Spring til indhold

Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel/juli 2014

Fra Wikipedia, den frie encyklopædi


Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2015
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December

Dagens skandinaviske artikel-arkiv for 2014
Januar - Februar - Marts - April - Maj - Juni - Juli - August - September - Oktober - November - December


Wikipedia:Dagens skandinaviske artikel - tidligere år

I dag er det tirsdag, 3. december 2024; klokken er 02:41 (UTC)

Hvis dagens artikel på forsiden ikke viser dagens artikel for dagen i dag, så er det sandsynligvis fordi cachen ikke er opdateret korrekt.
Tryk på dette link for at opdatere forsiden til den korrekte dagens artikel.
Tryk på dette link for at gøre det samme for denne side.

Dagens skandinaviske artikel

[rediger kildetekst]

Et arkiv over dagens skandinaviske artikler der blev vist på forsiden. Artiklerne følger en rotationsordning, da de andre skandinaviske Wikipediaer ikke skifter artikel hver dag:

Artiklerne kan hentes her

[rediger kildetekst]

Skanwiki - dette er at foretrække, eftersom de her allerede ligger færdig-formaterede til brug på den danske wikipedia:


Hvis de ikke endnu ligger klar på Skanwiki, kan du gå direkte til disse steder:

Krimbergen med Svarta havet i bakgrunden

Krim (ukrainska: Крим; ryska: Крым; krimtatariska: Qırım) är en halvö på Svarta havets norra kust som politiskt utgör en autonom republik inom Ukraina. Halvön har en yta på cirka 25 500 kvadratkilometer och har omkring 2,3 miljoner invånare (år 2005). Huvudstad är Simferopol. Andra större städer är Sevastopol, Kertj, Jevpatorija, Jalta och Feodosija. Det största språket på halvön är ryska, följt av krimtatariska och ukrainska, men endast ukrainska har officiell status.

Halvön omgärdas i väster och söder av Svarta havet, i öster av Azovska sjön. Den förbinds med fastlandet i norr via ett smalt näs. Landskapet domineras av de ner mot sydkusten brant sluttande Krimbergen i söder, med en bördig kustremsa mellan dem och havet, samt ett flackt stäppland i norr. Krims viktigaste näringar är turismen, som baseras på ett flertal badorter i sydkustens varma klimat, samt jordbruk och industri, med produktion av bland annat vin, frukt och tobak samt järnmalmsbrytning. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Fiskekrokar.

Ongul eller fiskekrok er ein meir eller mindre bøygd gjenstand som er festa til eit snøre for å fange fisk. Han er laga av eit relativt hardt materiale og er spiss i den eine enden. I andre enden vert det til vanleg festa eit snøre. Spissen har ofte mothake som vert kalla agnhald eller agnor.

Menneska har laga fiskekrokar av materiale dei har rådd over. Ein finn dei av tre, bein, skjel, stein og ulike metall. Onglane har over lang tid hatt same grunnforma: Ein heller lang legg med eit auge, eller ei plate, til å feste snøre i. Så har ongulen ein bøy opp mot spissen. Det finst enkle onglar laga for linefiske, doble for til dømes flugefiske og tredoble onglar laga for pilkar og fiskeslukar. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


En fri kunstnerisk fremstilling av Beistet i Beistet i Gévaudan

Beistet i Gévaudan var et eller flere ulvelignende dyr som drepte ca. 100 mennesker i Gévaudan i Frankrike i årene 1764–67. Hendelsene spredde skrekk i Gévaudan og lever fortsatt i fransk folkeminne. I 2001 laget Christophe Gans filmen Ulvenes klan, med en personlig fortolkning av hva som kunne ha skjedd.

Gévaudan er et fjellrikt og vanskelig fremkommelig område i fjellområdet Central-Massif i det sørlige Frankrike. På 1700-tallet var det et av de fattigste områdene i Frankrike. Drapene skjedde i et stort område, seks til syv mil i hver retning, adskilt av de tverrgående fjellkjedene Margeride og Montmouchet.

Beskrivelsen av Beistet varierer. En typisk fremstilling er et ulvelignende vesen på størrelse med en ku, med et bredt bryst, en lang krøllete hale med løveaktig dusk og et greyhoundaktig hode med store, fremtredende huggtenner. Det kunne hoppe svært langt, kanskje opptil ti meter. Gévaudan var rikt på sagn og myter, både om varulver og monstre. Dette kom til å påvirke lokalbefolkningens syn på det som skjedde. Enkelte ble mistenkt for å ale opp ulver for å rane veifarende. Les mer…
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Krimbergen med Svarta havet i bakgrunden

Krim (ukrainska: Крим; ryska: Крым; krimtatariska: Qırım) är en halvö på Svarta havets norra kust som politiskt utgör en autonom republik inom Ukraina. Halvön har en yta på cirka 25 500 kvadratkilometer och har omkring 2,3 miljoner invånare (år 2005). Huvudstad är Simferopol. Andra större städer är Sevastopol, Kertj, Jevpatorija, Jalta och Feodosija. Det största språket på halvön är ryska, följt av krimtatariska och ukrainska, men endast ukrainska har officiell status.

