Diskussion:Absid
Senaste kommentaren: för 15 år sedan av IP i ämnet Vilken avhandling?
Förklaringen av absid är något omodern och/eller snäv. Absid betecknar även 'förgården' i ett tält med ytter- och innertält, dvs utrymmet innanför yttertältet men utanför innertältet, avsett för t.ex. förvaring av packning.
Förklaringen bör alltså generaliseras, alternativt ges två innebörder.
Vilken avhandling?
redigeraHänvisas via en länk till en avhandling där länken inte fungerar. Avhandlingens namn måste vara med som källa i artikeln om man ska hänvisa till den. Sven Rosborn 28 november 2008 kl. 22.39 (CET)
- Johan Runer: "Från hav till land eller Kristus och odalen". Se [1]. 82.182.128.74 2 mars 2009 kl. 16.26 (Signatur tillagd i efterhand.)
- Men vad kommer avhandlingen fram till i just det specifika med raka östkor kontra absider? Detta måste ju tas med i artikeln annars är uppgiften inte befogad att ha med? Det räcker inte med att bara konstatera att den satt nytt ljus över begreppet. Tror säkert att avhandlingen är intressant så detta är ingen kritik utan jag vill bara ha med lite mera förtydligande. Sven Rosborn 2 mars 2009 kl. 17.01 (CET)
- Förf menar att den romanska absiden i sig, som regelmässigt var valvslagen, var en symbol för himmelriket. Cirkelformen uppfattades som den perfekta formen och symboliserade därför himlen/gud. På samma sätt utgjorde det romanska valvet också en symbol för himmelriket.
- Den odlade jorden runt om i Europa var under äldre medeltid ofta låst under olika formen av kollektiv odalrätt/allodium knuten till olika släkter. Detta innebar att jorden endast kunde innehas och ärvas inom en viss släkt. Kyrkan hade en mer individuell syn på äganderätt, med grund i äldre romersk rätt. Kyrkan ansåg att dess jord ytterst ägdes av Kristus, och att annan jord också borde ägas av individer och inte kollektiv/släkter. På så sätt möjliggjordes kyrkligt arv och innehav av jorden. Prästgårdar, avsedda för prästens uppehälle, började regelbundet läggas till kyrkor under tiden från 700-talets slut. Absider lades endast till kyrkor vars prästgård ägdes av kyrkan, dvs ytterst av Kristus. I andra fall låg prästgårdar under odalrätt, dvs "ägdes" av en släkt/ätt, och hade alltså bara lånats ut till kyrkan.
- Den romanska absiden var ett sätt för kyrkan att försöka bekämpa den släktbundna odalrätten, som var till men för kyrkans möjligheter att kunna förvärva och äga jord. Kykor med rak korvägg i öster hade antingen ingen prästgård, eller hade prästgårdar försedda med "lånad" odaljord. Den jord som kyrkan innehade ägdes alltså ytterst av Kristus, men förvaltades i avvaktan på Hans återkomst, av biskopen som uppfattades som Kristi ställföreträdare. Absiden på den ordinära församlingskyrkan var därför också särskilt knuten till biskopen i hans roll som den kyrkliga jordens förvaltare.
- När kyrkan omsider vann kampen mot den äldre odalrätten, och det blev möjligt för privatpersoner att (med i vissa fall stora begränsningar) permanent testamentera och donera mark till kyrkan, upphörde incitamentet att bygga absider. Från 1200-talet upphör därför bruket att bygga absider. Den yttersta förvaltningsrätten av kyrkans jord går vid denna tid också över från biskopen till domkapitlen.
- Helt vann dock kyrkan aldrig kampen mot odalrätten. Att de medeltida svenska landslagarna kom att sakna kyrkobalk berodde t ex på oenigheten mellan kyrkan och det världsliga samhället angående kyrkans rätt att inneha jord. Istället fortfor de äldre landskapslagarnas kyrkobalkar att gälla. 82.182.128.74 16 mars 2009 kl. 12.45 (Signatur tillagd i efterhand.)
- Är inte en enstaka doktorsavhandling i detta fall att se som originalforskning och därmed inte gångbart på Wikipedia? Jag tycker att ovanstående argumentation känns tämligen spekulerande... men, jag kan ju ha fel. Riggwelter 1 oktober 2009 kl. 22.26 (CEST)
- Avhandlingen recenserades i Fornvännen 2007:3 av Göran Tagesson, som där riktar skarp kritik mot slutsatsen att kyrkornas utformning vittnar om ägandeförhållandena.[2] Det är därför en icke trovärdig källa för direkta påståenden. Möjligen skulle de "djärva nytolkningarna" kunna redovisas som just sådana, som kuriosa. å andra sidan vore väl detta OVIKT.//--IP 2 oktober 2009 kl. 04.14 (CEST)