Registringsskylt Tyskland
redigeraA
redigeraB
redigeraC
redigeraFörkortning | Stad/Kreis | Kommer ifrån | Förbundsland |
---|---|---|---|
C | Chemnitz | Chemnitz | Sachsen |
Landkreis Chemnitzer Land (A–Z utan B, F, G, I, O, Q 1–9999) | |||
CB | Cottbus | Cottbus | Brandenburg |
CE | Landkreis Celle | Celle | Niedersachsen |
CHA | Landkreis Cham | Cham | Bayern |
CLP | Landkreis Cloppenburg | Cloppenburg | Niedersachsen |
CO | Landkreis Coburg (AA–ZZ 100–999) | Coburg | Bayern |
Coburg (Resten) | |||
COC | Landkreis Cochem-Zell | Cochem | Rheinland-Pfalz |
COE | Kreis Coesfeld | Coesfeld | Nordrhein-Westfalen |
CUX | Landkreis Cuxhaven | Cuxhaven | Niedersachsen |
CW | Landkreis Calw | Calw | Baden-Württemberg |
D
redigeraE
redigeraFörkortning | Stad/Kreis | Kommer ifrån | Förbundsland |
---|---|---|---|
E | Essen | Essen | Nordrhein-Westfalen |
EA | Eisenach | Eisenach | Thüringen |
EBE | Landkreis Ebersberg | Ebersberg | Bayern |
ED | Landkreis Erding | Erding | Bayern |
EE | Landkreis Elbe-Elster | Elbe-Elster | Brandenburg |
EF | Erfurt | Erfurt | Thüringen |
EI | Landkreis Eichstätt | Eichstätt | Bayern |
EIC | Landkreis Eichsfeld | Eichsfeld | Thüringen |
EL | Landkreis Emsland | Emsland | Niedersachsen |
EM | Landkreis Emmendingen | Emmendingen | Baden-Württemberg |
EMD | Emden | Emden | Nordrhein-Westfalen |
EMS | Rhein-Lahn-Kreis | Bad Ems | Rheinland-Pfalz |
EN | Ennepe-Ruhr-Kreis | Ennepe | Nordrhein-Westfalen |
ER | Erlangen | Erlangen | Bayern |
ERB | Odenwaldkreis | Erbach | Hessen |
ERH | Landkreis Erlangen-Höchstadt | Erlangen-Höchstadt | Bayern |
ES | Landkreis Esslingen | Esslingen | Baden-Württemberg |
ESW | Werra-Meißner-Kreis | Eschwege | Hessen |
EU | Kreis Euskirchen | Euskirchen | Nordrhein-Westfalen |
F
redigeraFörkortning | Stad/Kreis | Kommer ifrån | Förbundsland |
---|---|---|---|
F | Frankfurt am Main | Frankfurt | Hessen |
FB | Wetteraukreis | Friedberg | Hessen |
FD | Landkreis Fulda | Fulda | Hessen |
FDS | Landkreis Freudenstadt | Freudenstadt | Baden-Württemberg |
FF | Frankfurt (Oder) | Frankfurt | Brandenburg |
FFB | Landkreis Fürstenfeldbruck | Fürstenfeldbruck | Bayern |
FG | Landkreis Freiberg | Freiberg | Sachsen |
FL | Flensburg | Flensburg | Schleswig-Holstein |
FN | Bodenseekreis | Friedrichshafen | Baden-Württemberg |
FO | Landkreis Forchheim | Forchheim | Bayern |
FR | Freiburg im Breisgau (XX 999) | Freiburg | Baden-Württemberg |
Landkreis Breisgau-Hochschwarzwald (Resten) | |||
FRG | Landkreis Freyung-Grafenau | Freyung | Bayern |
FRI | Landkreis Friesland | Friesland | Niedersachsen |
FS | Landkreis Freising
|
Freising | Bayern |
FT | Frankenthal | Frankenthal | Rheinland-Pfalz |
FÜ | Landkreis Fürth (A 1-Z 9999, AA 1-ZZ 99, utom B, F, G, I, O, Q) | Fürth | Bayern |
Fürth (Resten) |
G
redigeraFörkortning | Stad/Kreis | Kommer ifrån | Förbundsland |
---|---|---|---|
G | Gera | Gera | Thüringen |
GAP | Landkreis Garmisch-Partenkirchen | Garmisch-Partenkirchen | Bayern |
GC | Landkreis Chemnitzer Land | Glauchau | Sachsen |
GE | Gelsenkirchen | Gelsenkirchen | Nordrhein-Westfalen |
GER | Landkreis Germersheim | Germersheim | Rheinland-Pfalz |
GF | Landkreis Gifhorn | Gifhorn | Niedersachsen |
GG | Landkreis Groß-Gerau | Groß-Gerau | Hessen |
GI | Landkreis Gießen | Gießen | Hessen |
GL | Rheinisch-Bergischer Kreis | Bergisch Gladbach | Nordrhein-Westfalen |