Halvön omgärdas i väster och söder av Svarta havet, i öster av Azovska sjön. Den förbinds med fastlandet i norr via ett smalt näs. Landskapet domineras av de ner mot sydkusten brant sluttande Krimbergen i söder, med en bördig kustremsa mellan dem och havet, samt ett flackt stäppland i norr. Krims viktigaste näringar är turismen, som baseras på ett flertal badorter i sydkustens varma klimat, samt jordbruk och industri, med produktion av bland annat vin, frukt och tobak samt järnmalmsbrytning. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Fiskekrokar.

Ongul eller fiskekrok er ein meir eller mindre bøygd gjenstand som er festa til eit snøre for å fange fisk. Han er laga av eit relativt hardt materiale og er spiss i den eine enden. I andre enden vert det til vanleg festa eit snøre. Spissen har ofte mothake som vert kalla agnhald eller agnor.

Menneska har laga fiskekrokar av materiale dei har rådd over. Ein finn dei av tre, bein, skjel, stein og ulike metall. Onglane har over lang tid hatt same grunnforma: Ein heller lang legg med eit auge, eller ei plate, til å feste snøre i. Så har ongulen ein bøy opp mot spissen. Det finst enkle onglar laga for linefiske, doble for til dømes flugefiske og tredoble onglar laga for pilkar og fiskeslukar. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Junee Railway Station sedd från norr.

Junee Railway Station är en järnvägsstation belägen i Junee i Australien. Stationen invigdes den 6 juli 1878 och det nuvarande stationshuset invigdes 1885. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft växte järnvägsanläggningen i Junee. Restaurang- och hotellokalerna vid stationen, som kallades Junee Railway Refreshment Rooms, utökades 1892 och nya byggnader uppfördes fram till 1960-talet.

Med sitt lokstall på 42 spår, uppfört 1943–1947, blev Junee en av delstatens viktigaste järnvägsdepåer och den sista ett byggas endast efter ångloks behov. Som dieseldrift i området blev mer omfattande efter 1950-talets början anpassades lokstallet efter dessa behov.

Från och med 1980-talet började Junee att tappa sin järnvägsmässiga betydelse, hotellavdelningen vid stationen stängdes och på 1990-talet lades såväl restaurangavdelningen som lokstallet ned. Efter lokstallets nedläggning etablerade en museiförening ett järnvägsmuseum i en hälft av lokstallet medan en mindre tågoperatör brukade lokstallets andra hälft som verkstad. Själva stationen, och det intilliggande torgområdet, har blivit en sevärdhet och bangården används av flera järnvägsoperatörer. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


[[Fil:|120x160px|link=:no:Troppene til VM i fotball 2014|Det brasilianske flagget og VM-trofeet]]

Troppene til VM i fotball 2014 er en oversikt over samtlige 32 tropper som ble tatt ut til VM i fotball 2014 i Brasil som spilles fra 12. juni til 12. juli 2014. Hver av de 32 nasjonene som deltar i mesterskapet registrerte 23 spillere (20 utespillere og tre keepere) som skulle delta i det kommende VM.

Den endelige fristen for innsending av troppene var 2. juni 2014. Tre uker før denne fristen hadde hver nasjon mulighet til å kunngjøre en bruttotropp på 30 spillere som grunnlag for den endelige troppen, noe de fleste nasjoner gjorde. Etter at fristen gikk ut, hadde deltakerlandene kun mulighet for å bytte ut spillere som ble alvorlig skadet etter fristen. Dette kunne gjøres inntil 24 timer før første kamp. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Olika sorters choklad.

Choklad är benämningen på ett antal olika livsmedel baserade på kakaobönan. Bönan framställs av kakaoträdet Theobroma cacaos frukt. Kakaoträdet har odlats i Sydamerika åtminstone sedan 600-talet e.Kr. av mayaindianer. Bönorna tros ha använts i åtminstone 2 500 år. Till Europa togs choklad första gången 1502 av Christofer Columbus, och Spanien etablerade tidigt ett monopol på import. Först förtärdes chokladen i form av chokladdryck, och chokladhus som sålde drycken öppnade på många ställen i Europa. 1828 upptäckte man hur man kunde framställa pulver av kakaobönorna, vilket ledde till att den första chokladkaka någonsin tillverkades 1847.

Många typer av choklad innehåller förutom kakao, i form av kakaomassa eller kakaosmör, även socker. Då mjölk ingår i blandningen kallas den mjölkchoklad. Choklad används som tilltugg, i bakverk, dryck eller sötsaker, men kan även användas som krydda i matlagning. Idag används huvudsakligen tre olika sorters kakaobönor vid tillverkningen av choklad.

