Sven Rosborn

Var har verktygsfältet tagit vägen

Har fått ett stort problem. När jag ska redigerar har verktygsfälten med knappar direkt över redigeringsrutan försvunnit. Vad har hänt? Har desperat försökt finna felet. Kan ju inte redigera längre. Sven Rosbron.

Det är en gammal bugg som även jag tycker blivit värre. Förut räckte det oftast att förhandsgranska en gång så laddades sidan om med verktygsfälten. Nu kräver det oftast fler omladdningar. Jag kan bara tipsa om "snabbmallarna" under spara knappen där man får lite hjälp i varje fall.--LittleGun (disk) 19 juni 2013 kl. 15.14 (CEST)

Tack ska du ha. Hoppas att buggen kan rättas till någon gång. Har precis lagt in en stor text- och bildändring för Brönnestads kyrka och det tog evigheter att jobba utan knappar. Sven Rosborn

Arkiv

Användare: Sven Rosborn/Diskussion 2006

Användare: Sven Rosborn/Diskussion 2007

Användare: Sven Rosborn/Diskussion 2008

"Litteratur"-rubriken

Hej! I vissa artiklar du skriver tar du med en "Litteratur"-rubrik. "Litteratur"-rubriker bör undvikas, eftersom de är tvetydiga. Skriv hellre "Källor" (om det är källor) eller "Vidare läsning" (om det inte kan verifiera materialet, utan det bara är vidare läsning). Vänligen, Calandrella 1 januari 2009 kl. 18.21 (CET)

Falsterbo fyr

Hej, du skulle inte kunna fixa in lite källor i den artikeln, så kan den kanske märkas som rekommenderad? /Grillo 21 mars 2009 kl. 00.56 (CET)

Det är fixat. Sven Rosborn 21 mars 2009 kl. 12.36 (CET)

Falsterbokanalen

Hej Sven, jag undrar om du möjligen sitter på någon gammal (färg)bild på Falsterbokanalen med den gamla bron? Den byttes ju 1991. Jag har redan frågat här, i samband med att jag hittade en bild från 60-talet som möjligen kan användas. Men det vore ju roligare att ha en i färg... /Grillo 8 april 2009 kl. 11.32 (CEST)

Tyvärr, detta är en bristvara i mitt fotoarkiv. Vi har inte heller sådant kort på Fotevikens Museum. Sven Rosborn 8 april 2009 kl. 16.37 (CEST)

Äldre historiska framställningar

Hej! Du har gott renommé som historiker här på bygden och därför tänkte jag ställa frågan - hur bör man se på äldre historiker och deras verk? Kan man använda dem som källa? Jag har nämligen för mig att du vid något tillfälle har sagt att eftersom primärkällorna inte har ändrats så kan en text av en historiker som är gjord på, säg, 30-talet fortfarande vara aktuell om inget nytt har skrivits i ämnet. Jag tror det var Birger Nerman som diskuterades just det gången. Vad säger du? Mörkerman 17 april 2009 kl. 14.29 (CEST)

Hej,

Det har alltid funnits en trend att förringa äldre tiders forskarresultat. Detta är i sig olyckligt. Forskningen - även humanistisk forskning - går ju framåt så det vore konstigt om allt äldre skulle stå sig; så är det givetvis inte. Till skillnad mot t.ex. läkevetenskapen är emellertid humanistisk forskning oftast baserat på teorikedjor - inte alltför sällan lyfts saker fram som just vid skrivandet är "på modet". Det räcker med att bara studera arkeologisk litteratur under de senaste 30-40 åren för att se denna effekt. Primärkällornas vittnesbörd, oavsett om dessa är skriftliga, arkeologiska, naturvetenskaplig typ dendrokronologi, osteologi etc är emellertid svåra att rubba - teorierna man skapar utifrån dessa kan däremot skifta från tid till annan. Man ska dessutom inte sluka allt som "sanning" bara för att det förekommer i nya böcker. Som exempel kan jag nämna den nya översättningen av Färöingasagan som kom ca 1990. Här översatte man "Halör marknad" i Skåne med "Skanör marknad" varefter man i teorikedjan sedan drog slutsatsen att sagan måste ha nedtecknats efter ca 1200 då Skanör uppkommer. Alltså var den alltför ung för att vara pålitlig som källa. Men i originalsagan står inte Skanör utan Halör! Alltså en felöversättning vid nyutgivningen. Så var det med den moderna forskningen! Jag kan rada upp fler sådana exempel där de äldre forskarnas publiceringar är mycket bättre än de slarviga som ibland förekommer i dag.

Har precis fått i min hand originalet till historiedocenten Sjöborgs tryckta tal om vikingarnas- och de kristnas religion i Sverige som han höll under jubelfesten i Lund 1793. Om man tar bort allt tidstypiskt svammel om Gud och kung etc innehåller talet en förvånansvärt klar insikt om de äldre källornas vittnesbörd. Sådant gör att jag har respekt för äldre forskare - men med måtta och baserat utifrån deras egen tids samhällsvärderingar! Sven Rosborn 17 april 2009 kl. 20.25 (CEST)

Fint skrivet. Jag uppskattar verkligen din närvaro på Wikipedia. /Hedning 17 april 2009 kl. 21.12 (CEST)

Bra bilder, dock: en kartfråga

Hej Sven,

Jag upptäckte just att du har många fina bilder, kartor mm relaterade till svensk/nordisk historia på din sida på Commons. Suveränt, de hade jag inte sett tidigare!

Jag har dock några frågor angående bilden Map_of_old_churches_in_Scandinavia.jpg, kartan över bebyggelse i sydsverige baserat på medeltida kyrkor och som är grunden för Vikingatida bebyggelsemönster. Om man jämför med historiska källor och omnämnda platser, liksom med koncentration av runstenar, liksom med senare befolkningstätheter, så skiljer sig din karta en hel del. På din karta är Mälardalen relativt folktom. Är detta verkligen rimligt? Eftersom kristendomen och kyrkobyggandet spreds från söder, borde inte befolkningstäthet med hjälp av kyrkomätningsmetod bli starkt missvisande? Och en hel del data tycker jag behövs för att kartan ska kunna tolkas: hur har du beräknat färgläggningsområdena? Och vilka årtal avses för kartan?

Koios 27 april 2009 kl. 11.02 (CEST)

Hej, Utgångsmaterialet för kyrkorna inom nuvarande Sveriges gränser har varit Generalstabens förnämliga kartmaterial som de publicerade 1967 "Kartor över det medeltida Sverige och dess ortnamn". För att få ett mått på tätheten av kyrkor har jag utifrån varje kyrka kontrollerat hur många andra kyrkor som fanns inom en radie på 2,5 km. Därefter har jag utökat radien till 5 km och räknat alla som fanns i hela detta område. De kyrkor som fanns mindre än 2,5 km blev således räknade två gånger. Sedan har jag lagt ytterligare en radie på 7,5 km och upprepat proceduren. Detta betyder att ju närmare en kyrka ligger en annan ju högre värde har uppmätts. Varje kyrka har på detta sätt fått en summa som sedan lätt har kunnat ställas samman till en grafisk bild. Metoden innebär dock att om en kyrka ligger närmare ett större vatten än 7,5 km blir det lite missvisande. Ligger kyrkan närmare större vatten än 5 km ökar detta fel givetvis. Ta t.ex. Ölands södra del som är så smalt att värdena blir mindre utifrån det faktum att kyrkor inte kan ligga i vatten.

Jag har ju haft förmånen att i min tjänst bara de senaste nio åren färdas runt nästan 3800 mil i Sverige med husbil för att kontrollera och undersöka kulturlämningar i terrängen, däribland kyrkor. Jag tycker nog att kartbilden vad det gäller Mälarområdet stämmer bra med verkligheten. Söder om Mälaren finns nästan inga kyrkor och koncentrationen av kyrkor norr därom ligger upp mot Uppsala och norr därom samt med en utbredd bas i södra Uppland. Du kan se det totala antalet medeltidskyrkor som punkter på min karta här: [1]

Jämför t.ex. det relativt begränsade punktantalet i Uppland med de stora förtätningarna runt Falköping och norr om Skara i Västergötland - för att inte tala om tätheten i Skåne.

Sven Rosborn 27 april 2009 kl. 16.10 (CEST)

Sven, din egen privata uppfattning efter färder med husbil räcker nog inte riktigt, är jag rädd. Ditt svar i övrigt är dessvärre inte tillfredsställande; du svarar inte på några av frågorna. Har kartan publicerats någonstans utanför Wikipedia; helst i en skrift som genomgått peer-review? Om den inte har det, så kan vi nog inte använda den. Är det en etablerad metod att mäta historisk befolkningstäthet med hjälp av kyrkobyggnader? Koios 27 april 2009 kl. 18.09 (CEST)

Publicerades först gången i sin helhet i den stora vikingaboken till vikingautställningen i Florens 1989. Har sedan dess använts ett antal gånger i faktaböcker. Innan dess publicerades metoden som en delstudie över befolkningstätheten redan 1984 i Riksantikvarieämbetets bok "Malmö. Den medeltida staden och dess omland". Metoden är självklart användbar. Ju större befolkning ju tätare med kyrksocknar = kyrkbyggnader. Andra personer som t.ex. professor Berta Stjernqvist i Lund har tidigare publicerade en karta över de medeltida kyrkorna i Skåne som exempel på tättbefolkad bygd. Sven Rosborn 27 april 2009 kl. 21.22 (CEST)

Kartan har alltså publicerats, men inte i en text som har genomgått peer-review, ok. Problemet är att antalet kyrkor / kvadratkilometer kan skilja sig av många anledningar, tex:

- Vilken tid som området kristnades; att bygga kyrkor är en stor investering och tar tid, det innebär att många fler kyrkor inom perioden kommer att finnas i de områden som kristnades först

- Disponibel inkomst / capita; ju högre inkomst, desto fler kyrkor han man råd att bygga

- Religiositet; i mer religiösa områden byggs fler religiösa byggnader

- Relativkostnad; i områden där byggnadsmaterial är billigt kommer det att byggas fler kyrkor

- Kultur och traditioner; i vissa områden kanske man föredrar många men små kyrkor, i andra kanske färre men stora (Uppsala domkyrka, t ex)

- och så vidare...

