gubbe

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av gubbe  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gubbe gubben gubbar gubbarna
Genitiv gubbes gubbens gubbars gubbarnas

gubbe

  1. (vardagligt, potentiellt nedsättande) äldre man
    Gå rakt fram, mot gubbarna där borta.
    Synonymer: (något ålderdomlig) herre
    Antonymer: gumma
  2. (vardagligt, något ålderdomligt) make, man som man är tillsammans med
    Jag gick till teatern med min gubbe.
    Antonymer: kärring
  3. (vardagligt) kamratlig man, ung som gammal
    Jag och gubbarna drog ner på stranden och chillade hela eftermiddagen.
  4. (brädspel, vardagligt) spelpjäs
    Han är lätt bästa gubben i spelet.
  5. (i sammansättningar) något slags manligt väsen som förekommer i folktron, vilka ursprungligen ha föreställts som gamla män
    Sammansättningar: brunnsgubbe, julgubbe, lussegubbe, lyktgubbe, påskgubbe, strömgubbe, tomtegubbe
    Jämför: vätte, tomte
  6. (måttenheter, slang) gram
    Se även: hägge
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: gubbig
Sammansättningar: brunnsgubbe, flyttgubbe, fyllegubbe, gubbdagis, gubbkeps, gubbröra, gubbsjuk, gubbsjuka, gubbskrälle, gubbstrutt, jordgubbe, krutgubbe, lussegubbe, lyktgubbe, michelingubbe, molngubbe, pepparkaksgubbe, påskgubbe, ryssgubbe, snuskgubbe, snögubbe, sprattelgubbe, streckgubbe, surgubbe, tomtegubbe
Fraser: den gubben går inte, gubben i lådan, gubben i månen

Översättningar

[redigera]