Choklad som ord har använts i svenskan sedan 1688. Det kommer från det spanska ordet chocolate med samma betydelse. Varifrån ordet chocolate sedan kommer är ganska kontroversiellt. Ett möjligt ursprung är från nahuatl xocolatl bildat från xococ eller xocolli som betyder bitter och atl som betyder vatten, således bittert vatten. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Stein til minne om Eidsivatinget.

Eidsvoll er ein kommuneRomerike i Akershus fylke. Kommunen ligg kring sørenden av innsjøen Mjøsa og øvre del av elva Vorma som renn ut av Mjøsa.

Eidsvoll har markert seg på ymse vis i gamal og ny tid. I meir enn 600 år, i den seinaste parten av vikingtida og mellomalder, vart Eidsivating halde på staden Tingvoll attmed Eidsvoll kyrkje. Dette tinget, som opphavleg hadde vore samla på Åker i noverande Hamar kommune, var eit av dei viktigaste lagtingaAustlandet.

Eidsvoll er elles vidgjeten for at det var her den norske grunnlova vart utarbeidd og vedteken i 1814, i det huset på Eidsvoll Verk som no går under namnet Eidsvollsbygningen. Kommunevåpenet, som syner ei skålvekt i gull mot ein grøn bakgrunn og vart godkjend i 1987, har å gjere med den plassen Eidsvoll etter dette har i soga i både gamal og ny tid når det gjeld rettsskipinga, då skålvekta er eit symbol på rettferd og rettvise avgjerder. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


[[Fil:|120x160px|link=:no:Troppene til VM i fotball 2014|Det brasilianske flagget og VM-trofeet]]

Troppene til VM i fotball 2014 er en oversikt over samtlige 32 tropper som ble tatt ut til VM i fotball 2014 i Brasil som spilles fra 12. juni til 12. juli 2014. Hver av de 32 nasjonene som deltar i mesterskapet registrerte 23 spillere (20 utespillere og tre keepere) som skulle delta i det kommende VM.

Den endelige fristen for innsending av troppene var 2. juni 2014. Tre uker før denne fristen hadde hver nasjon mulighet til å kunngjøre en bruttotropp på 30 spillere som grunnlag for den endelige troppen, noe de fleste nasjoner gjorde. Etter at fristen gikk ut, hadde deltakerlandene kun mulighet for å bytte ut spillere som ble alvorlig skadet etter fristen. Dette kunne gjøres inntil 24 timer før første kamp. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Olika sorters choklad.

Choklad är benämningen på ett antal olika livsmedel baserade på kakaobönan. Bönan framställs av kakaoträdet Theobroma cacaos frukt. Kakaoträdet har odlats i Sydamerika åtminstone sedan 600-talet e.Kr. av mayaindianer. Bönorna tros ha använts i åtminstone 2 500 år. Till Europa togs choklad första gången 1502 av Christofer Columbus, och Spanien etablerade tidigt ett monopol på import. Först förtärdes chokladen i form av chokladdryck, och chokladhus som sålde drycken öppnade på många ställen i Europa. 1828 upptäckte man hur man kunde framställa pulver av kakaobönorna, vilket ledde till att den första chokladkaka någonsin tillverkades 1847.

Många typer av choklad innehåller förutom kakao, i form av kakaomassa eller kakaosmör, även socker. Då mjölk ingår i blandningen kallas den mjölkchoklad. Choklad används som tilltugg, i bakverk, dryck eller sötsaker, men kan även användas som krydda i matlagning. Idag används huvudsakligen tre olika sorters kakaobönor vid tillverkningen av choklad.

Choklad som ord har använts i svenskan sedan 1688. Det kommer från det spanska ordet chocolate med samma betydelse. Varifrån ordet chocolate sedan kommer är ganska kontroversiellt. Ett möjligt ursprung är från nahuatl xocolatl bildat från xococ eller xocolli som betyder bitter och atl som betyder vatten, således bittert vatten. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Stein til minne om Eidsivatinget.

Eidsvoll er ein kommuneRomerike i Akershus fylke. Kommunen ligg kring sørenden av innsjøen Mjøsa og øvre del av elva Vorma som renn ut av Mjøsa.

Eidsvoll har markert seg på ymse vis i gamal og ny tid. I meir enn 600 år, i den seinaste parten av vikingtida og mellomalder, vart Eidsivating halde på staden Tingvoll attmed Eidsvoll kyrkje. Dette tinget, som opphavleg hadde vore samla på Åker i noverande Hamar kommune, var eit av dei viktigaste lagtingaAustlandet.

Eidsvoll er elles vidgjeten for at det var her den norske grunnlova vart utarbeidd og vedteken i 1814, i det huset på Eidsvoll Verk som no går under namnet Eidsvollsbygningen. Kommunevåpenet, som syner ei skålvekt i gull mot ein grøn bakgrunn og vart godkjend i 1987, har å gjere med den plassen Eidsvoll etter dette har i soga i både gamal og ny tid når det gjeld rettsskipinga, då skålvekta er eit symbol på rettferd og rettvise avgjerder. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Tornseglaren i flykten.