Minst sagt knepigt, alltså! Och när jag tittar på den punktade kartan, så tycker jag faktiskt fördelningen ser annorlunda ut där. Koios 27 april 2009 kl. 22.10 (CEST)

Vi kan givetvis köra en vetenskaplig debatt här men det räcker med att kartan är publicerad offentligt och i sammanhang där andra forskare/sakkunniga på vikingatiden har medverkat samt att offentliga medel möjliggjort de olika publiceringarna. Sedan hänger jag inte med på många av dina punkter. Din uppfattning om t.ex. punkt 1 förstår jag inte. Det första som byggdes var ju inte stenkyrkor utan träkyrkor vars spår återfinnes i våra medeltidskyrkors golv. Inget var billigare än trä och den varan fanns överallt - alltså faller också din punkt 4 om billigt och dyrt byggnadsmaterial. Kristningsprocessen och sockenbildandet har dessutom gått väldigt snabbt. Redan 1066 - troligtvis tidigare - är den uppdelning i antalet kyrksocknar som vi känner på 1700-talet i Skåne fullbordad - på endast mindre än kanske fem decennier. Uppland har troligtvis varit lite senare men inte mycket. På 1060-talet samlas biskopar, däribland Dalbybiskopen Egino i Sigtuna och planerar att bränna Uppsalatemplet.

Punkten 5 blir också märklig. Det var inte ett allmänt personligt tyckande om man ville ha stora eller små kyrkobyggnader som styrde sockenbildningen. Det var i stället frågan om att ha så många gårdar att sockenkyrkan kunde få den avkastning som fordrades till tiondet, dvs medel till prästen, till biskopen till kyrkobyggnadens underhåll etc. Alltså ju tätare bild av socknar och sockenkyrkor, ju tätare med gårdar och därmed befolkning.

Ju större befolkningsområde ju större intresse för maktens män att styra genom religionen - det har alltså inte varit frågan om större eller mindre religiösa områden utan om maktutövning i viktiga geografiska områden. Om du lägger ut alla de viktiga händelser som finns i vår svensk-skånska medeltidshistoria är det frapperande att i stor sett alla hamnar inom de områden som på min karta har hög kyrkotäthet.

Just det sista som du säger, att du tycker dig personligen se andra strukturer i kartan, är just det - det personliga tyckandet - som jag har försökt eliminera genom att använda en enhetlig mätmetod både på det svenska såväl som det danska materialet. Som statistiskt material är medeltidskyrkorna dessutom intressanta. Vi känner kanske mer än 80-85% av den totala mängden vilket ger en mycket säker statistisk bild.

Sven Rosborn 27 april 2009 kl. 23.12 (CEST)

Hedras den som hedras bör

Hej Sven! Jag har under lång tid följt det du skrivit och haft mycken glädje av detta, såväl text som bildmaterial. Därför vill jag först ge dig en silverne pusselbit för ditt gedigna arbete och uppmuntra dig till fortsatt verksamhet! Får jag dessutom passa på tillfället att tipsa dig om att det kan vara bra att arkivera din diskussionssida emellanåt? Den är mycket lång och det är mycket att rulla förbi innan man kommer längst ner... Du vet säkert hur det går till, men jag tar mig friheten att lämna ett tips därom. Så här gjorde jag när jag arkiverade mina diskussioner:

1. Jag skapade en ny rubrik högst upp på sidan:==Arkiv==
2. Under rubriken satte jag mallen {{arkiv}}
3. Sedan sparade jag.
4. Jag öppnade min diskussionssida för redigering igen och klippte sedan ut inläggen jag ville arkivera. En informell standard är årsvis.
5. Sedan sparade jag.
6. Efter detta skapade jag sidan [[Användardiskussion:Riggwelter/Arkiv 2007]] (när det var 2007 jag skulle arkivera)
7. Jag klistrade in de inlägg jag klippte ut
8. Sparade igen
9. Klart! Riggwelter 27 april 2009 kl. 23.31 (CEST)

Tack så mycket för den pusselbiten. Jag har också arkiverat gamla diskussionspunkter. Ett problem har dock dykt upp under de sista månaderna. När jag öppnar Wikipedia på min dator kan det ta fruktansvärt lång tid - speciellt om jag ska skriva in eller korrigera. Upp till en minut för att spara är inte ovanligt. Alla andra Internetadresser går blixtsnabbt. Detta gör skrivandet till ett litet elände. Sven Rosborn 29 april 2009 kl. 07.16 (CEST)

Stora Hammars gamla kyrka

Hej, jag upptäckte nyss det här och har inte läst igenom allt än, men jag ville tacka för (ännu en) jättefin artikel. Den här gången lite speciellt, eftersom det var där mina föräldrar gifte sig och om jag inte minns helt galet där jag döptes (jag minns nog inte själva dopet dock...). MVH Grillo 24 juni 2009 kl. 05.10 (CEST)

Germaner

Hej Sven! Det diskuteras vilt på artikeln Germaners diskussionssida hur man i dag skall, bör och kan definiera germaner och dessas eventuella ursprung (alltså hur långt bak man från arkeologisk, lingvistisk och historisk grund teoretiskt skulle kunna spåra germaner såsom "kultur"/"språk" - etnicitet hoppas jag är lagt åt sidan). Diskussionen handlar mycket om hur man väger olika källor för olika påståenden, och jag tror att det vore värdefullt om en professionell arkeolog kanske skulle kunna säga lite om antingen den bristfälliga artikeln under uppbyggnad eller om diskussionen som sådan. Om du har tid och ork vill säga. Tack på förhand. /Hedning 31 augusti 2009 kl. 20.15 (CEST)

Absid

Här tror jag vi kan behöva fortsätta att tänka lite högt. Ämnet är intressant, men påståendena känns... underliga. Riggwelter 1 oktober 2009 kl. 22.28 (CEST)

Hej, och hjälp

Jag ser att Du tillhör de få lite erfarnare skribenterna här på wikipedia. Jag har nu kämpat med Köpenhamn och dess historia sedan den här kylan kom. Nu har Ygmer tagit bort både slaget på Köpenhamns redd 1801 och Köpenhamns förstörelse av landsatta trupper 1807 tagits bort. Ygmer bara tar bort och tar bort. Eftersom Du måste ha god respekt även hos denne Ygmer, så hoppas jag om möjligt på lite hjälp. (Är Du fågelintresserad så gärna titta över vad jag lagt till om "gråtrut", Larus Argentatus. Jag tror inte gulbenta (nordliga) är egen art, se bilden). Mvh 83.249.35.144 12 januari 2010 kl. 10.41 (CET)

Trelleborgar...

Tack för dina bidrag kring ringborgar. Claes Wahlöö och jag har tittat runt lite kring borgen i Lund. Helt klart har det funnits en borg - gammal som gatan -tesen avslöjar den.--Jonas Andréasson 27 januari 2010 kl. 22.46 (CET)

Det försvunna Malmö

Jag har läst din bok Det försvunna Malmö och fascinerats något av de karaktärer som omnämns i boken. Jag har bland annat läst om Johanna Ek, boende i Hjorttackegatan 2 på Väster i Malmö, men hennes leverne beskrivs inte närmare. Jag undrar bland annat om du vet ungefär när hon var född. Jag sökte i en dödbok och hittade en kvinna med namnet som föddes 1805 och dog i juli 1888, men jag är inte säker på att det är hon. Du som kan sådant här bättre, vad vet vi egentligen om henne? /83.249.101.0 15 februari 2010 kl. 13.43 (CET)

Hej, Uppgifterna om denna skollärarinna har jag från Isbergs biografiska bok "Ur min drömvärld" sid 575. Här står bl.a att: Johnna Catharina Ek var född i Malmö Garnisonsförsamling 15 aug 1821 som dotter till artilleristen Sven Ek och hans hustru Kersti Lundgren. Samtidigt som hon hade tjänst som slöjdlärarinna förestod hon hushållet hos skolläraren vid Västra skolan, den i fattighuset därintill boende Valentin Djurberg efter att dennes hustru dött 15 okt 1859. Hon dog 3 jan 1888. Sven Rosborn 16 februari 2010 kl. 12.27 (CET)

Tack för ditt svar. Blir emellertid lite konfunderad, efter att jag läst i boken igen och sett att Johanna Ek var den första läraren "på plats" när drottning Josefinas slöjdskola startades 1826. Hon kan ju orimligt ha varit fem år när hon började arbeta som lärare, hehe. Är författaren till ovan nämnda bok Anders Ulrik Isberg, född 1867, eller är det en annan Isberg det är tal om? /83.249.101.0 16 februari 2010 kl. 15.18 (CET)

Intressant, unga lärare förr! Det är Anders Ulrik j:r men han växte upp just i de kvarteren under andra hälften av 1800-talet så han borde ju veta (även om hans äldre forskning om Malmö inte är mycket att ha). Sven Rosborn 16 februari 2010 kl. 16.07 (CET)

Förmodar att Isberg tog fel på födelsedatumet (eller så började hon arbeta på skolan senare)... hur det än ligger till; förstås skolläraren född 1799 när du nämnde Valentin Djurberg, eller gäller det någon annan med samma namn? /83.249.101.0 17 februari 2010 kl. 12.56 (CET)

Lyckstaborg i Örkelljunga

Hej Sven! Kolla gärna på den av mig nyligen skrivna artikeln om Lyckstaborg i Örkelljunga. Jag hoppas att du kan förbättra eller såga den. /Hedning 19 mars 2010 kl. 10.10 (CET)

Slaget på Vikens is

Goddag, Har du möjlighet att kasta ett öga på den nya artikeln Slaget på Vikens is, enda källan i artikeln verkar vara anteckningar av en kyrkoherde från 1700-talet. Är detta slag omskrivet i modernare källor? Mvh --Ankara 17 april 2010 kl. 10.21 (CEST)

Ales stenar, referens

Jag har inte läst din bok, men eftersom den tar upp skeppssättningarna i närheten kanske den också berör de andra argumenten som nämns i artikeln. I så fall kanske du kan komplettera den befintliga referensen med boken, så att artikeln också får en mer beständig referens än VoF:s webbplats. Sjö 19 juli 2010 kl. 09.05 (CEST)

Hej, bra att du skrev detta inlägg - jag fick tid att kontrollera. Det är givetvis inte i vikingaboken jag publicerat Ale stenar utan boken som förgick denna, nämligen: "Den skånska historien. Före skrivkonsten". Ale stenar är ju inte från vikingatiden utan från vendeltiden efter C14 dateringarna att döma. (Jag får skylla på värmen i detta mitt uppenbara hjärnsläpp!)

