars 2024.
- ^ TT (19 mars 2010). ”Ask vill att sexköpare skäms öppet”. DN. http://www.dn.se/nyheter/sverige/ask-vill-att-sexkopare-skams-oppet. Läst 16 december 2012.
- ^ Lena Melin (23 mars 2010). ”Kritiken borde väl kommit tidigare?”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenamellin/article12247099.ab. Läst 12 april 2012.
- ^ Beatrice Ask (24 mars 2010). ”Uttalande av justitieminister Beatrice Ask”. Regeringens webbplats. Arkiverad från originalet den 27 mars 2010. https://archive.is/20100327131143/http://www.regeringen.se/sb/d/12866/a/142535. Läst 13 april 2012.
- ^ Mattias Carlsson (30 september 2012). ”Ask sätter stopp för granskning av Säpo”. DN. http://www.dn.se/ekonomi/ask-satter-stopp-for-granskning-av-sapo. Läst 16 december 2012.
- ^ Rebecka Martikainen (30 september 2012). ”Vänsterpartiet planerar anmäla Beatrice Ask”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/vasterpartier-planerar-anmala-beatrice-ask/. Läst 16 december 2012.
- ^ ”Riksdagen i debatt om polisens id-kontroller”. Sveriges Radio. 19 april 2013. https://sverigesradio.se/artikel/5509403. Läst 15 mars 2024.
- ^ ”Beatrice Ask blir landshövding”. www.aftonbladet.se. 6 december 2019. https://www.aftonbladet.se/a/y30BGA. Läst 15 mars 2024.
- ^ Finansdepartementet (13 februari 2023). ”Fortsatt anställning för Beatrice Ask som landshövding i Södermanlands län”. Pressmeddelande. Läst 3 juni 2024.
- ^ ”Beatrice Ask ny styrelseordförande i FI”. fi.se. https://www.fi.se/sv/publicerat/nyheter/2024/beatrice-ask-ny-styrelseordforande-i-fi/. Läst 30 april 2024.
- ^ Riksmarskalkämbetet (6 juni 2020). ”Medaljförläningar 6 juni 2020”. Pressmeddelande. Läst 6 juni 2020. Arkiverad från originalet den 6 juni 2020.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Beatrice Ask.
Wikiquote har citat av eller om Beatrice Ask.- Beatrice Ask på Sveriges riksdags webbplats