Tornseglare (Apus apus) är en fågel inom familjen seglare och enda representant för familjen i norra Europa. Till formen påminner seglarna om svalorna, men de är inte närmare besläktade med dessa tättingar utan likheterna beror på konvergent evolution. Istället är seglarna närmast besläktade med kolibrier och trädseglare. Tornseglaren har ett stort utbredningsområde och häckar över stora delar av Palearktis. Den är en flyttfågel och har sina vinterkvarter i Afrika, framför allt söder om ekvatorn.

Tornseglare är extremt anpassade till ett liv i luften där de fångar insekter och efter att de kläckts befinner sig många individer i luften från det att de lämnar boet tills de häckar första gången vilket sker efter två till tre år. Utanför häckningstiden uppehåller de sig i luften under flera månader ofta utan avbrott. På högsommaren är de sociala fåglarna mycket påfallande i luftrummet över städerna med sina gälla skrik. Vid sina flygmanövrer kan de i störtdykningar uppnå hastigheter på över 200 km/h. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


[[Fil:|120x160px|link=:no:Trost i taklampa|Fra Det norske teatrets oppsetning i 2014. Charlotte Frogner som Gunvor Smikkstugun, Eivin Nilsen Salthe som Arne Barnehjemmet.
Foto: Erik Berg/Det norske teatret]]

Trost i taklampa er en roman fra 1950 av den norske forfatteren Alf Prøysen (1914–70). Den var Prøysens eneste roman. Den har blitt dramatisert som skuespill av Prøysen og Asbjørn Toms i 1952, film (Trost i taklampa) i 1955 og som musikal av Prøysen, Toms og Finn Ludt i 1963.

Historien foregår i ei hedmarksbygd i løpet av noen sommeruker. Romanen viser hvordan dikteren og bygderomantikeren Lundjordet og husmannsjenta Gunvor Smikkstugun blir ulikt ønsket velkommen tilbake til bygda, og hvilke budskap de skal framføre for sine tidligere sambygdinger. Det er presentert flere tolkninger av tema og budskap i romanen. Prøysen skildrer og drøfter flukten fra landsbygda fra flere synsvinkler. Ironien rammer tydeligst Lundjordet og hans venner, som fremstiller jordbruket som et kall, og utflytterne som svikere. Hovedpersonen Gunvor er en mer tvetydig figur. Les mer…
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


På Johan Gustaf Sandbergs målning från 1836 manar Gustav Eriksson (Vasa) dalkarlarna i Mora år 1521 att ansluta sig till honom i kampen mot Kristian II.

Lasse Olsson, död troligen 1572, var Gustav Vasas främste krigsman och en av nyckelfigurerna under det väpnade upproret – ”befrielsekriget” – mot unionskungen Kristian II 1520–1521; han ska dessförinnan ha tjänat under Sten Sture.

Enligt Gustav I:s historieskrivare Peder Swart, som utförligt redogör för Lasse Olssons insatser i kriget, var det på dennes enträgna inrådan 1521 som dalkarlarna beslöt att återkalla den unge frälsemannen Gustav Eriksson (Vasa), som ett par dagar tidigare i Mora utan framgång hade försökt övertala allmogen i Dalarna att ansluta sig till upproret. Det är återkallandet av Gustav Eriksson som ligger till grund för det moderna Vasaloppet. Lasse Olsson sårades allvarligt under stridigheterna vid Stockholm men kom därefter att brukas i en lång rad uppdrag i kronans tjänst. Under det stora ryska kriget fungerade han som högste militärbefäl i Norrland. Han var åren 1561–1568 en av de flitigaste ledamöterna i den kungliga Höga nämnden, som kom att användas som verktyg av den beryktade prokuratorn Jöran Persson för att eliminera Erik XIV:s verkliga och inbillade fiender. Två av Lasse Olssons svärsöner tillhörde Jöran Perssons krets av förtrogna. Av Lasse Olssons barn blev Hans Larsson ståthållare över Finland och sonen Andreas Laurentii ärkebiskop. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Sognefjorden sett frå Leikanger.

Leikanger er ein kommune i Sogn i Sogn og Fjordane fylke som ligg på nordsida av Sognefjorden.