Tre viktiga källor måste med i artikeln: Professor Märta Strömberg är den väl meriterade arkeolog som lett utgrävningarna på Österlen och vid Ale stenar. Hon har i boken: Märta Strömberg: Från bågskytt till medeltidsbonde. Bosättningshistoria i och kring Hagestad. Ystad 1988 redovisat den äldre historien om monumentet och hur man misshandlat detta fornminne under sent 1800-tal fram till 1950-talet. Bl.a. har man tillfört tio stenar som inte fanns tidigare och man har dragit upp två stenar som funnits på ursprunglig plats för att kunna köra in en caterpiller för att schakta inne i fornlämningen. Stävstenarna var kullvräkta etc. 1988 hade man ännu inte gjort några utgrävningar i Ale stenar. Märta ställer sig därför i boken neutral till Curt Roslunds (Chalmers tekniska högskolas astronomiska avdelning) då publicerade teori att Ale stenar skulle vara en astronomisk kalender och att den skulle vara från bronsåldern (Curt Roslund: Forntidsmatematiker och astronom? Tidskriften Forskning och framsteg 1979:5). Märta noterar dock att "Curt Roslund avslutar sin artikel på ett mycket modest sätt genom att säga, att Ale stenar inte nödvändigtvis måste ha haft denna funktion men att det är en av flera möjliga tolkningar."

1997 publicerar Märta Strömberg resultaten från de då gjorda arkeologiska utgrävningarna: Märta Strömberg: C 14-dateringar vid Ale stenar. Ale. Historisk tidskrift för Skåneland 1997:1. Sex kolprover togs med dateringarna: 330-540, 540-650, 540-650, 545-745, 640-790 och 820-980, alla efter Kristus. Den äldsta dateringen kommer från en gravkruka, troligtvis tillhörande ett gravfält på platsen innan skeppssättningen restes. Genom de arkeologiska resultaten ändrade också Märta Strömberg givetvis sin uppfattning om att Ale stenar kunde vara från bronsåldern. Fakta har alltid företräde framför teorier.

Det kan i sammanhanget vara intressant att kalenderteorin ursprungligen inte alls är Bob Linds utan Curt Roslunds. Efter de gjorda utgrävningarna på platsen på 1990-talet och därigenom erhållna säkra arkeologiska dateringar ska emellertid Curt Roslund enligt uppgift ha avfärdat sin astronomiska teori. Ett av de två kolprov som daterats till 540-650 e.Kr hittades av Märta i nedgrävningen på botten av hålet intill en av de stenar som stod på ursprunglig plats. Om man inte accepterar att dateringen av detta prov är samtida eller äldre än stenresningen, förnekar man också basen för all arkeologisk vetenskapsmetodik, inhemsk såväl som internationell. Ale stenar är således från tidigast 500-talet, inte från bronsåldern.

Tyvärr framgår mycket av detta publicerade material som jag redogjort för ovan inte i artikeln. --Sven Rosborn 19 juli 2010 kl. 18.31 (CEST)

Låter bra. Jag vill dock inte lägga in de referenserna eftersom jag inte läst dem.Sjö 20 juli 2010 kl. 09.44 (CEST)

Uppladdning i "bulk"

Hej, jag lovade att skicka några länkar till dig angående att ladda upp många bilder på en gång. Programmet vi använde kan du hitta här. Det går att starta direkt från den sidan. Sedan skriver du helt enkelt in den information som programmet begär. Det du skriver i vänsterkolumnen är sådant som gäller för alla bilder. Som källa kan man skriva {{own}} som står för eget verk, och under upphovsman kan man skriva sitt namn. Licens väljer du också där, och en kategori som gäller för samtliga artiklar kan också placeras till vänster. Till höger kryssar du i bilderna du vill ladda upp och skriver nya filnamn för dem, tillsammans med sådant som du är bekant med hur man gör redan, såsom bildbeskrivning och kategorier. Bilderna hamnar sedan under commons:User:Sven Rosborn/gallery (notera litet g) där de listas efter tidpunkt för uppladdningen. Hoppas det var begripligt formulerat. /Grillo 31 augusti 2010 kl. 15.58 (CEST)

Träff i Malmö

Hej Sven!

Jag tycker att det kunne vära jätteintressant om du kunne visa runt (och berätta om staden?). Så nu försöker jag att flytta det en vecka - kanske det är bättre för dig? Jag hoppas att träffet blir av. Det ville vära väldig trevligt om vi alle kunne mötes :) --EPO 6 december 2010 kl. 20.43 (CET)

Hej, jag har lagt ett förslag på träff men det är bättre att vi lägger den till slutet av januari. --Sven Rosborn 6 december 2010 kl. 23.16 (CET)

Källhänvisning för nu levande personer

Jag har ett stort problem. Jag har velat lägga upp två artiklar över nu levande skånska kulturpersonligheter som jag kommit i kontakt med under min tid som museianställd, Eric Mårtensson och Hans Janstad. De har båda inom sina ämnesområden enormt stort renommé. Deras biografiska material finns i Fotevikens museums arkiv eftersom de ingår i museets kontakt- och samarbetsnät. Jag har tagit kontakt med dem för att dels begära lov att publicera en sammanställning av detta biografiska material, dels få eventuella kompletterande uppgifter. Inga av personerna har några släkt- eller andra ”opassande” relationer till mig som artikelskribent, relationerna är enbart av professionell art inom kulturområdet.

Nu har man emellertid åberopat att detta förfarande, att således ange källan till ett officiellt museums arkiv, inte räcker för Wikipedia och artiklarna därför ska tas bort. För mig blir det hela obegripligt. Som exempel kan nämnas att artikeln om mig själv, Sven Rosborn, då måste tas bort. En för mig obekant signatur ”Hedning” har nämligen initierat merparten av denna genom att använda det material som finns på Fotevikens hemsida och som det också hänvisas till. Materialet finns i arkivet därför att jag själv har skrivit mitt CV. Från handlingen i museets arkiv har man lagt ut uppgifterna på museets hemsida. Situationen är således densamma som för artikelnamnen ovan, bara ”än värre” eftersom jag själv skrivit mitt CV vilket ju är normalt.

Om artiklarna ovan således tas bort inträffar det märkliga att jag själv också måste begära och kräva att man tar bort artikeln om mig själv på grund av saklighetsbrister – vilka jag givetvis vet inte finns. Detta blir absurt. Jag tycker givetvis att om man som källa anger ett officiellt svenska museum, dess arkiv och/eller internetplats, måste detta räcka för trovärdighet på Wikipedia. --Sven Rosborn 8 januari 2011 kl. 09.20 (CET)

Den obekanta signaturen håller med. Informationen om dig, Sven, är ju dessutom inte särskilt kontroversiell. /Hedning 8 januari 2011 kl. 09.24 (CET)

Johan Cronman plaque

Can you do a better job of translating the Johan Cronman plaque into English from German for me. You may know the historical abbreviations used. --Richard Arthur Norton (1958- ) 27 januari 2011 kl. 17.13 (CET)

Am I correct when I say that the "Skåne fortress" is what we now call Malmo Castle? Are you able to help with any of the red links that are place names. I found a few that had articles once I deciphered the phonetic spelling. Is he buried at Caroli church? --Richard Arthur Norton (1958- ) 28 januari 2011 kl. 18.37 (CET)

Am I correct when I say that the "Skåne fortress" is what we now call Malmo Castle? Yes, He was buried in Tyska kyrkan that is the German Church i Malmö. This was destroyed in 1879 and a new church was build at the same place, "Caroli church".

Kogg

Hej Jag är inte insatt och kan inte diskutera antalet master på en kogg. Emellertid finns fler källor som uppger att koggen senare byggdes med flera master – uppgiften finns i bland annat NE. Avgörandet är ditt, eftersom jag inser att du har betydligt djupare kunskap i ämnet än jag.

