klara

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Klara.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av klara  Aktiv Passiv
Infinitiv klara klaras
Presens klarar klaras
Preteritum klarade klarades
Supinum klarat klarats
Imperativ klara
Particip
Presens klarande, klarandes
Perfekt klarad

klara

  1. lyckas med; kunna
    Klarar du provet, tror du?
    Han klarade uppgiften!
    Hon klarar att jonglera med 5 bollar.
  2. överleva; ta sig igenom (något) utan att ta skada
    Tror du att porslinet klarar transporten?
  3. (kemi) göra klar, avlägsna grumlighet
    Synonymer: rena, skira
    Sammansättningar: klarmedel, klarningsmedel
  4. (reflexivt: klara sig) kunna ta hand om sig
    Klarar du dig själv medan vi åker bort?
  5. (reflexivt: klara sig) ha tillräckligt med resurser för att överleva
    Klarar du dig på den lönen?
  6. (reflexivt: klara sig) undvika (skador); inte drabbas av (skador)
    Hanna klarade sig från allvarligare skador.
    Glasen klarade sig som tur var.
  7. tåla
    Den här glasspinnebron är byggd för att klara 2 kilo.

Fraser

[redigera]

Besläktade ord

[redigera]

Översättningar

[redigera]

Adjektiv

[redigera]

klara

  1. böjningsform av klar