Bernburg (Saale)[3] vid floden Saale, är en stad i Salzlandkreis i förbundslandet Sachsen-Anhalt i Tyskland.
| Bernburg (Saale) | |||
| Stad | |||
 | |||
|
|||
| Land |  Tyskland
| ||
|---|---|---|---|
| Förbundsland | Sachsen-Anhalt | ||
| Kreis | Salzlandkreis | ||
| Höjdläge | 85 m ö.h. | ||
| Koordinater | 51°48′N 11°44′Ö / 51.800°N 11.733°Ö | ||
| Yta | 113,46 km² ()[1] | ||
| Folkmängd | 34 838 (2011)[2] | ||
| Befolkningstäthet | 307 inv./km² | ||
| Borgmästare | Henry Schütze (Tysklands socialistiska enhetsparti) | ||
| Postnummer | 06406 | ||
| Riktnummer | (+49) 03471 | ||
| Kommunkod | 15 0 89 030 | ||
| Geonames | 6551215 2950073 | ||
| OSM-karta | 124297 | ||
  Bernburg (Saale) i Tyskland
| |||
_in_SLK.png) Läget för staden Bernburg (Saale) i Salzlandkreis
| |||
| Webbplats: Bernburg | |||
_Banner_2.svg)
Bernburg omtalas redan på 900-talet och var 1244–1469 och 1603–1869 huvudsäte för linjerna Anhalt-Bernburg av huset Askanien.[4]
Den gotiska Mariakyrkan på västra flodstranden uppfördes på 1000-talet och ombyggdes på 1400-talet. Vid flodens högra strand ligger stadsdelen Bergstadt med det furstliga slottet från 1600-talet. Staden omges av saltfyndigheter som lagt grunden för en omfattande kali- och sodaindustri, och var även tidigare känd som kurort med saltbad.[5]
På grund av sina flygplansfabriker utsattes staden för bombangrepp under andra världskriget.[5]
Tötungsanstalt Bernburg
redigera
Under andra världskriget inrättade nazisterna en ”eutanasianstalt”, Tötungsanstalt Bernburg, i Bernburgs gamla sjukhem. Detta skedde inom ramen för Nazitysklands eutanasiprogram (dödshjälpsprogram) Aktion T4 som innebar att man avlivade personer med funktionsnedsättning och psykisk sjukdom. Anstalten i Bernburg användes även för den särskilda Aktion 14f13 inom vilken fångar från koncentrationsläger mördades. Mellan den 21 november 1940 och den 30 juli 1943 mördades i Bernburg omkring 14 000 personer. Offren gasades ihjäl med hjälp av kolmonoxid.
Ansvariga för massmordet i Bernburg var bland andra Irmfried Eberl, Karl Brandt, Franz Stangl och Christian Wirth.
Källor
redigera- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2023, Statistisches Bundesamt, 28 oktober 2024, läs online, läst: 16 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.03.2020” (Excel). Statistisches Bundesamt. 2020. https://www.destatis.de/DE/Themen/Laender-Regionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Archiv/GVAuszugQ/AuszugGV1QAktuell.xlsx?__blob=publicationFile. Läst 8 juni 2020.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 786
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947 Arkiverad 12 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.