Vänliga hälsningar HSE 23 mars 2011 kl. 08.39 (CET)

Hej HSE, Det kommer under 1400-talet skepp med fler master men dessa benämnes i medeltida källor inte för koggar utan ofta som "holkar". Man har länge diskuterat vad egentligen en holk stod för men den allmänna definitionen av en kogg är att den endast förde en mast. Vad gäller Koggmuseet i Malmö är det tråkigt att man från kommunen inte ville ha kvar det längre. Vi på Fotevikens Museum har dock den fortsatta entreprenaden att segla och sköta om de två koggarna. Skeppslaget kommer bl.a. att med den stora koggen besöka Medeltidsveckan på Gotland i år. --Sven Rosborn 23 mars 2011 kl. 10.36 (CET)

Oxiemästaren

Hej, mycket intressant om Oxiemästaren, jag antar att du formaterar artikeln klart. Är det bekräftat att figuren på dopfunten i Oxie kyrka föreställer ett lejon, jag tycker den liknar mer en lemur eller ett spökdjur? Vänligen, --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 27 mars 2011 kl. 17.13 (CEST)

Hej, Ja, det finns ytterligare en bild av samma lejon på funtens baksida och just lejonet som äter vindruvor - antagligen symboliserande Jesus genom nattvardsvinet som ju var gjort av vindruvor - är så oerhört typiskt för enbart Oxiemästaren. --Sven Rosborn 27 mars 2011 kl. 17.45 (CEST)

Sliprännor

Hej, jag såg ditt inlägg och då verkade det ha löst sig så jag ingrep inte. Det verkar dock som att samma konton om och om igen lägger in astronomispekulationerna utan att använda diskussionssidan, så vi har försökt återställa till några tidigare versioner. Det vore kanske en idé att på något neutralt sätt och i passande mängd text redogöra för astronomispekulationerna, även om det kanske är att tro för mycket att det skulle göra att de här enfrågeanvändarna lägger av... /Grillo 15 april 2011 kl. 07.02 (CEST)

Kan någon ge en vettig förklaring till varför referensen till Göran Henrikssons artikel från symposiet i Moskva år 2000 inte får vara kvar? En artikel som är granskad och godkänd av arkeologiska institutionen i Moskva och f.ö. accepterad i den internationella arkeoastronomiska världseliten. -- Också underligt om Oskar Lidéns artikel i fornvännen 1937 inte heller får vara kvar. Allt är mycket märkligt--Ammunden 25 februari 2012 kl. 18.03 (CET)

Ammunden har spammat flera sidor med exakt samma inlägg. Artikelns utformning och innehåll diskuteras på artikelns diskussionssida, inte här på Svens diskussionssida. Riggwelter 25 februari 2012 kl. 20.16 (CET)

Fråga

Hej!

Tack för ett spännande bidrag! Jag undrar, det är inte så bra att du har en källa du kan ange till uppgifterna? MVH/Idunius 1 maj 2011 kl. 22.06 (CEST)

Ja, någonstans i mitt bibliotek har jag en skrift om James utgiven av Faarvejle museum. Jag ska försöka hitta fram den. Jag var ansvarig för Malmöhus under lång tid och har tidigare forskat i ämnet. Jag är t.ex. frågande inför uppgiften om att han skulle ha försökt fly från Malmöhus. Det finns ett brev innan han överförs till slottet att man ska igenmura priveten så att han inte kan fly. Antagligen har detta misstolkats som att han försökt fly. Men han hade ju inte kommit dit än!--Sven Rosborn 2 maj 2011 kl. 09.05 (CEST)

Nu blir jag väldigt nyfiken - vad spännande! Hoppas att du hittar skriften. Vilket roligt jobb, och vilken intressant forskning. När det gäller Bothwell brukar han försvinna ut i "han dog vansinnig i dansk fångenskap"-periferin när man studerar tudor-tid, och jag har ofta varit sugen på att gräva lite i hans spår, men tiden har liksom aldrig räckt till. Så dina uppgifter är lite för mig som att vifta med en korv framför nosen på min Cavalier king charles spaniel... ;-) MVH/Idunius 2 maj 2011 kl. 13.15 (CEST)

Wiki loves monuments

Jag såg att du laddat upp en del bilder på Bosjökloster och tänkte tipsa dig om fototävlingen Wiki loves monuments som pågår på Commons under september. Alla byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen, liksom alla objekt i fornminnesregistret ingår i tävlingen.--ArildV 4 september 2011 kl. 21.39 (CEST)

Jo, det är nog bra men jag har ju redan laddat upp bilderna på Commons och kan rimligen inte ladda upp dem en gång till. Tråkigt. --Sven Rosborn 5 september 2011 kl. 07.26 (CEST)

Det går att ordna genom att lägga in mallen {{Wiki Loves Monuments 2011|se}} manuellt i efterhand på Commons. Jag tog mig friheten att göra det med dina bilder.--ArildV 5 september 2011 kl. 07.40 (CEST)

Äntligen verkar det finnas en öppning att börja göra en logisk uppdelning av fakta som rör nordmän i allmänhet, på sidan nordmän, och tillfoga material som rör bara vikingar på deras respektive artikelsidor. Det vore roligt om detta ger dig ny energi att delta i ett konstruktivt arbete för detta. Kanske t.o.m. det kan gå att starta projekt viking, och projekt nordmän, för att strukturera arbetet ytterligare, och förhindra framtida eviga diskussioner och redigeringar baserade på missuppfattningar? Dan Koehl 9 oktober 2011 kl. 14.20 (CEST)

Referenser

Hej! Bra om du svarar på Ammundens påpekande här, så att vi kan stänga den delen av diskussionen... Riggwelter 26 februari 2012 kl. 17.58 (CET)

Tack för ditt utmärkta svar. Fär att få lite tyngd bakom det hela, kan man tänka sig att du lägger in den referens som du tycker är helt OK att ha med i artikeln, men som vi rensat bort? Riggwelter 26 februari 2012 kl. 18.32 (CET)

Skåneland

Du kanske vill ta en titt på artikeln Skåneland? Le Lapin Vert (disk) 2 april 2012 kl. 15.05 (CEST)

tack för din kommentar. Kanske du också kan se vad som blivit av Skånes historia.Yger (disk) 10 januari 2013 kl. 18.27 (CET)

Artikeln Harald Blåtand

Hej! Jag skrev att det fanns illustrationsbehov i artikeln Harald Blåtand. Såg din kommentar- Lagt till bild. Det finns inga fler relevanta motiv att täcka denna artikel med/ KOMMENTAR: Ber att få tacka så mycket för ditt snabba agerande med att lägga till en bild! Mvh --Allexim (disk) 5 augusti 2012 kl. 14.08 (CEST)

Köpenhamns historia

Har du en källa till Köpenhamns äldre historia? Danskspråkiga wikipedia talar om en gård på platsen och några till inom dagens stadsregion. Som artikeln nu såg ut var den väldigt vag i vad fynden skulle handla om.--FBQ (disk) 14 januari 2013 kl. 23.41 (CET)

Jag läste danska artikeln lite bättre. Det verkar vara tydligt att det som hittats Mikkel Bryggers Gade, Vestergade och Gammeltorv/Nytorv, är någon form av stadsliknande bebyggelse, och att den dateras till före år 1100. Det skulle behöva stå i svenskspråkiga artikeln också - har du tillgång till källan - den verkade ha använts i svenskspråkiga artikeln också.--FBQ (disk) 14 januari 2013 kl. 23.49 (CET)

Eftersom jag lancerade teorin om en trelleborg i anslutning till Ströget i min bok "Den skånska historien. Vikingarna" redan 2004 efter att ha gått igenom alla äldre grävningar i området (http://www.fotevikensmuseum.se/pdf/Skaneshistoria2.pdf sid 101ff) har jag fortsatt att ha ett visst intresse att följa upp vad som händer i Köpenhamn arkeologiskt - och det händer mycket. Min källa om det vikingatida Köpenhamn är en muntlig från en av de många arkeologerna som arbetar med materialet så även om den är relevant kan den knappast anges på Wikipedia. Några artiklar berättar emellertid om att man nu ska ner till vikingatiden för stadens grundande och dessa kan kanske användas på Wikipedia.

Man har tidigare funnit en säker vikingatida brangrav vid Clemenskyrkan vilket visar på en vikingatida sockenbebyggelse redan på 1000-talet i området för nuvarande Ströget: http://videnskab.dk/kultur-samfund/nyt-fund-vikingekirke-i-kobenhavn

Se också här: http://politiken.dk/ibyen/nyheder/gadeplan/ECE1723052/nye-fund-aendrer-markant-paa-koebenhavns-historie/

--Sven Rosborn (disk) 15 januari 2013 kl. 09.31 (CET)

Aha, då kanske jag kan lita på att du uppdaterar artikeln efter den senaste forskningen? Du är säkert mer påläst och har tillgång till mer matelia än jag har. När jag läste den lät det hela väldigt vagt, utan datering och utan några uppgifter om när fynden gjorts, så det kändes svårt att avgöra om det verkligen handlade om fynd från före 1100-talets mitt. Mvh.--FBQ (disk) 15 januari 2013 kl. 14.30 (CET)

Urnefältskulturens siffersystem

Hej. Jag blev rekommenderad att kontakta dig angående ovanstående artikel. Den verkar lite suspekt i.o.m. många försåtliga referenser. Det vore hemskt trevligt av dig om du orkade kasta ett öga på den, du som känner till fältet bättre än jag kanske vet om det är någonting vedertaget eller ej. Tack på förhand Niklas R (D^#) 16 januari 2013 kl. 20.56 (CET)

Jag är tyvärr inte så insatt i detta ämne att jag känner mig kapabel att kommentera och eventuellt korrigera. Man hänvisar ju i de andra språkversionerna enbart till en bok: Meller, Harald (Ed.), Der geschmiedete Himmel, Ed. Landesamt für Denkmalpflege und Archäologie Sachsen-Anhalt (2006)ISBN 3-8062-1907-9. Jag har den i mitt eget bibliotek men tyvärr i magasin på annan plats så jag kan inte nu kontrollera uppgifterna. Märkligt dock att artikeln inte verkar finnas på tyska eftersom det är där fynden gjorts. --Sven Rosborn (disk) 16 januari 2013 kl. 21.30 (CET)

Enwp har en artikel [2] som nämner Meller och den himmel som boken refererar till. Le Lapin Vert (disk) 16 januari 2013 kl. 21.35 (CET)

Tack ändå! Niklas R (D^#) 17 januari 2013 kl. 05.20 (CET)

Kartfråga

Hej Sven! När det gäller kartan "Map of old churches in Scandinavia.jpg", skall gråskalorna tolkas som: kyrkobyggnader tätare än 2,5 km, mellan 2,5-5 km, och 5-7,5 km eller? Mellan vilka årtal definieras de tidigmedeltida kyrkorna på kartan?--Dagjoh (disk) 17 januari 2013 kl. 19.31 (CET)

Basen i beräkningarna är de sockenkyrkor utanför städerna som omtalas under medeltiden. Arkeologin har visat att merparten av dessa sten- eller tegelkyrkor ligger på samma plats sedan den äldsta kristna tiden. Vid beräkningarna utgicks från de värden som du angett. --Sven Rosborn (disk) 17 januari 2013 kl. 21.51 (CET)

