Hoppa till innehållet

trasighet

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av trasighet  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ trasighet trasigheten trasigheter trasigheterna
Genitiv trasighets trasighetens trasigheters trasigheternas

trasighet u

  1. det att vara trasig; något som är trasigt
    Se även tesaurus: Vanprydnad

Översättningar

[redigera]