Diskussion:fika
Saknad definition av substantivet?
[redigera]Jag får för mig, men är inte tillräckligt säker för att lägga in det själv, att substantivet borde ha en definition i stil med
- 2. även (och ursprungligen) som synonym för kaffe
Är detta korrekt?Ever wonder 5 juli 2006 kl.12.48 (UTC)
Jo, nog står fika ursprungligen för kaffe på fikonspråket, där man satte fi- före och -kon efter ordet kaffe så att det blev fikaffekon. Av detta blev så småning om bara fika kvar. –föregående osignerade kommentar är från 130.238.197.120 (diskussion • bidrag)
- Jag har hört en annan förklaring, och det är att fika skulle komma från antingen romani eller något knallarspråk där man helt enkelt bytte plats på stavelserna. Knallarspråk sysslar väl ofta med sånt, om jag inte minns fel, så det är kanske rimligare? Kan någon styrka/avfärda detta? HannesP 21 november 2008 kl. 15.37 (CET)
- Jag trodde att man på fikonspråket delade upp det i 'fika' och 'fekon', 'fika fekon', varpå fekon senare försvann. 213.67.82.105 9 juli 2009 kl. 13.35 (CEST)
- Enligt Catharina Grünbaum på DN är det s.k. "backslang" [1] från Malung-trakten som vänt på den dialektala formen "kaffi" till "(f)fika". \Mike 6 december 2009 kl. 22.53 (CET)
Jag tror det kommer från ordet kaffi!!
Genus på fika
[redigera]Mig bär det helt emot att tala om "fikan" - som bestämd form i singularis. Jag har alltid hört och sagt fikat, vilket alltså ger genuset neutrum i stället för reale. Däremot skulle jag kunna säga fikan i pluralis, helt i linje med dess neutrala genus i så fall och i analogi med fyllo,fyllot,fyllon. Vet däremot ej vad bestämd form i pluralis skulle vara - men det är väl inte så frekvent förekommande heller.
Ska en alternativ deklination läggas till eller ska fika,fikat,fikan,(fikan?) helt ersätta fika,fikan,fikor,fikorna? Är det verkligen så vanligt med fika i reale?
(En intressant fundering är om alla ord härledda från fikonspråket blir neutrum pga "fikon"?) —föregående osignerade kommentar är från 130.238.197.120 (diskussion • bidrag)
- Själv tycker jag inte någondera låter fel, men möjligen att jag använder dem i olika sammanhang. Så att "ta en fika" = "gå på fikarast" (utrum). Däremot pratar jag hellre om "ett fika" om jag använder det i betydelsen "fikabröd; det som äts under en fikarast", men även i sammanhang som "det dracks väldiga mängder kaffe under fikat" så då får det bli neutrum. Gör ni andra den distinktionen? (Neutrum-varianten bör nog ha noll-plural i varje fall - "jag har köpt bröd så att det räcker till två fika").
- Har dock lite svårt att sätta fingret på exakt vad det är för skillnad mellan dem... \Mike 13 oktober 2006 kl. 17.30 (CEST)
- Ja, jag säger också ta en fika, men undrar när fikat som vi beställt kommer. Skulle nog säga att n-formen av fika är räkneligt (oföränderlig form i plural), och t-formen av fika är oräkneligt (mer fika, mindre fika). Skulle noga säga att t-formen syftar på själva fikabrödet mm, medan n-formen väl syftar på själva tillfället då fika intas eller något i den stilen. ~ Dodde 13 oktober 2006 kl. 21.10 (CEST)
- Jag håller med! Jag säger också "ta en fika" = "gå på fikarast", må det vara kaffe, kaffebröd eller en dammsugare jag ämnar inmundiga. Ni verkar båda vara inne på att det är betydelsen (brödet/tillfället) som avgör genuset men kommer till diametralt motsatta slutsatser. För mig är det också "ta en fika", "när kommer fikat vi beställt?" och "under fikat diskuterade vi ..." Handlar det helt enkelt om att man kommit att använda utrum i samband med obestämd artikel och neutrum i bestämd form?
