skaft

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av skaft  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skaft skaftet skaft skaften
Genitiv skafts skaftets skafts skaftens

skaft

  1. avlång del av ett föremål; ofta för att hålla i (handtag)
    Skaftet på kniven höll nästan på att trilla av.
    Synonymer: handtag, stake, stam, stjälk, stång
    Sammansättningar: grimskaft, hammarskaft, klubbskaft, knivskaft, krattskaft, kvastskaft, kängskaft, lieskaft, mejselskaft, moppskaft, pennskaft, penselskaft, pipskaft, pjäxskaft, räfsskaft, skaftkäpp, skedskaft, skoskaft, skyffelskaft, slevskaft, släggskaft, sockskaft, spjutskaft, strumpskaft, stövelskaft, träskaft, yxskaft
    Besläktade ord: högskaftad, kortskaftad, långskaftad, oskaftad, skafta, skaftning
    Fraser: ha huvudet på skaft
  2. (textilier) reglage i vävstol vars antal (2, 3, 4) avgör möjligheten att väva mönster
    Sammansättningar: fyrskaft, fyrskaftsväv, treskaft, tuskaft, tuskaftsväv, tvåskaft, tvåskaftsväv
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornsvenska skaft/skapt, av fornnordiska skapt, av urgermanska *skaftaz, av en urindoeuropeisk rot *skap-, "verktyg", "redskap". Besläktat med fornengelska sceaft (engelska shaft), fornhögtyska skaft (tyska Schaft), nederländksa schaft, klassiska grekiskans σκεπάρνιον (skeparnion), "pir".
Se även tesaurus: Stöd, Vidhängning

Översättningar

[redigera]