skälm

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även skalm.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av skälm  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ skälm skälmen skälmar skälmarna
Genitiv skälms skälmens skälmars skälmarnas

skälm

  1. skojare, bedragare, förrädare
    Synonymer: skalk
    Etymologi: Belägg finns i svenska språket från 1520, som fornsvenska skiælmber, av medellågtyska schelm, schelme (”skälm; kadaver”).[1] Det tyska ordets ursprung är omtvistat.[2]
    Besläktade ord: skälmaktig, skälmsk

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "skälm", läst 2021-12-07
  2. Svenska Akademiens ordbok: "skälm"