GM | Oberbergischer Kreis | Gummersbach | Nordrhein-Westfalen |
GÖ | Landkreis Göttingen
|
Göttingen | Niedersachsen |
GP | Landkreis Göppingen | Göppingen | Baden-Württemberg |
GR | Görlitz | Görlitz | Sachsen |
GRZ | Landkreis Greiz | Greiz | Thüringen |
GS | Landkreis Goslar | Goslar | Niedersachsen |
GT | Kreis Gütersloh | Gütersloh | Nordrhein-Westfalen |
GTH | Landkreis Gotha | Gotha | Thüringen |
GÜ | Landkreis Güstrow | Güstrow | Mecklenburg-Vorpommern |
GZ | Landkreis Günzburg | Günzburg | Bayern |
H
redigeraI
redigeraFörkortning | Stad/Kreis | Kommer ifrån | Förbundsland |
---|---|---|---|
IGB | St. Ingbert (I Saarpfalz-Kreis) | St. Ingbert | Saarland |
IK | Ilm-Kreis | Ilm-Kreis | Thüringen |
IN | Ingolstadt | Ingolstadt | Bayern |
IZ | Kreis Steinburg | Itzehoe | Schleswig-Holstein |
J
redigeraFörkortning | Stad/Kreis | Kommer ifrån | Förbundsland |
---|---|---|---|
J | Jena | Jena | Thüringen |
JL | Kreis Jerichower Land | Jerichower Land | Sachsen-Anhalt |
K
redigeraL
redigeraM
redigeraN
redigeraO
redigeraFörkortning | Stad/Kreis | Kommer ifrån | Förbundsland |
---|---|---|---|
OA | Kreis Oberallgäu | Oberallgäu | Bayern |
OAL | Kreis Ostallgäu | Ostallgäu | Bayern |
OB | Oberhausen | Oberhausen | Nordrhein-Westfalen |
OD | Kreis Stormarn | Bad Oldesloe | Schleswig-Holstein |
OE | Kreis Olpe | Olpe | Nordrhein-Westfalen |
OF | Offenbach am Main | Offenbach | Hessen |
Kreis Offenbach | |||
OG | Ortenaukreis | Offenburg | Baden-Württemberg |
OH | Kreis Ostholstein | Ostholstein | Schleswig-Holstein |
OHA | Kreis Osterode am Harz | Osterode am Harz | Niedersachsen |
OHV | Kreis Oberhavel | Oberhavel | Brandenburg |
OHZ | Kreis Osterholz | Osterholz | Niedersachsen |
OL | Oldenburg (XX 999) | Oldenburg | Niedersachsen |
Kreis Oldenburg (Resten) | |||
OPR | Kreis Ostprignitz-Ruppin | Ostprignitz-Ruppin | Brandenburg |
OS | Kreis Osnabrück | Osnabrück | Niedersachsen |
Osnabrück (Utom B, F, G, I, O och Q) | |||
OSL | Kreis Oberspreewald-Lausitz | Oberspreewald-Lausitz | Brandenburg |
OVP | Kreis Ostvorpommern | Ostvorpommern | Mecklenburg-Vorpommern |
P
redigeraFörkortning | Stad/Kreis | Kommer ifrån | Förbundsland |
---|---|---|---|
P | Potsdam | Potsdam | Brandenburg |
PA | Passau | Passau | Bayern |
Kreis Passau | |||
PAF | Kreis Pfaffenhofen an der Ilm | Pfaffenhofen | Bayern |
PAN | Kreis Rottal-Inn | Pfarrkirchen | Bayern |
PB | Kreis Paderborn | Paderborn | Nordrhein-Westfalen |
PCH | Landkreis Parchim | Parchim | Mecklenburg-Vorpommern |
PE | Kreis Peine | Peine | Niedersachsen |
PF | Pforzheim | Pforzheim | Baden-Württemberg |
Enzkreis | |||
PI | Kreis Pinneberg | Pinneberg | Schleswig-Holstein |
PIR | Kreis Sächsische Schweiz | Pirna | Sachsen |
PL | Plauen | Plauen | Sachsen |
PLÖ | Kreis Plön | Plön | Schleswig-Holstein |
PM | Landkreis Potsdam-Mittelmark | Potsdam-Mittelmark | Brandenburg |
PR | Landkreis Prignitz | Prignitz | Brandenburg |
PS | Pirmasens | Pirmasens | Rheinland-Pfalz |
Kreis Südwestpfalz |
R
redigeraFörkortning | Stad/Kreis | Kommer ifrån | Förbundsland |
---|---|---|---|
R | Regensburg (XX 999) | Regensburg | Bayern |
Kreis Regensburg (Resten) | |||
RA | Kreis Rastatt | Rastatt | Baden-Württemberg |
RD | Kreis Rendsburg-Eckernförde | Rendsburg | Schleswig-Holstein |
