böckling

Svenska

Substantiv

Böjningar av böckling	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	böckling	böcklingen	böcklingar	böcklingarna
Genitiv	böcklings	böcklingens	böcklingars	böcklingarnas

böckling

1. (mat) varmrökt fiskprodukt framställd av saltad sill eller strömming

   1878: Konung Oscar i Ryssland eller det olycksbringande famntaget, August Theodor Paban:

   Vändande oss till en tysk korf-handlares salubord, försågo vi oss med hvar sin mindre medvurst, jemte ett par såkallade rosenbröd, och till efterrätt spisade vi böckling, hvarpå dracks en butelj ypperligt mjöd.

   2011 (21 nov): Sönerna nappade på fisket (Upsala Nya Tidning):

   På 1940-talet fiskade 30 båtlag om två man längs kusten från Fagerviken till Sikhjälma och man rökte bara lite böckling för husbehov.

   Etymologi: Av tyska Bückling.

2. (vardagligt) bög

Översättningar

varmrökt sill eller strömming

• bokmål: bøkling ^(no)
• engelska: red herring ^(en)
• finska: savusilakka ^(fi)
• nynorska: bøkling m
• tyska: Bückling ^(de) m

homosexuell man — se bög