Området är kuperat och domineras av barrskog och myrmark. Det är också skogen som traditionellt utgjort basen för näringslivet och även tillverkningsindustrin har fortsatt vara relaterad till skogen.
Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit negativ, men en viss uppsving kunde skönjas i slutet av 2010-talet. Historiskt har borgerliga partier styrt politiken, men ett skifte skedde efter valet 2014.
Kommunens område hörde ursprungligen till Umeå socken. När Lycksele församling inrättades 1606 fördes även bondbyarna Tegsnäset, Granö, Kussjö, Tväråträsk och Hjuken dit, men de återfördes till Umeå socken 1617 då Lycksele första pastorat upplöstes.[5] Degerfors församling bildades genom utbrytning 1768 som kapellförsamling. Omkring 1800 var
Degerfors socken etablerad. Vid kommunreformen 1862 bildades Degerfors landskommun.
Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-04) Motivering: Resultat från valet 2022 saknasHjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Fram till 2014 hade kommunen genomgående styrts av borgerliga partier – Centerpartiet och Folkpartiet. Efter valet 2014 bildade Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet en knapp majoritet med 16 mandat mot oppositionens 15. Politiskt drev de frågor om bostadsbyggande, ungdomar och personalfrågor.[16] Efter valet 2018 tog en regnbågskoalition bestående av Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet makten. Partierna enades om att politiskt driva frågor om bland annat personalens arbetssituation, fritidssektorn, privatisering av välfärdstjänster och att utveckla näringslivet.[17]
Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav fem tillhör Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna har två vardera medan Kristdemokraterna och Vänsterpartiet var sin ledamot.[18]
Vindelns naturtillgångar i form av skog har under lång tid utgjort basen för det lokala näringslivet. I början av 2020-talet var knappt var tionde förvärvsarbetande i kommunen sysselsatta inom jord- och skogsbruket. Men många av tillverkningsindustrierna var fortsatt relaterade till skogsnäringen genom exempelvis Cranab AB som tillverkar skogskranar, Rototilt Group AB som tillverkar tiltrotatorer och Indexator Rotator Systems AB som tillverkar rotatorer. I Avanäs finns också sågverket Martinsons. Kommunen är den största arbetsgivaren och bland andra offentliga arbetsgivare återfinns Vindelns folkhögskola samt LVM-hemmet Renforsen.[11]
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 502, eller 9,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 371 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 221, eller 3,71 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 960 den 31 december 2002).[26]
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Vindelns kommun 5 371 personer. Av dessa var 441 personer (8,21 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[27]
De tidigaste historiska uppgifterna om det område som idag utgör Vindelns kommun förekommer i 1539 års skattelängd. Där upptas byarna Tegsnäset och Granö, som ligger vid Umeälven, Överrödå, Degerfors (nuvarande Vindeln) och Hjuken, som ligger vid Vindelälven, samt Tväråträsk (nuvarande Tvärålund) vid sjön Tväråträsket och Kussjö vid Kussjön, båda belägna mellan de stora älvarna. Omkring 1630 tillkom byn Petisträsk vid sjön Petisträsket som tillhör Sävaråns vattensystem. Först under 1700-talets första hälft kom kolonisationen igång på allvar. Så tillkom Åmsele och Ekträsk 1737, Ekorrträsk 1738, Mårdsele 1749 och därefter ytterligare ett 50-tal byar under 1700-talet.[28]
"De vita slotten i skogen" kallades Hällnäs sanatorium för när det användes för stt behandla patienter som insjuknat i tuberkulos. Sanatoriet invigdes 1926 och den sista lungkliniken stängdes under 1970-talet. Byggnaden har därefter använts till andra ändamål.[29]
Blasonering: Sköld, karvskurestyckad av blått, vari en balkvis ställd lax av silver med röda fenor, och av silver, vari en balkvis ställd blå slaga.[31]