bånge

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av bånge  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bånge bången bångar bångarna
Genitiv bånges bångens bångars bångarnas

Not:

användning i plural föga brukat

bånge

  1. (slang) erektion, stånd, ståfräs
    Kolla, chefen har bånge!
    Sammansättningar: morgonbånge