bettla

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av bettla  Aktiv
Infinitiv bettla
Presens bettlar
Preteritum bettlade
Supinum bettlat
Imperativ bettla
Particip
Presens bettlande, bettlandes
Perfekt

bettla

  1. (ålderdomligt utanför juridiken) tigga
    Etymologi: Av tyska betteln, av medelhögtyska betelen, av fornhögtyska betalōn, av västlig urgermanska *bedulōn.
    Besläktade ord: bettlare, bettleri

Översättningar

[redigera]