Tack för bidraget

Jag har lagt in Scaniabiografen, Malmö på wp:Månadens nyskrivna artiklar. Gör du fler intressanta och större saker (2000 byte och en källa är minimikravet) framöver, tveka inte att lägga in dem där så att de kan delta i den kommande omröstningen. Dessutom får vi bättre överblick över vilka artiklar som man skulle kunna ge en rekommenderad-stjärna. Eller kanske lägga in på Wikipedias huvudsida, under rubriken "Visste du att…". På wp:Månadens nyskrivna artiklar finns nu även en mängd bidrag som kandiderar till juni månads bästa nyskrivna eller utbyggda artikel (kanske har du lust att rösta?). Allt gott.--Paracel63 (disk) 13 juli 2013 kl. 01.17 (CEST)

Galärrammar

Jag har pysslat väldigt mycket med galärer senaste åren. Det mesta av en:galley är t.ex. material som jag lagt dit. Konsensus bland marinhistoriker som pysslat med antiken och medeltiden är att den försvann allra senast på 600-talet (Pryor & Jeffreys 2006, s. 134-35). Många andra säger att det skedde redan tidigare (Hocker i Morrison & Gardiner 1995, s. 95-99). Och lagom till tidig medeltid finns det ingen expert som längre anser att de användes. (Guilmartin 1974, s. 210-11). Galärer med två rammar har öht aldrig funnits, vare sig under antiken eller tidigare. Jag har för mig att det funnits fartyg i Medelhavet med två rammformade ändar, men då pratar vi åtminstone före 500 f.Kr. eller därikring, alltså långt innan triremen uppfanns.

Peter ^Isotalo 16 april 2014 kl. 16.14 (CEST)

Jag har kommenterat det här vidare i diskussion:Tullstorpstenen.

Peter ^Isotalo 16 april 2014 kl. 17.21 (CEST)

Rutschebanen

Hej! Jag såg att du hade tagit bort uppgiften om att Rutschebanen på Tivoli inte kom från Malmö. Jag har återställt din ändring eftersom du hade tagit bort en källbelagd uppgift. Se för övrigt vad jag har skrivit på Diskussion:Rutschebanen, Tivoli. Har du andra källor, är du välkommen att presentera dem på den diskussionssidan. Stigfinnare (diskussion) 23 april 2014 kl. 08.19 (CEST)

Hej igen! Efter att ha grävt vidare, anser jag att din korrigering var korrekt, se artikelns diskussionssida. Jag har återställt din redigering. Stigfinnare (diskussion) 23 april 2014 kl. 17.13 (CEST)

Wikilänkar

Du kanske redan har bockat > Inställningar > Finesser > Utseende > Förgreningskoll - markerar länkar till förgreningssidor? Då markeras alla förgreningssidor när artikeln förhandsgranskas. Tänkte på artiklarna jag mallade. Maundwiki (diskussion) 25 juli 2014 kl. 15.38 (CEST)

Norrländsk sockenbildning

Hej! I din fina karta över sockenbildning från "äldre medeltid" (dvs före 1250?) är hela Norrland utelämnat. Har du några tankar kring det? Från vilken tid är de sista av kartans socknar? Vilka källor grundas din analys på? Många av Norrlands socknar nämns första gången i Sexårsgärden från 1314, men tros vara från mellan 1150 och 1300 enligt John Kraft (2005). Stenkyrkor på dessa orter har i några fall daterats till 1100-talet, och i de flesta fall uppskattats till 1200-talet.Mange01 (diskussion) 6 juli 2015 kl. 01.22 (CEST)

Hej, När jag gjorde kartan utgick jag för Sveriges vidkommande från den mycket detaljerade redovisning i storfoliatformat "Kartor över det medeltida Sverige och dess ortnamn" som Svenska sällskapet för antropologi och geografi i samarbete med Generalstabens litografiska anstalt kom ut med 1967. Här har man plottat ut samtliga medeltida kyrkor, borgar, sätesgårdar, kloster, städer etc samt i ett omfattande index angett orternas nuvarande namn och deras äldre namnform (dock inte precisering av orternas äldsta årtal). Man har i publikationen en sammanhängande karta som omfattar det område som jag har tagit med i min analys, alltså upp till Gästrikland. Dessutom har man en karta från Dalarna till Ångermanland. Vid mitt arbete tog jag dock inte med dessa nordliga områden. Irriterande så här i efterhand men när jag analyserade kartan var det för mig i första hand frågan om Centralsverige kontra Danmark under medeltiden. Jag har därför också uteslutit Norge.

Jag gjorde emellertid för några år sedan en bearbetning av kartan över Norrland och den har jag nu lagt in på WikiCommon. Dock vet jag inte till vilken artikel den eventuellt skulle passa. Du hittar kartan här:

--Sven Rosborn (diskussion) 6 juli 2015 kl. 19.29 (CEST)

Det var snabbt jobbat! Jag la in den i de flesta artiklar där även den gamla kartan finns. Kan man tänka sig att detta är identiskt med de sockenkyrkor som förekommer i sockenförteckningen från 1314, och att karten således visar kyrkor byggda 1150 till 1300 (enligt Kraft)? Isåfall saknas Umeå och Byggdeå. Mange01 (diskussion) 7 juli 2015 kl. 20.58 (CEST)

Umeå (Uma) finns precis utanför min karta. Den är redovisad på en mindre kustkarta i atlasen men det hade varit omöjligt att ta med detta avsnitt ända upp till kustens slut i norr då kartan i så fall skulle bli alltför liten. Socknarna norr om min karta är dessutom endast ett fåtal, från söder: Uma, Byghda, Skellopte, Pita, Lula, Kalis, Särkilax (den enda orten som inte ligger vid kusten). När man kom ut med denna atlas på 60-talet var det ett resultat av ett enormt stort forskningsarbete med många institutioner involverade. Orterna representerar dock endast medeltida orter utan någon åtskillnad vid vilken tid under medeltiden de uppstått. Namnformerna är de äldsta som förekommer för respektive plats. --Sven Rosborn (diskussion) 7 juli 2015 kl. 21.54 (CEST)

Enligt Wikipediaartiklarna byggdes Umeå och Byggdeå kyrkor på 1200-talet, och de socknarna var de enda från Norra norrland som nämns 1314 och kan ha tillkommit under äldre medeltid. Skellefteå landskyrka byggdes på 1300-talet, Piteå landskyrka (Öjeby kyrka) 1425, Nederluleå kyrka på 1400-talet, Kalix kyrka 1400-talet, Särkilax kapell tillkom 1482. Mange01 (diskussion) 7 juli 2015 kl. 23.29 (CEST)

Malmöhus

Tack för förtydligandet "utanför vallgraven". Har du källa för ändringen att centralfängelsets byggnader revs 1933? Åman, som är seriös anger "rivet slutet av 20-talet", men det medges att det förefaller vagt. Gissning från hans sida? Om du har källa så sätt gärna ut! //Ha de Bulver (diskussion) 1 mars 2016 kl. 17.07 (CET)

Ser nu att du jobbat på Malmö museum. Respekt //Bulver (diskussion) 1 mars 2016 kl. 17.08 (CET)

Hej, Sten Kalling skriver om nedrivningen av fängelsebyggnaderna: Sten Kalling: Några iakttagelser vid rivningen av fängelselängorna på Slottsholmen. Malmö fornminnesförenings årsskrift 1934. --Sven Rosborn (diskussion) 1 mars 2016 kl. 18.47 (CET)

Verkar betryggande. Svårt för mig att kolla enkelt för Gbgs stadsbibliotek har gallrat stora delar av bokbeståndet. Man går numera på utlåningsfrekvens och hyllvärmare makuleras obarmhärtigt oberoende av värdet. Så därför väldigt lite Malmölitteratur kvar. Ha de //Bulver (diskussion) 1 mars 2016 kl. 19.09 (CET)

Ja, det är ett stort problem med att biblioteken gör sig av med äldre litteratur. Själv har jag det dock relativt förspänt när det gäller Malmö- och Skånelitteraturen. Enda nackdelen är när man ska damma närmare sextusen böcker - men det är arbete värt. Malmö fornminnesförening håller på att skanna in alla sina årgångar från 1933 och framåt och det är bra. Själv lägger jag ut allt jag skriver på academia.edu, så också boken om Malmöhus som du kanske noterat i litteraturförteckningen. --Sven Rosborn (diskussion) 1 mars 2016 kl. 21.40 (CET)

Wikipedia - ett antikristet forum?

Noterade att år 2015 utsågs ett foto på "Wiki Loves Monuments" av Gamla Uppsala kyrka som den bästa bilden på Wikipedia. Över kyrkan ses natthimmeln och här har man med en sannolikhet som gränsar till visshet manipulerat bilden genom att klistra in ett antal kraftigt lysande stjärnor som bildar ett frågetecken över kyrkan. Budskapet torde var tämligen klart. Stjärnan som lyste över Betlehem har här formats som ett frågetecken över en kyrka - alltså ett antikristet budskap. Ska Wikipedia hålla på med ställningstagande i religiösa frågor? Se bilden här: https://www.wikimedia.se/sv/wlm --Sven Rosborn (diskussion) 15 september 2016 kl. 09.30 (CEST)

Stjärnorna är helt enkelt den välkända stjärnbilden Karlavagnen. I bilden bredvid syns samma stjärnbild på annan plats och med annan vinkel. Krävs ingen manipulation för att få dit dem, räcker att en skicklig fotograf med en bra kamera hittar rätt vinkel vid rätt tid. Lsj (diskussion) 15 september 2016 kl. 09.40 (CEST)

Märkligt att endast Karlavagnens stjärnor skulle vara tydliga. Förstora upp bilden så ser du övriga stjärnor som små, oansenliga prickar som dessutom rört sig under en lång slutartid och bildat små streck vilket "Karlavagnens" stjärnor inte har gjort. Bilden måste vara efterarbetad. --Sven Rosborn (diskussion) 15 september 2016 kl. 09.51 (CEST)

