timma

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av timma  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ timma timman timmar timmarna
Genitiv timmas timmans timmars timmarnas

timma

  1. variant av timme
    Etymologi: Gammal ackusativform av timme.