Leikanger er ein fruktkommunane og er samlingspunkt for mykje av frukthandelen i Sogn. I 1919 bygde Halvard Drægni ein konservesfabrikk her. Denne vart overteken av Lerum AS i 1982 og ombygd til brusfabrikk i 1993, men seinare lagd ned. I dag er den gamle fabrikken bygd om til fleirbrukshall og handelssenter kalla Saften, med matbutikk, bokhandel, frisør, sportsbutikk, bibliotek og fleire klesbutikkar. Sogn Avis og mikrobryggeriet Balder Brygg held også til her. Leikanger Næringshage husar fleire små verksemder. i tillegg til dette finn ein mellom anna bensinstasjon, bank, bilverkstad, gartneri, byggevare, sportsbutikk, matbutikk, bruktbutikk og spa i Leikanger kommune. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


[[Fil:|120x160px|link=:no:Trost i taklampa|Fra Det norske teatrets oppsetning i 2014. Charlotte Frogner som Gunvor Smikkstugun, Eivin Nilsen Salthe som Arne Barnehjemmet.
Foto: Erik Berg/Det norske teatret]]

Trost i taklampa er en roman fra 1950 av den norske forfatteren Alf Prøysen (1914–70). Den var Prøysens eneste roman. Den har blitt dramatisert som skuespill av Prøysen og Asbjørn Toms i 1952, film (Trost i taklampa) i 1955 og som musikal av Prøysen, Toms og Finn Ludt i 1963.

Historien foregår i ei hedmarksbygd i løpet av noen sommeruker. Romanen viser hvordan dikteren og bygderomantikeren Lundjordet og husmannsjenta Gunvor Smikkstugun blir ulikt ønsket velkommen tilbake til bygda, og hvilke budskap de skal framføre for sine tidligere sambygdinger. Det er presentert flere tolkninger av tema og budskap i romanen. Prøysen skildrer og drøfter flukten fra landsbygda fra flere synsvinkler. Ironien rammer tydeligst Lundjordet og hans venner, som fremstiller jordbruket som et kall, og utflytterne som svikere. Hovedpersonen Gunvor er en mer tvetydig figur. Les mer…
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


På Johan Gustaf Sandbergs målning från 1836 manar Gustav Eriksson (Vasa) dalkarlarna i Mora år 1521 att ansluta sig till honom i kampen mot Kristian II.

Lasse Olsson, död troligen 1572, var Gustav Vasas främste krigsman och en av nyckelfigurerna under det väpnade upproret – ”befrielsekriget” – mot unionskungen Kristian II 1520–1521; han ska dessförinnan ha tjänat under Sten Sture.

Enligt Gustav I:s historieskrivare Peder Swart, som utförligt redogör för Lasse Olssons insatser i kriget, var det på dennes enträgna inrådan 1521 som dalkarlarna beslöt att återkalla den unge frälsemannen Gustav Eriksson (Vasa), som ett par dagar tidigare i Mora utan framgång hade försökt övertala allmogen i Dalarna att ansluta sig till upproret. Det är återkallandet av Gustav Eriksson som ligger till grund för det moderna Vasaloppet. Lasse Olsson sårades allvarligt under stridigheterna vid Stockholm men kom därefter att brukas i en lång rad uppdrag i kronans tjänst. Under det stora ryska kriget fungerade han som högste militärbefäl i Norrland. Han var åren 1561–1568 en av de flitigaste ledamöterna i den kungliga Höga nämnden, som kom att användas som verktyg av den beryktade prokuratorn Jöran Persson för att eliminera Erik XIV:s verkliga och inbillade fiender. Två av Lasse Olssons svärsöner tillhörde Jöran Perssons krets av förtrogna. Av Lasse Olssons barn blev Hans Larsson ståthållare över Finland och sonen Andreas Laurentii ärkebiskop. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Sognefjorden sett frå Leikanger.

Leikanger er ein kommune i Sogn i Sogn og Fjordane fylke som ligg på nordsida av Sognefjorden.

Leikanger er ein fruktkommunane og er samlingspunkt for mykje av frukthandelen i Sogn. I 1919 bygde Halvard Drægni ein konservesfabrikk her. Denne vart overteken av Lerum AS i 1982 og ombygd til brusfabrikk i 1993, men seinare lagd ned. I dag er den gamle fabrikken bygd om til fleirbrukshall og handelssenter kalla Saften, med matbutikk, bokhandel, frisør, sportsbutikk, bibliotek og fleire klesbutikkar. Sogn Avis og mikrobryggeriet Balder Brygg held også til her. Leikanger Næringshage husar fleire små verksemder. i tillegg til dette finn ein mellom anna bensinstasjon, bank, bilverkstad, gartneri, byggevare, sportsbutikk, matbutikk, bruktbutikk og spa i Leikanger kommune. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Gatunslussarna, och Karibiska havet i horisonten.

Panamakanalen (spanska: Canal de Panamá, engelska: Panama Canal) är en större kanal som genomskär Panamanäset i Centralamerika och förbinder Atlanten med Stilla havet. Konstruktionen är bland de största och svåraste ingenjörsprojekten någonsin. Kanalen har ett mycket stort inflytande på sjöfarten, eftersom fartyg inte längre behöver fara den långa och vådliga resan via Drakes sund och Kap HornSydamerikas sydspets. En fartygsrutt från New York till San Francisco genom kanalen uppgår till 9 500 kilometer vilket är under hälften av den tidigare rutten runt Kap Horn som är 22 500 kilometer lång.

