skylt

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av skylt  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skylt skylten skyltar skyltarna
Genitiv skylts skyltens skyltars skyltarnas

skylt u

  1. platta (formad som en geometrisk figur) med information
    Sammansättningar: apoteksskylt, bagarskylt, barberarskylt, bodskylt, dörrskylt, emaljskylt, förbudsskylt, gatuskylt, hastighetsskylt, krogskylt, LGF-skylt, ljusskylt, mässingsskylt, namnskylt, neonskylt, nummerskylt, påbudsskylt, registreringsskylt, reklamskylt, skyltfönster, skyltkonst, skyltlåda, skyltmonter, skyltmålare, skyltskåp, skyltställ, skyltsöndag, stoppskylt, trafikskylt, tågskylt, vagnlägesskylt, vagnsskylt, varningsskylt, vägskylt, väjningspliktsskylt, värdshusskylt
    Besläktade ord: skylta, skyltare, skyltning
    Etymologi: Samma bakgrund som sköld i betydelsen vapensköld, igenkänningstecken.
    Se även tesaurus: Företeelse, Synbarhet, Framsida, Utsida
    Homofoner: skyllt
  2. kortform av skyltfönster; skyltning
    I skylten visas vårens nyheter.

Översättningar

[redigera]

Verb

[redigera]

skylt

  1. böjningsform av skyla