Karlavagnens stjärnor är mycket ljusstarka jämfört med resten av natthimlen. Det är bland annat därför den är så lätt igenkänd. När jag tittar på den miniatyr som Lsj postade här ser jag färre stjärnor än de som omger kyrkan.

andejons (diskussion) 15 september 2016 kl. 10.51 (CEST)

Har nu kontaktat en astronom i denna fråga och här är hans svar. "Bilden kan ha varit tagen någon gång i mitten av februari, ca kl 21. Exponeringstid gissningsvis 10-20 sek. Karlavagnen kan stå som bilden visar. Bakgrundsstjärnorna (små strecken) ligger nämligen på korrekta platser i Karlavagnen. De sju huvudstjärnorna är också på korrekta platser men groteskt överdrivna och förmodligen inlagda i efterhand."--Sven Rosborn (diskussion) 15 september 2016 kl. 12.55 (CEST)

Jag förstår inte riktigt det här, av flera skäl. Jag har svårt att se frågetecknet. Även om det skulle vara ett frågetecken, kan det lika gärna innebära att fotot har ett pro-kristet budskap (kyrkan är upplyst när universum har frågor). Juryn i tävlingen är delvis fristående från Wikipedia: "Årets jury består av Albin Olsson och Helena Törnqvist. Albin är skådespelare och amatörfotograf och Helena jobbar som arbetslivsintendent på Arbetets museum men har också tidigare jobbat som fotograf." (Abbedabb får gärna kommentera det hela.)//Hannibal (diskussion) 15 september 2016 kl. 13.11 (CEST)

Tja, bilden är ju troligtvis manipulerad och då är frågan fri att ställa sig vilket syftet varit. Kanske har det varit att försköna bilden, kanske något annat. Jag ser i varje fall tydligt frågetecknet.--Sven Rosborn (diskussion)

Att bilden möjligen är manipulerad är en sak. Den inledande frågan ("Ska Wikipedia hålla på med ställningstagande i religiösa frågor?") är en helt annan sak. Eller?//Hannibal (diskussion) 15 september 2016 kl. 13.27 (CEST)

Om den är manipulerad vilket allt verkar tyda på kvarstår i allra högsta grad frågan varför och då är faktiskt min fråga berättigad. Varför förtydliga en symbol som kan upplevas som ett frågetecken över en kyrkobyggnad som spelat en viktig roll i religiöst hänseende? Är det bara olyckligt att det råkat bli så eller är det medvetet?--Sven Rosborn (diskussion) 15 september 2016 kl. 13.55 (CEST)

OK, då är svaret: Nej, Wikipedia ska inte hålla på med ställningstagande i religiösa frågor. Fast jag misstänker att frågan var retoriskt ställd, men jag tycker absolut inte att den på något sätt bevisar att Wikipedia tar ställning i religiösa frågor. Vidare är bilden säkert manipulerad, men jag tror inte det är gjort för att skapa ett antikristet budskap. Om den mot förmodan har ett antikristet budska tror jag inte för ett ögonblick det var därför den utsågs till vinnare i svenska WLM.--LittleGun (diskussion) 15 september 2016 kl. 14.02 (CEST)

Jag är också helt övertygad att juryn inte sett det så heller. Men de borde kanske ställt sig frågan om bilden varit manipulerad. Just att stjärnorna avbildats så tydligt har, misstänker jag, varit en viktig sak i bedömningen av bildens kvalitet och originalitet.--Sven Rosborn (diskussion) 15 september 2016 kl. 14.30 (CEST)

Jag kan inte hitta att det skulle vara otillåtet med manipulerade bilder i tävlingen. Jag tror de flesta bilder åtminstone är beskärda.--LittleGun (diskussion) 15 september 2016 kl. 14.35 (CEST)

I så fall är det beklagligt att Wikipedia som uppslagsverk tillåter manipulerade bilder. Att en bild är beskuren är inget märkvärdigt - att förändra innehållet i en bild är en helt annan sak.--Sven Rosborn (diskussion) 15 september 2016 kl. 14.47 (CEST)

Fotografen, Kevin Cho, är tydlig på commons bildbeskrivningssida att stjärnornas strålar i Karlvagnen förstärkts på den aktuella bilden:[3].--LittleGun (diskussion) 15 september 2016 kl. 14.53 (CEST)

Den utpekade bilden används inte på Wikipedia.

Tävlingen är inte Wikipedias.

Men Wikipedia tillåter naturligtvis manipulerade bilder. Samtliga bilder på sidan om Jupiter, till exempel, är manipulerade i olika grad.--LittleGun (diskussion) 15 september 2016 kl. 14.53 (CEST)

Däremot ska bilder naturligtvis användas utifrån Neutral synvinkel, oberoende av om de manipulerats i olika grad eller inte, i artikelsamlingen på Wikipedia.--LittleGun (diskussion) 15 september 2016 kl. 14.57 (CEST)

I så fall ska inte tävlingen marknadsföras för Wikipedias första sida som "Wiki Loves Monuments: Fotografera ett minnesmärke, hjälp Wikipedia och vinn!". Jag har själv trott att tävlingen var till för att förse Wikipedia/Wikicommon med bilder användbara för artiklar. Så är det uppenbart inte. Tycker faktiskt att det är mycket dålig stil att vilseleda på detta sätt.--Sven Rosborn (diskussion) 15 september 2016 kl. 17.33 (CEST)

Jag har svårt att avgöra om den här diskussionen är seriös eller skapad som någon form av så kallad "trollning". På bilden syns tydligt stjärnbilden Karlavagnen, kanske en av de mest kända stjärnbilderna (det är nog den enda stjärnbilden jag själv skulle känna igen på en stjärnhimmel). Om detta ändå skulle undgå någon så heter filen The-big-dipper-over-the-old-uppsala-church-gamla-uppsala-kyrka.jpg. Hur man kan titta på bilden och få det till att Wikipedia skulle vara ett "antikristet forum" är för mig ett mysterium. När trådskaparen (som för övrigt har ställt frågan på sin egen diskussionssida av någon outgrundlig anledning) säger att tävlingen är vilseledande blir det väldigt många osammanhängande frågeställningar på en gång. -abbedabb^disk 15 september 2016 kl. 22.09 (CEST)

Nej du, jag är i allra högsta grad en levande person, aktiv som seriös skribent på Wikipedia sedan 2006. Vill du se mer om mig kan jag hänvisa till min hemsida www.pilemedia.se eller mina alster på https://lu.academia.edu/SvenRosborn Min frustration utgick ifrån att man i en tävling som ska stödja bilder till Wikipedia ger ett pris till en manipulerad bild där man inte vet vilket syfte bildmakaren har haft, vilket för mig är fullständigt obegripligt. Lika väl som man på Wikipedia har krav på att texter ska vara kontrollerbara mot tillförlitliga källor måste väl i rimlighetens namn även bilder ha detta krav på sig. Nu har man emellertid ovan förklarat att bilden inte ingår i Wikipedia men då blir det desto märkligare att den är med i denna typ av tävling som man utifrån vad som sägs trodde skulle vara till för att backa upp just Wikipedia.--Sven Rosborn (diskussion) 15 september 2016 kl. 22.19 (CEST)

Jag ska försöka svara på iallafall ditt senaste meddelande.

1. Jag har aldrig påstått att du inte är en levande person.
2. Det har aldrig påståtts att man inte får tävla med manipulerade bilder.
3. Vi vet inte om bilden är manipulerad.
4. De som tävlar har med största sannolikhet tagit bilder i syfte att ta bra bilder.
5. Om fotografernas "syfte" på något sätt skulle vara något annat än att ta bilder (vad du nu menar att det nu skulle kunna vara) kan vi verkligen inte kontakta alla fotografer för att fråga "vad var ditt syfte med att ta denna bild?"
6. Jag förstår inte riktigt hur man ska kunna ställa krav på källor när det handlar om bilder. Wikimedia Commons har funnits sedan 2004 och reglerna har fungerat och har mig veterligen varit i stort sett desamma sedan dess.
7. Det står inte i reglerna att bilderna måste användas på Wikipedia (men bilden används faktiskt i artikeln Gamla Uppsala kyrka).

abbedabb^disk 17 september 2016 kl. 20.28 (CEST)

Undertecknad, som f.ö. är ateist, anser i likhet med Sven att denna bild är opassande i en artikel om kyrkan. Där bilden nu är publicerad, tillför den inget, utan kan i stället ge upphov till frågor som inte besvaras och i förlängningen ett ifrågasättande av uppslagsverkets neutralitet. En fräsig bild i ett passande sammanhang, men opassande i en encyklopedi. Ha de //--Bulver (diskussion) 18 september 2016 kl. 00.05 (CEST)

Det är givetvis inget frågetecken, utan en skära, och således kommunistpropaganda. Eller nåt... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 18 september 2016 kl. 00.38 (CEST)

Jag tror faktiskt mer på en välutbildad astronom inom sitt ämne än på amatören ovan eftersom astronomen konstaterar "De sju huvudstjärnorna är också på korrekta platser men groteskt överdrivna och förmodligen inlagda i efterhand." Att denna bild finns på en artikel i Wikipedia är häpnadsväckande och visar tyvärr upp en oseriös sida av Wikipedia när det gäller källkritiska aspekter på bildvalet till artiklarna.--Sven Rosborn (diskussion) 18 september 2016 kl. 11.04 (CEST)

Vilken konstig duskussion det blivit!

Som sagt: Fotografen, Kevin Cho, är tydlig på commons bildbeskrivningssida att stjärnornas strålar i Karlvagnen förstärkts på den aktuella bilden:[4].

Vill du verkligen diskutera tävlingen, bildurvalet, tävlingsreglerna, bildernas användning på Wikipedia etc, så gör det utifrån en bättre rubrik och från en annan utgångspunkt än konstiga och krystade retoriska frågor.

