turk

Se även Turk och Türk.

Svenska

Substantiv

Böjningar av turk	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	turk	turken	turkar	turkarna
Genitiv	turks	turkens	turkars	turkarnas

turk

1. (nationaliteter) person från Turkiet
2. (skämtsamt, slang, i sammansättningar) någon eller någonting utländskt, av eller rörande icke-nordeuropeisk etnicitet och kultur

   Har du sett den nya remixen med laserturken?

Besläktade ord

• turkisk
• turkiska

Sammansättningar

• bulgarienturk

Översättningar

Översättningar

• armeniska: թուրք ^(hy) (turk)
• bokmål: tyrker ^(no) m
• danska: tyrk u, tyrker ^(da) u
• engelska: Turk ^(en)
• estniska: türklane
• finska: turkkilainen ^(fi)
• franska: Turc ^(fr) m, Turque ^(fr) f
• kroatiska: Turčin m, Turkinja f
• nederländska: turk ^(nl)
• nynorska: tyrkar ⁽ⁿⁿ⁾ m
• rumänska: turc ^(ro) m, turcoaică ^(ro) f
• ryska: турок ^(ru) m, турчанка ^(ru) f
• serbiska: Турчин m, Туркиња f, Turčin m, Turkinja f
• slovakiska: Turek ^(sk) m
• spanska: turco ^(es) m, turca ^(es) f
• sydsamiska: tyrhkere
• tjeckiska: Turek ^(cs) m, Turkyně ^(cs) f
• turkiska: Türk ^(tr)
• tyska: Türke ^(de) m, Türkin ^(de) f