De första idéerna till en kanal i Panama framfördes i mitten av 1500-talet, men det första försöket att konstruera en kanal skedde 1880 under franskt ledarskap. Efter att försöket fullständigt kollapsat, blev arbetet fullbordat av USA och kanalen kunde öppnas 1914. Utbyggnaden av den 77 kilometer långa kanalen kantades av många problem, inklusive sjukdomar (särskilt malaria och gula febern) och massiva jordskred. Så många som 27 500 arbetare uppskattas ha dött under konstruktionen av kanalen. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


23. juli er det 100 år siden Alf Prøysen ble født. Bilde fra 1964. Foto: Rigmor Dahl Delphin, Alle Kvinner

Alf Prøysen (1914–1970) var en norsk visesanger og forfatter som var aktiv i perioden fra 1945 til sin død i 1970. Han arbeidet i flere ulike medier: bøker, aviser, scene, grammofonplater, radio og tv. Mange av sangene og fortellingene hans er blitt folkeeie i Norge.

De fleste fortellingene og sangene til Alf Prøysen foregår i et miljø som ligner på bygda hvor han vokste opp: på Hedmarken på 1920- og 1930-tallet; mellom gårdsarbeiderne på store gårder og mellom naboer og familiemedlemmer på husmannsplasser. Det er spesielt de tidligste tekstene hans som foregår i gårdsarbeidermiljøet. På 1960-tallet handler sangene og fortellingene mer og mer om folk flest, uavhengig av om de er rike eller fattige.

Det er ulike meninger om hva som var budskapet i fortellingene og sangene hans: noen mener at det handler om hvordan fattigdom og misunnelse ødelegger for mennesker, noen synes det er koselige historier fra gamle dager, mens andre igjen synes at Alf Prøysen er flink til å vise hvorfor folk oppfører seg som de gjør. Les mer…
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Ett timglas som mäter hur mycket tid som förflutit. Timglaset var en av de tidigaste tidmätarna.

I tusentals år har olika ur, kalendrar och andra tekniska hjälpmedel använts för att utföra tideräkning, det vill säga mäta tidsintervall eller bestämma aktuell astronomisk period. Tidiga exempel på tillämpningar var att förutsäga mörkrets inbrott, att planera sådd och skörd, att komma ihåg högtider och att navigera. Det nuvarande sexagesimala talsystemet, som delar upp tidintervall i 60 lika stora delar, uppfanns av sumererna och har använts för mätning av tid i cirka 4 000 år. Det forntida Egypten delade upp dagen i två 12-timmars perioder och använde stora obelisker för att följa solens position. De utvecklade också vattenuret, som troligen först användes i Amun-Res tempelkomplex i Karnak i Egypten och senare även i det antika Grekland. Grekerna använde ofta egypternas vattenur, som de kallade klepsydra. Den kinesiska Shangdynastin tros ha använt vattenuren vid ungefär samma tid, efter att tekniken hade kommit in via Mesopotamien så tidigt som 2000 före vår tideräkning. Kineserna blev också de första att dela dygnet i 100 lika långa intervall, ke, som under 2 000 år motsvarade en kort kvart (=14,4 minuter). Andra antika tidmätare var ljusklockan som användes i Kina, Japan, England och Irak; tidstickan, ett slags portabelt solur som ofta användes i Indien, Tibet och i vissa delar av Europa samt olika typer av timglas som principiellt är lika vattenur. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Keisar Franz Josef teikna av József Rippl-Rónai i 1914.

1914 var året då verdas første indirekte blodoverføring fann stad, Panamakanalen og den utvida Kaiser-Wilhelm-kanalen (Kielkanalen) opna, og Noreg feira grunnlovsjubileum med ei stor jubieumsutstilling. Men ulukker venta, som då det påstått særs trygge linjeskipet «Empress of Ireland» gjekk ned i St. Lawrence-elva etter ein kollisjon med det norske lasteskipet «Storstad», og over tusen menneske omkom i den største skipsulukka ein til då hadde opplevd.

Ulike valdsepisodar som Ludlowmassakren i Colorado, Tampico-affæren i Mexico og drapetLe Figaro-redaktøren Gaston Calmette bleikna mot skota i Sarajevo som drap den austerriksk-ungarske tronarvingen og kona hans, og følgjene av dei. Julikrisa som følgde gav anti-serbiske opptøyar, europeisk mobilisering og krigserklæringar mellom storparten av landa i Europa i det som skulle visa seg å bli den første verdskrigen. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


23. juli er det 100 år siden Alf Prøysen ble født. Bilde fra 1964. Foto: Rigmor Dahl Delphin, Alle Kvinner

Alf Prøysen (1914–1970) var en norsk visesanger og forfatter som var aktiv i perioden fra 1945 til sin død i 1970. Han arbeidet i flere ulike medier: bøker, aviser, scene, grammofonplater, radio og tv. Mange av sangene og fortellingene hans er blitt folkeeie i Norge.