Personligen har jag inga problem med att WLM är en konstnärlig tävling där bilderna får manipuleras. För Wikipedias del tror jag vi får tillräckligt många illustrativa bilder även den vägen. Men visst vore det intressant med en uttalad kategori för illustrativa bilder med enda syfte att användas i en artikel. Själv har jag varit för lat att engagera mig, då tycker jag man ska vara ödmjuk i eventuell kritik. Att vara konfrontativ funkar uppenbarligen, och med all rätt, dåligt.--LittleGun (diskussion) 18 september 2016 kl. 11.31 (CEST)

Jag, som ofta hörde Dig i radio på 1980-talet och kan bli nostalgisk när jag tänker på alla program med historiskt innehåll som fanns i tablån på den tiden, skulle aldrig drömma om att beskylla Dig för att vara ett troll. Jag har också stor förståelse för Dina källkritiska betänkligheter. Det bör alltid tydligt framgå när bilder är manipulerade (vilket det i och för sig tydligen gör på commons beträffande denna bild). Något kristendomsfientligt har jag dock svårt att se i det prisbelönta fotografit. I det stora hela anser jag att svwp lyckas i sin strävan att förhålla sig religiöst neutral. Tostarpadius (diskussion) 18 september 2016 kl. 11.52 (CEST)

Det här var droppen! Det finns inte ett dugg till underlag för att beskylla Sven Rosborn‎ för att vara ett troll. abbedabb borde blockeras för sitt övertramp, men jag avstår denna gång från att begära blockering. Det skulle i så fall vara fråga en blockering med blockeringstid på ett dygn. Hur kan folk få för sig att slänga trollanklagelser på varandra nuförtiden när det rör sig om användare som bidragit här i många år?! För mig är det obegripligt! Obelix (diskussion) 18 september 2016 kl. 12.06 (CEST)

Jag är ledsen att det blivit sådan diskussion kring mitt inlägg men för mig berör det en högst väsentlig del av trovärdigheten för Wikipedia. Av diskussion har det framgått att Wikipedia tillåter att publicera manipulerade bilder och vars bakgrundssyfte man inget vet. Handlingssättet strider helt mot min syn på källkritisk granskning i ett uppslagsverk. Under åren har jag deltagit i ofantligt många diskussioner på Wikipedia och anslutit mig till den sida som med rätt framhållit en källkritisk syn på alla textinlägg. Jag kunde inte för ett ögonblick tro att något liknade inte skulle gälla bildmaterialet på Wikipedia. Jag är inte speciellt kristen men då olika religionsfrågor har fått alltmer utrymme under senare tid i massmedia känns den aktuella bilden för mig faktiskt olustig. --Sven Rosborn (diskussion) 18 september 2016 kl. 12.21 (CEST)

Ditt inledande inlägg var väldigt konstigt, retoriska frågor och krystade samband och liknelser där frågans syfte inte framgår blir lätt så. Jag tycker du blandar äpplen och päron och bananer och apelsiner.

Bilder som läggs på commons har inte som enda syfte att serva Wikipedia.

Det är om och hur bilden används och i vilken artikel som avgör om den är NPOV, lämplig eller direkt olämplig.

En manipulerad bild kan vara bättre som illustration till ett uppslagsverk, till exempel för att beskriva planeten Mars, en cell, blindtarmen eller stjärnbilden Karlavagnen, eller kanske för att vara konstnärlig utan att för den sakens skull sakna trovärdighet.

En helt omanipulerad bild kan väljas tex för att illustrera en person ofördelaktigt när den ser arg ut i syfte att göra personen osympatisk.

Tävlingen WLM:s bilder hamnar på commons. De kan då användas eller inte användas eller tas bort som vilken text som helst om de i sammanhanget saknar trovärdighet eller neutral utgångspunkt. Möjligen håller inte alla med. Precis som vilken text som helst.--LittleGun (diskussion) 18 september 2016 kl. 12.38 (CEST)

Nu används inte bilden på Wikipedia för att framhäva Karlavagnen utan för att illustrera Gamla Uppsala kyrka och den äldsta kristna historien i Sverige och då förstår jag inte kopplingen mellan manipuleringen av stjärnorna och kyrkans historia.--Sven Rosborn (diskussion) 18 september 2016 kl. 12.54 (CEST)

Inlägget ovan var allmänt hållet.

Den aktuella bilden används som en av bilderna i ett galleri i en artikel om kyrkan och visar exteriören. Av vad jag uppfattar som konstnärliga skäl har strålarna på Karlavagnens stjärnor förstärkts. Tycker du inte att bilden passar där kan du ta bort den med motivering. Jag har inga större problem med bilden så länge den ligger i galleriet. I just det här fallet, eftersom bilden har debatterats, är det kanske bäst att ta det på diskussionssidan först. Men var tydlig med varför du tycker att bilden inte är en bra illustration för kyrkan utan att tillskriva Wikipedia, mediedatabasen Commons, fotografen, verket eller uppladdaren en dold agenda eller liknande. Precis som du hade behandlat ett textavsnitt.--LittleGun (diskussion) 18 september 2016 kl. 14.14 (CEST)

Jag tycker att hela diskussionen är ganska löjlig. Fotografen har tagit en bild för att illustrera stjärnbilden Karlavagnen. För att kyrkan i förgrunden ska se normal ut och inte brun-rosa är bilden tagen med vitbalansen inställd på glödljus (eftersom kyrkan är upplyst av glödljus). Det gör stjärnorna blå, vilket syns på övriga stjärnor i bilden. För att få stjärnorna i Karlavagnen att framstå normalt har deras färg och luminans justerats i efterbehandlingen. Bilden är alltså efterbehandlad, inte manipulerad eftersom den inte föreställer något som inte finns där i verkligheten. En bild som den här skulle inte klassas som "manipulerad" i en fototävling, lite beroende på hur stjärnbilden har behandlats. Har den klistrats in är den manipulerad. Är den bara förstärkt är den inte manipulerad. /ℇsquilo 18 september 2016 kl. 19.42 (CEST)

Det känns som att diskussionen spårade ur innan den hann börja. Det klargjordes tidigt att bilden föreställer en känd stjärnbild, men Sven Rosborn fortsätter på sitt spår att det skulle vara ett frågetecken. Sven ställer bara fler och fler märkliga frågor som avviker åt alla möjliga håll från ämnet och verkar inte vilja svara på några följdfrågor om vad han egentligen menar. Hur kan man vara källkritisk mot en bild? Varför envisas han med att säga att Karlavagnen är ett antikristet frågetecken? Själv har jag aldrig hört talas om användaren innan och har tydligt förklarat vilka likheter jag sett i denna tråd mellan trådskaparen och internettroll som skriver saker och debatterar enbart för att skapa märkliga debatter om ingenting. Sven har fått svar efter svar, men frågar ändå samma sak om och om igen, och jag blir dessutom av Obelix hotad med blockering! Vad är det som händer egentligen? Vad är syftet med denna evighetsdiskussion som får svar på svar men bara fylls på med fler luddiga frågor? -abbedabb^disk 18 september 2016 kl. 22.03 (CEST)

Användaren kan inte outas, eftersom han skriver under eget namn. Han var en känd radioröst på 1980-talet och har varit museichef i Malmö och Foteviken. Trollspåret är inte konstruktivt, men då misstankarna uppenbart framförts i god tro bör det inte föranleda någon åtgärd. Frågan är med all säkerhet seriös. Jag hoppas också att svaren från oss som tagit den på allvar är tillfredsställande. Tostarpadius (diskussion) 19 september 2016 kl. 08.54 (CEST)

Eftersom diskussionen bara blir ett omtugg av sådant som redan är sagt är det ingen idé att fortsätta den. Jag vidhåller min kritik mot bildvalet och accepterar givetvis att andra har en annan åsikt.--Sven Rosborn (diskussion) 19 september 2016 kl. 09.21 (CEST)

jag tycker det är bra du tagit upp denna fråga. Jag ser den handlar om en bild där motivet med en konstnärlig "frihet" lämpar sig om illustration till en artikel om ett objekt i Wikipedia. Jag ser detta som en bra konstnärlig bild, där bilden ger läsaren mer än att bara återge motivet. När jag ser bilden associerar jag till de eviga kosmologiska frågorna "Finns Gud" "Vem är Gud". Och att det kopplas till platsen för asatron~, markerar att kyrkan etablerades just där för att markera att det var inne i kyrkobyggnaden svar på dessa frågor gavs (ges). Att du associerar annorlunda är väl en del av det som visar det har konstnärlig höjd, och även om min känsla för konstnärlighet är nära noll, har jag stor förståelse denna bild blev utsedd som konstnärlig. Men även om det är en god konstnärlig bild (och manipulerad ur aspekten förfalskad är den inte) så tycker jag frågan kvarstår om den är lämplig för att illustrera kyrkobyggande. Och här ligger nog min syn nära din. Om den kan uppfatta kontroversiell bör den nog inte illustrera artikeln.Yger (diskussion) 19 september 2016 kl. 10.12 (CEST)

Radera bild på Commons

Hej Sven. När du en gång har lagt in en bild på Commons har du godkänt att den licensierats enligt vår upphovsrättslicens. Där har du gått med på att du inte kan återta ditt medgivande, vilket innebär att bilden kommer att stanna på Commons. Riggwelter (diskussion) 20 april 2017 kl. 23.30 (CEST)

Jag behöver hjälp

Jag tog för några år sedan en bild av Hannah Svensson och lade upp på WikiCommon. Nu vill Hannah genom mailkonversation med mig att bilden ska bytas ut mot ett nyligen taget foto. Detta är givetvis viktigt för henne i hennes profesion som sångerska. Jag har bett henne att sända över en ny bild där hon har rättigheterna och att hon överlåter dessa till WikiCommon. Så har hon också gjort. Jag lade i går in den nya bilden med följande info:

File:IMG 8367-RE.jpg Description English: Hannah Svensson Date 2 July 2016, 10:15:20 Source The photo´s copyright holder is Hannah Svensson herself and she has given me, Sven Rosborn, permission to to change her old photo with this new one. Author Hannah Svensson Permission

och har då fått meddelande i dag att: This media file is missing essential source information. The author and source of the file must be given, so that others can verify the copyright status. Edit the file description page to add source information. Unless this issue is resolved, the file will be deleted seven days after this tag was added (30 August 2018).

varvid jag nu lagt till: Permission Hannah Svensson

Är detta nu OK? Jag vill ju inte att bilden ska försvinna och vi ska komma tillbaka på ruta 1. --Sven Rosborn (diskussion) 1 september 2018 kl. 07.51 (CEST)

Alla upphovsrättsinnehavare (oavsett om det gäller text eller bilder, måste godkänna en explicit Creative Commons-licens). Om upphovsrättsinnehavaren inte laddar upp en bild själv (då presenteras licensen som del av uppladdningsprocessen), behöver hon/han få en chans att se licenstexten på annat sätt. Här är länken till den text som Hannah Svensson måste få se och kunna godkänna. Hon gör det förslagsvis genom att besvara ett mejl. Jag kan hjälpa till med processen om jag får tillgång till Hannah Svenssons mejladress. Min egen mejladress är pajatelia.com.

