virvel

Svenska

Substantiv

Böjningar av virvel	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	virvel	virveln	virvlar	virvlarna
Genitiv	virvels	virvelns	virvlars	virvlarnas

virvel

1. (kontinuummekanik) rotationsrörelse i fluid (vätska eller gas)

   Besläktade ord: virvla

   Sammansättningar: virvelstorm, virvelström, virvelvind

Översättningar

rotationsrörelse i fluid (vätska eller gas)

• finska: pyörre ^(fi)
• isländska: fjaðrafok n
• italienska: turbine ^(it) m, turbinio ^(it) m, mulinello ^(it) m
• turkiska: girdap ^(tr)
• tyska: Wirbel ^(de) m, Strudel ^(de) m

Bokmål

Substantiv

virvel m

1. (anatomi) kota
2. virvel