Hoppa till innehållet

Vivesläktet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Vivor)
Uppslagsordet ”Primula” leder hit. För löne- och personalsystemet, se Primula (personalsystem).
Vivesläktet
Majviva (Primula farinosa)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassTvåhjärtbladiga blomväxter
Magnoliopsida
OrdningLjungordningen
Ericales
FamiljViveväxter
Primulaceae
SläkteVivesläktet
Primula
Vetenskapligt namn
§ Primula
AuktorCarl von Linné

Vivesläktet (Primula) är ett släkte i familjen viveväxter.[1] Vivesläktet har cirka 400—500 arter. Deras naturliga utbredningsområde är norra halvklotets tempererade områden och höga bergstrakter i Himalaya, Etiopien, Indonesien och Nya Guinea. I Sydamerika förekommer bara en enda art, Primula magellanica.[2] Flera arter är anpassade till alpint klimat. I Alperna finns närmare 30 arter, bland annat aurikel (Primula auricula). Många Primula-arter odlas i trädgårdar och som krukväxter för blommornas skull.

Vivesläktet är mycket stort och mycket variabelt. Den minsta arten (Primula minutissima) är bara ett par cm hög och har oftast bara en blomma per planta. De största arterna i gruppen kandelabervivor kan bli meterhöga och ha tio kransar med tjugo blommor i på varje stjälk [3]. Blomfärgen kan vara vit, ljusgul, mörkgul, orange, röd, rosa, lila eller blå och mitten av brämet, runt kronpipen, har ofta en kontrastfärg. Kromosomtalet varierar mellan 9 och 13 och polyploider är vanliga. Hos vivorna finns också mycket olika pollentyper.

Heterostyli hos Primula vulgaris

Vivesläktet innefattar arter, hos vilka man först iakttog heterostyli eller heterodistyli, det vill säga att två (endast två) olika blomformer uppträder hos en och samma art, på olika stånd. Bland andra har även Charles Darwin noga prövat dessa Primula-blommor[4]. Då fann han att vid "legitim" pollinering, det vill säga då ett lågt märke pollineras från lågt sittande ståndarknappar (ur en annan blomma), blir resultatet en säkrare befruktning och bättre frösättning, än vid den "illegitima", det vill säga då ett lågt märke får pollen från höga ståndarknappar (ur den egna eller en annan blomma). Den legitima pollineringen är alltså här med nödvändighet förenad med korsning mellan skilda individer. Olikheten mellan de båda blomformerna visar sig även hos frömjölet. De höga ståndarna har stora pollenkorn, då dessa ska gro på ett märke med långt stift, varför deras pollenslangar (groddar) får en längre väg ned till fröämnena. De låga ståndarknapparna innehåller däremot frömjöl med korn av mindre storlek.

Fönstervivan (Primula obconica) kan framkalla kontaktallergi. Ämnet primulin är välkänt inom hudsjukvården som eksemframkallande. Genom förädlingsarbete finns det sorter att köpa som inte är allergiframkallande.

Till vivesläktet förs numera även tolvgudablomssläktet (Dodecatheon) som tidigare utgjorde ett eget släkte[5], och storviva (Sredinskya grandis)[6]. Sannolikt ska Dionysosvivesläktet (Dionysia) och troligen även klockvivesläktet (Cortusa) inkluderas i släktet Primula.

Se även Lista över arter i vivesläktet.

Följande tre arter har osäker taxonomi enligt olika databaser:

Dottertaxa till Vivsläktet enligt Catalogue of Life:[1]

  1. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (28 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17279908. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ Growing primulas, Primula World (engelska), läst 14 juni 2011.
  3. ^ Primula. John Richards. Timber Press, Portland, Oregon. 1993
  4. ^ Darwin, Charles 1862. On the two forms, or dimorphic condition, in the species of Primula, and on their remarkable sexual relations. Journal of the Proceedings of the Linnean Society (Botany) 6, 77–96
  5. ^ Austin R. Mast & James L. Reveal (2007) Transfer of Dodecatheon to Primula (Primulaceae). Brittonia 59 (1):79-82.
  6. ^ Trift I., Anderberg A. A. and Källersjö M. 2002. The monophyly of Primula (Primulaceae) evaluated by analysis of sequences from the chloroplast gene rbcL. Systematic Botany 27(2):396-407

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]