En annan sak är att ett foto som en gång laddats upp endast bör ersättas med förbättrade versioner av samma bild. En helt ny bild bör laddas upp under eget namn. Senare kan vi möjligen radera den första bilden, om den nya bilden anses som mycket bättre än den gamla och upphovsrättsinnehavaren/den porträttade kan argumentera starkt för detta. Det är administratörerna på Commons som kan fatta detta beslut, och det finns ingen garanti att de raderar bilden. Men finns det en ny och bättre bild är det den som antagligen kommer att användas i exempelvis Wikipedia-artiklar.

Hoppas att detta gav lite klargöranden. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 22 september 2018 kl. 23.43 (CEST)

Hej, stort tack för att du vill hjälpa mig. Har sänt över hennes adress och hennes nya foto till dig. --Sven Rosborn (diskussion) 23 september 2018 kl. 07.48 (CEST)

Ekkistegravar och flickorna däri

Bäste Sven! Jag lade märke till när jag redigerade Egtvedflickan (jag lade bl.a. till information och källor om de strontiumanalyser som gjordes 2015 samt 2019, och lite information om det forskarbråk som följde) samt Skrydstrupsflickan, att du redan på ett föredömligt sätt tecknat en bra bild av flickorna i artikeln om Ekkistegravar (även om den enda källan är en bok från 1970 och artikeln saknar noter). Då du troligen har mycket mer kunskap i ämnet än jag, och möjligen även intresse av att hjälpa till med dessa artiklar, så undrar jag om du kanske har tid att se över artiklarna. Informationen i Ekkistegravar om flickorna bör ju t.ex. överföras och inlemmas i flickornas respektive artiklar, men jag vill gärna ha med dig på tåget så att jag inte gör några större fel. Vad tror du? Bästa hälsningar Hedning (diskussion) 11 september 2019 kl. 23.14 (CEST)

Gesta Wulinensis eclesiae pontificum

Hej, jag undrar hur säker är man om uppgifter? Detta är ju polsk översättning från latinsk översättning från vad ingen hade sett, kanske rent förfalskad original... Ett fint hypotes är att detta är äkta och exact, men hur egentligen stämmer den med Adam av Bremen, Saxo Grammaticus och runstenarnas uppgifter? Jag menar inte, att din hypotes är fel, utan att den förklarar skillnaderna mellan de tre. Finns det något gemensam i de fyra (med GWEP)? Åtminstone skulle ju namnet Sigtrygg finnas i alla fyra källor?
Fråga #2, var i friden hade du tagit din version av normalisering? Du har ingen referens, och ingen egen språkanalys. Tvärtom, har Storm extremt fina bilder på stenarna... Macuser (diskussion) 24 november 2020 kl. 02.55 (CET)

Hej Macuser, det som blivit fel här är att den omfattande utredningen och boken om Harald Blåtands grav och om "Gesta Wulinensis" ännu inte kommit ut. Artikeln om handskriften borde man alltså väntat med tills så skett. Det är, utifrån min åsikt som långvarig forskare och även andras som tagit del av materialet, ingen tvekan om att avskriften gjorts från ett pergamentoriginal från tiden. Vi har mycket material som beskriver vad som hänt med handskriften under åren. Originalet fanns från 1173 i cistercienserklostret Colbatz i Polen och deras arkiv fördes efter reformationen 1535 till greven av Wiejkowos bibliotek där Haralds grav finns. I detta bibliotek fanns också ett originalbrev från mitten av 1200-talet där handskriften omtalas. 1841 fick den lokale prästen som var kusin till grevens hustru över handskriften till prästgården. 1945 hjälpte Tomas Sielskis farfar och dennes bror den då lokale prästen att fly västerut och farfadern fick då ta hand om alla arkivalier i prästgården, däribland Gesta. Tomas farmors mor var Antonina, som var kunnig i latin, och hon fick ta hand om handskriften samt 18 originalbrev mellan ärkebiskoparna Eskil, Absalon och Andreas. Antonina var rädd att Gesta skulle försvinna eftersom det inte låg i Sovjetregimens intresse att lyfta fram polsk historia. Hon översatte därför hela handskriften från latin till polska. Gesta innehåller nämligen tre handskrifter vilka går fram till 1173 där två ger detaljerad information om hur Polen enas och en, den äldsta delen som är skriven av Harald Blåtands kaplan, berättar om Danmarks historia.

Allt detta kommer att analyseras i min bok och ställas mot moderna arkeologiska landvinningar och runstensmaterial (vilka faktiskt överensstämmer mycket väl med innehållet i handskriften). Det är därför mycket olyckligt att materialet innan boken kommer ut, redovisas i små fragment där man inte får hela bilden klar för sig. Speciellt som jag som gammal Wikipediaskribent vet att jag inte ska föra fram egen forskning och inte kan förtydliga mina ställningstagande. --Sven Rosborn (diskussion) 24 november 2020 kl. 08.20 (CET)

Men de två "sagor", som citeras av Storm, Olav Tryggvasson's Saga och annaler av Corweys kloster (Fürstabtei Corvey), hur hör de till " inget som införts här har stöd i någon existerande historisk källa"? Macuser (diskussion) 26 november 2020 kl. 18.04 (CET)

Varför är alla mina bevakningssidor raderade?

Upptäckt att alla mina bevakningssidor över artiklar jag skrivit är raderade. Kan inte rätta till felet. Sven Rosborn (diskussion) 26 maj 2023 kl. 16.55 (CEST)

Jag är inte säker på att jag förstår vad du menar. Vad jag kan se har du bara ett fåtal raderade bidrag, samtliga i vanliga artiklar. Jag ser också flera tabeller med artikar du skapat på din användarsida.

andejons (diskussion) 26 maj 2023 kl. 21.37 (CEST)

När jag tidigare klickat på "Bevakningssida" för att se vilka som varit inne och gjort ändringar/kompletteringar på sidor som jag också varit inne på och bidragit med så har jag tidigare fått fram en lång lista som jag kunnat stämma av men nu finns det ingen sådan lista. Lite tråkigt eftersom man gärna skulle vilja hålla sig ajour med sådant som man varit med om att skriva. Sven Rosborn (diskussion) 26 maj 2023 kl. 21.42 (CEST)

Jag missade tyvärr ditt svar här tidigare: men vad jag vet skall det vara omöjligt för andra att radera din bevakningslista. Om du inte får upp några resultat så kan det antingen bero på att ingen ändrat i någon av artiklarna på sistone (vilket nog är osannolikt) eller att du på något sätt filtrerar bort ändringarna. Någonstans på sidan där du borde kunna se ändringar på bevakningslistan bör det finnas en knapp för att redigera listan över bevakade sidor, där kan du se om det verkligen är listan som försvunnit (jag vet inte exakt var den sitter eller ser ut, jag är gammalmodig och använder ett gammalt utseende).

andejons (diskussion) 29 maj 2023 kl. 23.23 (CEST)

Inga fler bidrag från mig på Wikipedia

Efter att ha varit en aktiv skribent på Wikipedia i 16 år och 6 månader har jag nu beslutat att upphöra med detta. När jag gjort en artikel eller kompleterat/rättat i artiklar har jag alltid kryssat för "Bevaka denna sida" för att få info och kunna vara med och utveckla eller rätta framtida inslag på de sidor som jag bidragit till. Sedan en tid har min långa lista under knappen "Bevakningslista" helt försvunnit och då går det inte att försöka hålla koll vad som händer med de artiklar jag arbetat med. Det är ledsamt men någon har nog varit inne och förändrat eller raderat. Jag tackar därför för dessa åren och önskar er fortsatt lycka till med det värdefulla arbete som ligger bakom Wikipedia.--Sven Rosborn (diskussion) 29 maj 2023 kl. 21.52 (CEST)

Bevakningslistan kan endast du redigera. Det finns två möjligheter: 1) Ett tekniskt fel har drabbat dig. 2) Du har av misstag råkat trycka på knappen för att rensa bevakningslistan. Kitayama (diskussion) 29 maj 2023 kl. 23.32 (CEST)

@Sven Rosborn: Jag förstår din frustration över den försvunna bevakningslistan. Oavsett hur den har försvunnit kan du återskapa den med hjälp av funktionen Redigera bevakningslistan i råformat.

Jag har gjort en lista med de 620 artiklar som du har redigerat i någon av dina hittills 3 540 redigeringar. Listan finns här i Sandlådan.

Genom att kopiera in den listan på sidan som kommer fram via länken Redigera bevakningslistan i råformat kan du återskapa din bevakningslista, men som nämnts ovan är det bara du som kan redigera din bevakningslista.

Hoppas att det går bra. (Endast artiklar ingår i listan, men vill du ha med till exempel de användarsidor som du har redigerat kan jag komplettera listan med dessa.) Larske (diskussion) 30 maj 2023 kl. 05.24 (CEST)

Hoppas du hittar din bevakningslista! Synd om du slutar, du har bidragit många värdefulla texter här på Wikipedia.--Gotogo (diskussion) 30 maj 2023 kl. 08.18 (CEST)