- Ja, jag säger också ta en fika, men undrar när fikat som vi beställt kommer. Skulle nog säga att n-formen av fika är räkneligt (oföränderlig form i plural), och t-formen av fika är oräkneligt (mer fika, mindre fika). Skulle noga säga att t-formen syftar på själva fikabrödet mm, medan n-formen väl syftar på själva tillfället då fika intas eller något i den stilen. ~ Dodde 13 oktober 2006 kl. 21.10 (CEST)
Jag nog faktiskt utan undantag med "en fika", "fikat" och antagligen "två fika" (då varken "två fikan" eller "två fikor" låter så bra i mina öron - lämnar möjligheten till särskild dualisform därhän...), dvs högst oregelbundet men ändå konsekvent på ett sätt. Är inte detta kanske en allmän trend bland nya ord att bestämd form ofta blir neutrum och pluralis oförändrat? (samma användare som förut hade 130.238.197.120) —föregående osignerade kommentar är från 83.253.57.7 (diskussion • bidrag)
- Det här borde en lingvist reda ut och förklara. Ordböckerna smiter ifrån och Svenska språkrådet också. Samma sak gäller ju för kaffe "ta en kaffe", "när kommer kaffet vi beställt?" och "under kaffet diskuterade vi ...", och här kan man ju förklara formen "en kaffe" med att man egentligen menar "en kopp kaffe" och bortfallandet av kopp, förklarar hur vi luras(?) att tro att kaffe även är ett utrum, när det egentligen är ett neutrum. Eftersom fika etymologiskt kommer från omkastelse av en äldre form av kaffe, kaffi, kan kanske förklaringen vara densamma för fika. Att man säger "en fika" för att man undermedvetet tänker sig formen "en kopp fika", men att fika egentligen är neutrum, precis som kaffe. (Nu anger dock flera ordböcker att både ~t och ~n är accepterade former, men ger å andra sidan inga exempel som avviker från ovanstående resonemang). Jag vet faktiskt inte. (Du kan signera genom att skriva fyra tildetecken ~~~~ eller klicka på den andra knappen från höger precis ovanför redigeringsfönstret så infogas det) ~ Dodde 17 oktober 2006 kl. 03.30 (CEST)
- Det är nog allmänt så att när mat- och dryckord används i betydelsen "en portion" (som jag gissar att det i grunden är fråga om vad gäller "ta en fika", även om det oftast snarare syftar på "måltiden") så använder man just en, inte ett, oavsett ordets genus. Jämför också restaurangjargong (i alla fall som jag fått för mig, kan egentligen inte säga att jag har jättestora erfarenheter): "En x till bord 3..." För sådana här "specialfall" behöver, och bör, man nog inte spekulera för mycket i vad man "tänker sig omedvetet" - det kan vara intressant i en språkhistorisk utredning, men i det moderna språket tror jag snarare att det handlar om att man följer ett etablerat mönster - man säger det som känns rätt och låter naturligt. Ever wonder 17 oktober 2006 kl. 12.22 (CEST)
- Brukar man inte använda t-genus när man pratar om en obestämd mängd av en särskild vara? T.ex. vinet, guldet, kaffet, smöret, virket... rimligtvis borde samma sak gälla för fika, om man avser själva "materialet" till fikan, d.v.s. det man äter. Det finns säkert mycket finare facktermer för just det här :-) HannesP 21 november 2008 kl. 15.39 (CET)
- Tillägg: jag kom just på att när det gäller generella ord som kan innehålla många sorters varor använder man nog -en, t.ex: maten, middagen, frukosten, etc. Detta resonemang skulle tala för fikan. HannesP 21 november 2008 kl. 15.46 (CET)
- Det är nog allmänt så att när mat- och dryckord används i betydelsen "en portion" (som jag gissar att det i grunden är fråga om vad gäller "ta en fika", även om det oftast snarare syftar på "måltiden") så använder man just en, inte ett, oavsett ordets genus. Jämför också restaurangjargong (i alla fall som jag fått för mig, kan egentligen inte säga att jag har jättestora erfarenheter): "En x till bord 3..." För sådana här "specialfall" behöver, och bör, man nog inte spekulera för mycket i vad man "tänker sig omedvetet" - det kan vara intressant i en språkhistorisk utredning, men i det moderna språket tror jag snarare att det handlar om att man följer ett etablerat mönster - man säger det som känns rätt och låter naturligt. Ever wonder 17 oktober 2006 kl. 12.22 (CEST)
- Det här borde en lingvist reda ut och förklara. Ordböckerna smiter ifrån och Svenska språkrådet också. Samma sak gäller ju för kaffe "ta en kaffe", "när kommer kaffet vi beställt?" och "under kaffet diskuterade vi ...", och här kan man ju förklara formen "en kaffe" med att man egentligen menar "en kopp kaffe" och bortfallandet av kopp, förklarar hur vi luras(?) att tro att kaffe även är ett utrum, när det egentligen är ett neutrum. Eftersom fika etymologiskt kommer från omkastelse av en äldre form av kaffe, kaffi, kan kanske förklaringen vara densamma för fika. Att man säger "en fika" för att man undermedvetet tänker sig formen "en kopp fika", men att fika egentligen är neutrum, precis som kaffe. (Nu anger dock flera ordböcker att både ~t och ~n är accepterade former, men ger å andra sidan inga exempel som avviker från ovanstående resonemang). Jag vet faktiskt inte. (Du kan signera genom att skriva fyra tildetecken ~~~~ eller klicka på den andra knappen från höger precis ovanför redigeringsfönstret så infogas det) ~ Dodde 17 oktober 2006 kl. 03.30 (CEST)
Verb 2
[redigera]Jag tog bort från verb 2 att det skulle vara slang, eftersom det står med i SAOB (såsom ålderdomligt redan 1924) och finns belagt från 1500-talet, om än inte riktigt i den betydelsen. Vet inte hur det är med utbredningen idag, men slang tror jag iaf är fel term. /Fenix 13 maj 2009 kl. 10.35 (CEST)