RE | Kreis Recklinghausen | Recklinghausen | Nordrhein-Westfalen |
REG | Kreis Regen | Regen | Bayern |
RG | Kreis Riesa-Großenhain | Riesa-Großenhain | Sachsen |
RH | Kreis Roth | Roth | Bayern |
RO | Rosenheim (X 999 eller XX 99) | Rosenheim | Bayern |
Kreis Rosenheim | |||
ROW | Kreis Rotenburg | Rotenburg an der Wümme | Niedersachsen |
RP | Rhein-Pfalz-Kreis | Rhein-Pfalz | Rheinland-Pfalz |
RPL | Rheinland-Pfalzs regering och parlament | Rheinland-Pfalzs parlament | Rheinland-Pfalz |
RS | Remscheid | Remscheid | Nordrhein-Westfalen |
RT | Kreis Reutlingen | Reutlingen | Baden-Württemberg |
RÜD | Rheingau-Taunus-Kreis | Rüdesheim | Hessen |
RÜG | Kreis Rügen | Rügen | Mecklenburg-Vorpommern |
RV | Kreis Ravensburg | Ravensburg | Baden-Württemberg |
RW | Kreis Rottweil | Rottweil | Baden-Württemberg |
RZ | Kreis Herzogtum Lauenburg | Ratzeburg | Schleswig-Holstein |
S
redigeraT
redigeraFörkortning | Stad/Kreis | Kommer ifrån | Förbundsland |
---|---|---|---|
TBB | Main-Tauber-Kreis | Tauberbischofsheim | Baden-Württemberg |
TF | Kreis Teltow-Fläming | Teltow-Fläming | Brandenburg |
THL | Thüringens regering och parlament | Thüringens parlament | Thüringen |
THW | Bundesanstalt Technisches Hilfswerk | Technisches Hilfswerk | |
TIR | Kreis Tirschenreuth | Tirschenreuth | Bayern |
TO | Kreis Torgau-Oschatz | Torgau eller Torgau-Oschatz | Sachsen |
TÖL | Kreis Bad Tölz-Wolfratshausen | Bad Tölz | Bayern |
TR | Kreis Trier-Saarburg | Trier | Rheinland-Pfalz |
Trier | |||
TS | Kreis Traunstein | Traunstein | Bayern |
TÜ | Kreis Tübingen | Tübingen | Baden-Württemberg |
TUT | Kreis Tuttlingen | Tuttlingen | Baden-Württemberg |
U
redigeraFörkortning | Stad/Kreis | Kommer ifrån | Förbundsland |
---|---|---|---|
UE | Kreis Uelzen | Uelzen | Niedersachsen |
UER | Kreis Uecker-Randow | Uecker-Randow | Mecklenburg-Vorpommern |
UH | Unstrut-Hainich-Kreis | Unstrut-Hainich | Thüringen |
UL | Alb-Donau-Kreis | Ulm | Baden-Württemberg |
Ulm | |||
UM | Kreis Uckermark | Uckermark | Brandenburg |
UN | Kreis Unna | Unna | Nordrhein-Westfalen |
V
redigeraFörkortning | Stad/Kreis | Kommer ifrån | Förbundsland |
---|---|---|---|
V | Vogtlandkreis | Vogtland | Sachsen |
VB | Vogelsbergkreis | Vogelsberg | Hessen |
VEC | Kreis Vechta | Vechta | Niedersachsen |
VER | Kreis Verden | Verden | Niedersachsen |
VIE | Kreis Viersen | Viersen | Nordrhein-Westfalen |
VK | Völklingen | Völklingen | Saarland |
VS | Schwarzwald-Baar-Kreis | Villingen-Schwenningen | Baden-Württemberg |
W
redigeraX
redigeraFörkortning | Stad/Kreis | Kommer ifrån | Förbundsland |
---|---|---|---|
X | Internationella högkvartert (NATO) |
Y
redigeraFörkortning | Stad/Kreis | Kommer ifrån | Förbundsland |
---|---|---|---|
Y | Bundeswehr |
Z
redigeraFörkortning | Stad/Kreis | Kommer ifrån | Förbundsland |
---|---|---|---|
Z | Zwickau (AA-ZZ 1–999) | Zwickau | Sachsen |
Landkreis Zwickauer Land (A–Z 1–9999) | |||
ZI | Landkreis Löbau-Zittau | Zittau | Sachsen |
ZW | Zweibrücken | Zweibrücken | Rheinland-Pfalz |
Infrastruktur Tyskland
redigeraVägar
redigeraI och med Tysklands läge i Europa så passerar det mycket trafik genom landet. Det senaste årtioden har lastbilstrafiken ökat p.g.a. mycket av godstrafiken har övergått ifrån järnväg till lastbil. Det gjorde så att den tyska regeringen 2005 införde vägtullar för lastbilar, vilka baseras på hur långt man åker.