De fleste fortellingene og sangene til Alf Prøysen foregår i et miljø som ligner på bygda hvor han vokste opp: på Hedmarken på 1920- og 1930-tallet; mellom gårdsarbeiderne på store gårder og mellom naboer og familiemedlemmer på husmannsplasser. Det er spesielt de tidligste tekstene hans som foregår i gårdsarbeidermiljøet. På 1960-tallet handler sangene og fortellingene mer og mer om folk flest, uavhengig av om de er rike eller fattige.

Det er ulike meninger om hva som var budskapet i fortellingene og sangene hans: noen mener at det handler om hvordan fattigdom og misunnelse ødelegger for mennesker, noen synes det er koselige historier fra gamle dager, mens andre igjen synes at Alf Prøysen er flink til å vise hvorfor folk oppfører seg som de gjør. Les mer…
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Ett timglas som mäter hur mycket tid som förflutit. Timglaset var en av de tidigaste tidmätarna.

I tusentals år har olika ur, kalendrar och andra tekniska hjälpmedel använts för att utföra tideräkning, det vill säga mäta tidsintervall eller bestämma aktuell astronomisk period. Tidiga exempel på tillämpningar var att förutsäga mörkrets inbrott, att planera sådd och skörd, att komma ihåg högtider och att navigera. Det nuvarande sexagesimala talsystemet, som delar upp tidintervall i 60 lika stora delar, uppfanns av sumererna och har använts för mätning av tid i cirka 4 000 år. Det forntida Egypten delade upp dagen i två 12-timmars perioder och använde stora obelisker för att följa solens position. De utvecklade också vattenuret, som troligen först användes i Amun-Res tempelkomplex i Karnak i Egypten och senare även i det antika Grekland. Grekerna använde ofta egypternas vattenur, som de kallade klepsydra. Den kinesiska Shangdynastin tros ha använt vattenuren vid ungefär samma tid, efter att tekniken hade kommit in via Mesopotamien så tidigt som 2000 före vår tideräkning. Kineserna blev också de första att dela dygnet i 100 lika långa intervall, ke, som under 2 000 år motsvarade en kort kvart (=14,4 minuter). Andra antika tidmätare var ljusklockan som användes i Kina, Japan, England och Irak; tidstickan, ett slags portabelt solur som ofta användes i Indien, Tibet och i vissa delar av Europa samt olika typer av timglas som principiellt är lika vattenur. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Keisar Franz Josef teikna av József Rippl-Rónai i 1914.

1914 var året då verdas første indirekte blodoverføring fann stad, Panamakanalen og den utvida Kaiser-Wilhelm-kanalen (Kielkanalen) opna, og Noreg feira grunnlovsjubileum med ei stor jubieumsutstilling. Men ulukker venta, som då det påstått særs trygge linjeskipet «Empress of Ireland» gjekk ned i St. Lawrence-elva etter ein kollisjon med det norske lasteskipet «Storstad», og over tusen menneske omkom i den største skipsulukka ein til då hadde opplevd.

Ulike valdsepisodar som Ludlowmassakren i Colorado, Tampico-affæren i Mexico og drapetLe Figaro-redaktøren Gaston Calmette bleikna mot skota i Sarajevo som drap den austerriksk-ungarske tronarvingen og kona hans, og følgjene av dei. Julikrisa som følgde gav anti-serbiske opptøyar, europeisk mobilisering og krigserklæringar mellom storparten av landa i Europa i det som skulle visa seg å bli den første verdskrigen. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Mossefossen och Moss Järnverk sommaren 1800, akvatint av J.W. Edy.

Moss Järnverk var ett järnverk i Moss i Norge, grundat 1704. Verket var i många år stadens största industri, och med kraft från Mossefossen blev malm, huvudsakligen från Arendalsfältet, nersmält och bearbetad till en mängd olika produkter. Från mitten av 1700-talet var verket Norges ledande försvarsverksamhet och göt hundratals av tunga kanoner i järn. Norges första valsverk för järn anlades också där.

Moss Järnverk hade flera framträdande ägare, bland andra Bernt Anker och Herman Wedel-Jarlsberg, och särskilt under den förstnämndes ägande var verket något av en attraktion för besökande. Moss Järnverks administrationsbyggnad, den så kallade Konventionsgården, är känd för att den användes under förhandlingarna av Konventionen i Moss år 1814.

Vid mitten av 1800-talet fick verket ökad konkurrens från svenska och engelska järnverk; stigande priser på träkol var också ödeläggande för lönsamheten – järnverksdelen lades ner år 1873. Moss Järnverk såldes för 115 000 spesiedaler (en gammal norsk myntenhet) år 1875, och området verket låg på togs över av vad som sedan blev emballagefabriken Peterson, som fortfarande finns kvar. Läs mer
Se på dansk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Sveits' flagg er et av Europas eldste og er basert på emblemet til kantonen Schwyz

Sveits, formelt Det sveitsiske edsforbund eller Konføderasjonen Sveits, er en forbundsrepublikk i Sentral-Europa, som utgjør en vesentlig del av fjellkjeden Alpene. Landet grenser mot Tyskland i nord, Frankrike i vest, Italia i sør og Østerrike og Liechtenstein i øst og er dermed en innlandsstat.

