fullmakt

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
fullmakt

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av fullmakt  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fullmakt fullmakten fullmakter fullmakterna
Genitiv fullmakts fullmaktens fullmakters fullmakternas

fullmakt

  1. (juridik) (formellt) erhållna rättigheter från annan fysisk eller juridisk person (t ex rätt att företräda någon i bankärenden)
    Han har fullmakt att hantera hennes pengar.
    Sammansättningar: bankfullmakt, blancofullmakt, blankofullmakt, fullmaktsanställning, fullmaktsgivare, fullmaktsinnehavare, fullmaktslag, fullmaktstagare, postfullmakt, prokurafullmakt, rättegångsfullmakt
  2. skriftligt dokument som intygar att någon har juridisk rätt att företräda annan part (och agera i dennes namn, beträffande t.ex. bankärenden) eller annat organ
    Var förvarar han fullmakten?

Översättningar

[redigera]