Motorvägar har funnits länge i Tyskland. Den första riktiga motorvägen var A555 som invigdes år 1932. Redan 10 år, 1942 då utbyggnaden stoppades på grund av andra världskriget så fanns det ett motorvägsnät på 3310 km[1]. Det gick då bland annat motorvägar mellan Ruhrområdet och Berlin, dagens A2 och Berlin och München, dagens A9.
Byggande av motorvägar kom igång igen år 1950 dock endast blygsam, endast en sträcka på 2,8 km byggdes i Hamburg. Utanför Mannheim så byggdes en sju kilometer låg sträcka samma år med den hade endast en fil i vardera riktningen.[2]
Delningen av Tyskland gjorde att den Västtyska regeringarna satsade på att bygga motorvägar. Östtyskland valde att inte satsa på motorvägar, dels på grund av ekonomin. Det gjorde att när Tyskland återförenades så fanns det ett betydligt tätare motorvägsnät i Västtyskland än Östtyskland. Man har därför mest sen dess satsat på att bygga motorvägar i det som var Östtyskland. På det vägar som Östtyskland byggde har man asfaltera om samt anpassat till Västtysk standare.
Omkring halva motorvägsnätet i Tyskland har fri fart, en siffra som minskar. Ett förbundsland har infört en maxhastighet på motorvägarna likt systemet i Sverige. Förbundslandet är Bremen vilket innebär att det inte finns en enda sträcka i Bremen med fri fart. Utan högsta hastighet i Bremen är 120 km/h[3], fast det generella rekommenderad hastigheten är 130 km/h på motorvägar med fri fart. Idén med fri fart kommer ifrån Tredje riket[4]. En av det starkaste argument för fri fart är "fri fart för fira medborgare" alternativt "fri fart för ett fritt folk". Ett av det strakast argumentet emot fri fart är miljön.
Som kompliment till motorvägarna finns förbundsvägarna (Tyska:Bundesstraße). Det täcker hela landet och består till stor del av vanliga landsvägar. Till skillnad ifrån motorvägarna som skyltas med blå-vit skyltning så skyltas förbundsvägarna gul-svart.
Förbundsvägarna skyltas enbart med siffra så Bundesstraße 1 skyltas enbart med en svart etta mot en gul skylt. När man skriver Bundesstraße 1 i kortform så blir det B1. Det flesta förbundsvägarna härstammar före Tysklands delning så när tyskland delades så blev vissa vägar avstängda. Det löste man i vissa fall som t.ex. med B1 att bygga en alternativ väg. Det blev då B1a. När Tyskland återförendades så öppnade B1 sträckning i det som var Östtyskland. Man har därför flyttat B1a till Aachen. Det händer också att man skyltar t.ex. B3n vilket innebär att man har gjort om sträckningen.
Vägnätet delas sedan in i Landesstraßen/Staatsstraßen, vilket är på delstatsnivå. Efter det kommer Kreisstraßen vilket är på distriktsnivå. Gemeindestraßen går på kommunalnivå. Till det kommer också "Övriga allmänna vägar"
Vägnätet uppgår till 656 140 km var av 5 249 km inte har någon beläggning utan är grusvägar.