Sveits består av 26 delstater kalt kantoner. Bern er sete for den føderale regjeringen, benevnes Bundesstadt, og er dermed landets hovedstad. De viktigste økonomiske sentrene er landets to «verdensbyer», Zürich og Genève. Sveits er et av de rikeste landene i verden.

Landet har en lang tradisjon som multikulturelt samfunn. Sveits består av flere etniske og språklige grupper, hovedsakelig tysktalende, fransktalende og italiensktalende, men det er også et fjerde offisielt nasjonalspråk kalt retoromansk. Landets befolkning tilhører religiøst sett med ca. 35 % til reformerte kirker og ca. 42 % til den romersk-katolske kirke, mens resten består av en stor variasjon av andre trosretninger. Sveitsere har på tross av dette en sterk nasjonalfølelse, basert på felles historie, politiske grunnholdninger, kultur og geografi. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Megadeth live vid Sauna Open Air Festival, Finland.

Megadeth är ett amerikanskt thrash metal-band bildat 1983. Bandet har sålt mer än 38 miljoner skivor, och är således en av de mest framgångsrika musikgrupperna inom thrash metal. Bandets frontfigur, grundare, låtskrivare och enda ständige medlem är Dave Mustaine. Dess maskot, som figurerar på de flesta skivomslag, heter Vic Rattlehead.

Megadeth utgav sitt första album 1985 och var en pionjär inom den amerikanska thrash metal-scenen. Ett hinder för framgången var dock Mustaines drogproblem, och som en följd, att bandmedlemmarna kom och gick. En nykter Mustaine och en ny banduppställning kunde i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet skapa Megadeths mest framgångsrika album som också blev riktiga klassiker. Under 1990-talet fortsatte bandet att vara aktivt och övergick stundtals till lättare former av heavy metal. 2002 splittrades Megadeth till följd av en skada som Mustaine ådragit sig, men återförenades igen 2004, och har utgivit ytterligare tre album som musikaliskt ligger närmare bandets thrash metal-rötter. Läs mer
Se på dansk Wikipediase på svensk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Karnilshaugen

Gloppen er ein kommune i Sogn og Fjordane, ved fjorden Nordfjord. Kommunesenteret er Sandane.

Garden Hauge i Gloppen er mest kjend for den største tinghaugenVestlandet, Karnilshaugen. Haugen ruvar godt i terrenget og frå han har ein utsyn over heile Gloppefjorden. Karnilshaugen er sju meter høg, og har ein diameter på 50 meter. Haugen er truleg ikkje ein gravhaug, men eit astronomisk merkje. Karnilshaugen er det fyrste punktet som får sol ved vintersolkverv, då sola skin gjennom eit skar i fjellet i sør. Det same skjer ved sommarsolkverv då toppen av haugen står i sol medan områda kring er skuggelagd av fjella. Det er ikkje kjent at det finst liknande stader med tilknyting til solfenomen ved solkverv i Norden. Les meir …
Se på dansk Wikipediase på nynorsk Wikipediahistorik på dansk Wikipedia


Sveits' flagg er et av Europas eldste og er basert på emblemet til kantonen Schwyz

Sveits, formelt Det sveitsiske edsforbund eller Konføderasjonen Sveits, er en forbundsrepublikk i Sentral-Europa, som utgjør en vesentlig del av fjellkjeden Alpene. Landet grenser mot Tyskland i nord, Frankrike i vest, Italia i sør og Østerrike og Liechtenstein i øst og er dermed en innlandsstat.

Sveits består av 26 delstater kalt kantoner. Bern er sete for den føderale regjeringen, benevnes Bundesstadt, og er dermed landets hovedstad. De viktigste økonomiske sentrene er landets to «verdensbyer», Zürich og Genève. Sveits er et av de rikeste landene i verden.

Landet har en lang tradisjon som multikulturelt samfunn. Sveits består av flere etniske og språklige grupper, hovedsakelig tysktalende, fransktalende og italiensktalende, men det er også et fjerde offisielt nasjonalspråk kalt retoromansk. Landets befolkning tilhører religiøst sett med ca. 35 % til reformerte kirker og ca. 42 % til den romersk-katolske kirke, mens resten består av en stor variasjon av andre trosretninger. Sveitsere har på tross av dette en sterk nasjonalfølelse, basert på felles historie, politiske grunnholdninger, kultur og geografi. Les mer...
Se på dansk Wikipediase på norsk bokmål Wikipediahistorik på dansk Wikipedia