æra

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även ara, åra och ära.

Bokmål

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av æra  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ æra æraen æraer æraene
Genitiv æras æraens æraers æraenes

æra m

  1. era
    Synonymer: tidsrom, epoke

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av æra  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ æra æraen æraer æraerne
Genitiv æras æraens æraers æraernes

æra u

  1. era
    Synonymer: epoke, tidsalder

Fornsvenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

ǣra f

  1. ära

Verb

[redigera]

ǣra

  1. ära, hylla

Färöiska

[redigera]

Substantiv

[redigera]

æra f

  1. ära

Verb

[redigera]

æra

  1. ära, hylla

Nynorska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av æra  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ æra æraen æraar æraane

æra m

  1. era
    Synonymer: tidbolk, epoke
  2. böjningsform av ær

Verb

[redigera]

æra

  1. sidoform till ære; ära, hylla