Vattenpest
Vattenpest Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växtriket Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Enhjärtbladiga Monocotyledonae |
Ordning | Alismatales |
Familj | Dybladsväxter Hydrocharitaceae |
Släkte | Vattenpester Elodea |
Art | Vattenpest E. canadensis |
Vetenskapligt namn | |
§ Elodea canadensis | |
Auktor | Michx., 1803 |
Vattenpest (Elodea canadensis) är en äkta vattenväxt, vars vegetativa delar lever helt och hållet nedsänkta i sötvatten.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Den har en tät massa långa stjälkar med mycket talrika tätsittande blad i kransar med tre blad vardera och skotten växer yppigt i toppen medan den nedre änden så småningom dör. Vattenpesten bildar därigenom stora, täta, friskt gröna mattor, som vegeterar svävande eller simmande i vattnet, även om de med långa, fina, enkla trådrötter är fästade vid bottnen. Bladen är av späd struktur och består av endast två cellager, så att de inte tål att leva i luften. De upptar växtens rånäring ur vattnet, även om samma förrättning åligger rötterna.
Honblomman är mycket liten och har 3 brunaktiga foderblad, 3 vitaktiga kronblad, 3 vitaktiga staminodier och 3 purpurröda märken, samt ett under hyllet sittande, flera centimeter långt, trådsmalt rör, som vid basen omges av en lika smal, rörformig, i spetsen tvåflikig bladslida. Blomman är den enda del av växten, som befinner sig över vattenytan.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Denna växt härstammar från Nordamerika[1] och blev på 1840-talet introducerad till Europa vid utsättning av akvarieväxter, där den i vissa vattendrag, till exempel Elbe, förökade och utbredde sig i sådan ymnighet, att den hotade skeppsfarten som hinder. Endast honplantor är funna i Europa.
Introducerade bestånd förekommer även i Afrika, Asien och Australien.[1]
Förekomst i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Sedan 1880 har vattenpesten funnits i södra Sverige, först inplanterad i närheten av Skara och sedan spridd till flera andra ställen, i åar och dammar, men trots sin frodiga förökning har den inte tagit så överhand i Sverige, att den hos oss gör skäl för namnet "vattenpest". Den kategoriseras som en främmande art med stor spridning i Sverige som riskerar att bli invasiv.[2]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Vattenpest föredrar stående vattenansamlingar eller långsamt flytande vattendrag med neutralt eller basiskt vatten.[1]
Dess förökning sker genom lösryckta stycken och skottspetsar, som sprids med ström och vattenfåglar och, hur små de än är, kan växa ut till en ny individ. I allmänhet syns den under de första åren tillväxa starkt, då den inkommit i en ny sjö eller å, men sedan avstanna och helt måttligt tillväxa och utbreda sig. Växten är tvåbyggare, men endast honplantor är funna i Europa. Blomningen sker under eftersommaren.
Vattenpesten och människan
[redigera | redigera wikitext]Vattenpest är en mycket vanlig akvarieväxt.
Status
[redigera | redigera wikitext]För beståndet är inga hot kända. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Maiz-Tome, L. 2016 Elodea canadensis . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 6 april 2020.
- ^ ”Främmande arter i Sverige”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/. Läst 9 maj 2019.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Den virtuella floran - Vattenpest
- Vattenpest i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Wikimedia Commons har media som rör Vattenpest.
|