kyla

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även kýla.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av kyla  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ kyla kylan
Genitiv kylas kylans

kyla

  1. (fysik, meteorologi) låg temperatur, det att temperaturen /i atmosfären/ är låg
    I november kom kylan till Katrineholm.
    Besläktade ord: kyl, kylig, kylighet, kylning, köld
    Synonymer: köld
    Antonymer: värme, hetta
    Sammansättningar: aftonkyla, bottenkyla, dödskyla, höstkyla, iskyla, kvällskyla, kylaggregat, kylanläggning, kylanordning, kylbox, kyldisk, kylelement, kylfack, kylfläns, kylförvaring, kylhus, kylkedja, kylklamp, kylknöl, kylkonserv, kyllastfartyg, kylluft, kyllåda, kylmedel, kylrum, kylskada, kylskadad, kylskåp, kylslagen, kylsystem, kylteknik, kyltorn, kylvagn, kylvara, kylvatten, kylväska, kylvätska, morgonkyla, nattkyla, råkyla, underkyla, vinterkyla, vårkyla
  2. (psykologi) det att (avsiktligt) inte vara (känslomässigt) engagerad
    Hon upplevde att hon blev bemött med kyla.
    Besläktade ord: kylig, kylighet
    Jämför: avståndstagande, ignorans, kallsinne, likgiltighet, ointresse
    Sammansättningar: känslokyla
  3. det att framstå som att man ej känner press eller nervositet inför handling,

Översättningar

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av kyla  Aktiv Passiv
Infinitiv kyla kylas
Presens kyler kyls (kyles)
Preteritum kylde kyldes
Supinum kylt kylts
Imperativ kyl
Particip
Presens kylande, kylandes
Perfekt kyld

kyla

  1. göra /ett föremål/ kallare
    Besläktade ord: kall, kyl, kylare, kylig, kylning, köld
    Sammansättningar: avkyla, kylskåp, nedkyla

Översättningar

[redigera]