brand

Svenska

Substantiv

Böjningar av brand	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	brand	branden	bränder	bränderna
Genitiv	brands	brandens	bränders	brändernas

brand

brandkåren bekämpar en brand

1. (byggnadsteknik, kemi) (oftast icke önskvärt) utbrott av eld som förhärjar ett fordon, en byggnad eller ett område

   Jämför: brasa, eld, eldsvåda, vådeld, vårdkase

   Sammansättningar: (...brand) bilbrand, gräsbrand, husbrand, markbrand, mordbrand, präriebrand, skogsbrand, storbrand, toppbrand, åskbrand

   Sammansättningar: (brand...) brandbegränsningslinje, brandbekämpare, brandbil, brandfackla, brandfara, brandfarlig, brandfarlighet, brandgata, brandhärja, brandkår, brandman, brandorsak, brandpost, brandredskap, brandsektionering, brandsläckare, brandtrappa, brandvarnare, brandvägg

2. (ålderdomligt, vanligen i sammansättningar) åkomma

   Sammansättningar: mjältbrand, kallbrand, hetbrand, lungbrand, tryckbrand, muggbrand

3. (vapen, dödform) svärd

   Etymologi: Dödform sedan 1800-talet. I poetiskt bruk under 1700-talet. Av fornnordiska brandʀ, "smidd svärdsklinga", "svärd" (överfört), av äldre forngermansk grund. Bland annat kognat med latinska brando.

4. (anglicism) varumärke

   Vårt egna brand med smink.

Besläktade ord: brinna, brinnande, brunnen, bränd, bränna, brännare, brännbar, bränning, brännande, bränsle

Översättningar

utbrott av eld som förhärjar ett område

• bokmål: brann ^(no) m
• danska: brand ^(da), ildebrand u
• engelska: fire ^(en)
• finska: tulipalo ^(fi)
• franska: incendie ^(fr) m
• isländska: bruni ^(is) m
• italienska: incendio ^(it) m
• nederländska: brand ^(nl) m
• nynorska: brann m
• polska: pożar ^(pl) m
• ryska: пожар ^(ru)
• tyska: Brand ^(de) m, Feuer ^(de) n
• ukrainska: поже́жа f
• ungerska: tűz ^(hu), tűzvész ^(hu)

Danska

Substantiv

Böjningar av brand 1	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	brand	branden	brande	brandene
Genitiv	brands	brandens	brandes	brandenes

Böjningar av brand 2	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	brand	brandet	brands	–
Genitiv	brands	brandets	brands	–

brand u [1], n [2]

1. brand

   Synonymer: ildebrand

   Sammansättningar: brandbekæmpelse, brandbil, brandhæmmende, brandhærget, brandkorps, brandmand, brandskade, brandskadet, brandulykke, brandårsag, halsbrand, ildebrand, koldbrand, mordbrand, præriebrand, pyromanbrand, skibsbrand, skorstensbrand, skovbrand, steppebrand, storbrand

   Besläktade ord: brandbar, brint, brænde, brænden, brænder, brændsel

2. varumärke

   Besläktade ord: branding

   Etymologi: Lån av engelska brand

Engelska

Substantiv

Böjningar av brand	Singular	Plural
Nominativ	brand	brands
Genitiv	brand's	brands'

brand

• uttal: bɹand

1. sort, slag
2. märke, varumärke
3. brännjärn

Verb

Böjningar av brand	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	brand	brands	brand
Preteritum	◀	branded	▶
Perfektparticip	◀	branded	▶
Presensparticip	◀	branding, vard. brandin'	▶

brand

1. brännmärka, stämpla

Forndanska

Substantiv

brand m

1. brand

   Etymologi: Av fornnordiska brandr.