dadel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av dadel  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ dadel dadeln dadlar dadlarna
Genitiv dadels dadelns dadlars dadlarnas

dadel

  • uttal: dad´el eller da´del
  1. frukt som växer på dadelpalmen
    Sammansättningar: dadelkärna, dadellikör, dadelpalm

Översättningar

[redigera]

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av dadel  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ dadel dadelen, dadlen
Genitiv dadels dadelens, dadlens

dadel u

  1. (ålderdomligt) tadel, klander, kritik
    Antonymer: ros
    Besläktade ord: dadle