eklut

Svenska

Substantiv

Böjningar av eklut	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	eklut	ekluten	eklutar	eklutarna
Genitiv	ekluts	eklutens	eklutars	eklutarnas

eklut

1. (kemi) vattenlösning av aska från ek (basisk p.g.a. högt innehåll av pottaska (kaliumkarbonat); används vid traditionell garvning av skinn)
2. (bildligt) prövningar, motgångar som förhärdar en människa

   Och det är därför jag inte allt för mycket sörjer de år, som gått i fängelset. Den, som gått igenom ekluten där, är härdad och vet vad han kan, vet vad han tål och ser livet under en friare och vidare synvinkel än andra.

   Vanliga konstruktioner: gå (i)genom ekluten

   Jämför: garvad, luttrad