Biltäthet
redigera- Antal bilar:53 600 000
- Antal bilar per 100 invånare: 65
Bilmärken
redigeraLista över tyska bilmärken samt dotterbolag.
- Bayerische Motorenwerke
- BMW
- MINI (Engelskt)
- Rolls-Royce (Engelskt)
- Daimler AG
- Opel (Ägs av GM)
- Porsche
- Volkswagen
- Audi
- Bentley (Engelskt)
- Bugatti (Franskt)
- Lamborghini (Italenskt)
- Škoda Auto (Tjeckiskt)
- SEAT (Spanskt)
- Volkswagen
Kollektivtrafik
redigeraTysklands järnvägsnät består av 40 826 km år 1998. Av det var minst 14 253 km elektrificerat och 14 768 km dubbeltspårigt eller mer.
Huvudaktören på det tyska järnvägarna är Deutsche Bahn (Tyska Järnväg) vilket är det tyska statliga järnvägsbolaget. Det kör med snabbtåget ICE, vilket går mellan det större Tyska städerna. ICE linjer för hastigheter uppåt 300 km/h finns bara mellan Nürnberg och München samt mellan Köln och Frankfurt am Main.
ICE går även till andra större städer utanför Tyskland, som Zürich, Wien, Amsterdam, Liège och Bryssel.
I stort sätt alla större städer i Tyskland är försätt med något av följande system: Pendeltåg (S-Bahn), Tunnelbana (U-Bahn), Spårvagn (Straßenbahn) och/eller Bussar, om inte av flera av dem.
Tåg som skall till Tysklands grannländer måste i alla fall utom Schweiz och Österrike byta strömstyrka
Tunnelbana
redigeraTunnelbana finns i fem tyska städer, det är i Berlin, Hamburg, München, Frankfurt och Nürnberg. Tunnelbanan i Nürnberg sträcker sig även till den närbelägna staden Fürth.
Vatten
redigeraViktiga floder för båttrafiken är Rhen och Elbe. En annan viktig vattenled är Kielkanalen, vilken förbinden Nordsjön med Östersjön. Den förkortar färdvägen resan med 280 sjömil jämfört om man ska ha åkt runt Jylland.
Hammnar av betydelse finns i: Berlin, Bonn, Brake, Bremen, Bremerhaven, Cologne, Dortmund, Dresden, Duisburg, Emden, Hamburg, Karlsruhe, Kiel, Lübeck, Magdeburg, Mannheim, Oldenburg, Rostock och Stuttgart.
Hamnen i Hamburg är den näst största i Europa och den sjunde största i världen år 2004.
Flygtrafik
redigeraDen vikitigaste flygplatsen i Tyskland är den i Frankfurt. I från flygplatsen avgår det plan till 304 destinationer i 110 länder.
Det viktigaste flygbolaget är Lufthansa. Andra flygbolag är Air Berlin, Germanwings och TUIfly.
Källor
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Referenser
redigera- ^ http://map.ioer.de/website/autobahn/index.htm (På Tyska)
- ^ http://www.autobahn-online.de/Neubau1950.html
- ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/varlden/artikel_387889.e24
- ^ http://www.e24.se/samhallsekonomi/varlden/artikel_387889.e24
A1
redigera- Schleswig-Holstein
- Hamburg
- Niedersachsen
- Bremen
- Niedersachsen
- Bremen
- Niedersachsen
- Nordrhein-Westfalen
- Niedersachsen
- Nordrhein-Westfalen
Avbrott
- Schleswig-Holstein
- Hamburg
- Niedersachsen
- Bremen
- Niedersachsen
- Bremen
- Niedersachsen
- Nordrhein-Westfalen
- Niedersachsen
- Nordrhein-Westfalen
Avbrott
A2
redigeraPlanerade motorvägar
redigeraVägar Västmanland
redigera- Länsväg U 500
- Länsväg U 501
- Länsväg U 502
- Länsväg U 503
- Länsväg U 504
- Länsväg U 505
- Länsväg U 506
- Länsväg U 507
- Länsväg U 509
- Länsväg U 511
- Länsväg U 512
- Länsväg U 513
- Länsväg U 515
- Länsväg U 516
- Länsväg U 517
- Länsväg U 518
- Länsväg U 519
- Länsväg U 520
- Länsväg U 521
- Länsväg U 522
- Länsväg U 523
- Länsväg U 524
- Länsväg U 525
- Länsväg U 526
- Länsväg U 527
- Länsväg U 528
- Länsväg U 529
- Länsväg U 530
- Länsväg U 531