Hoppa till innehållet

Takashi Sunami

Från Wikipedia

Takashi Sunami (japanska: 角南隆?, Sunami Takashi), född 1887 i nuvarande Kurashiki i Okayama prefektur, död 1980, var en japansk arkitekt. Han var verksam under Taishō- och Shōwa-perioderna och arbetade med shintohelgedomar samt buddhisttempel.[1] Han var involverad i designen av Meiji jingū, Heian-jingū, Yūtoku Inari-jinja, Nōhi Gokoku-jinja och andra helgedomar för vördnad av de krigsdöda (gokoku-jinja) runt om i landet, samt ett bibliotek i Sakata.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Sunami föddes i Okayama prefektur år 1887. 1915 tog han examen som arkitekt vid Tokyo Universitets ingenjörsfakultet.[2][3]

Från och med året därpå gick han med i Meiji-jingū zōei-kyoku, och började arbeta med uppförandet av Meiji jingū.[4][5]

1919 började han som ingenjör vid naimu-shō (ministeriet för inre angelägenheter) arbeta i jinja-kyoku (helgedoms-byrån)[6][7][8], där han blev ansvarig för underhåll och reparation av landets alla kankoku-heisha bl.a., och var också involverad i planeringen av nya helgedomar. Han avgick från denna post 1946.[9][10][11]

När Heian jingū skulle byggas ut 1941 spelade han en ledande roll i designen.[12][13][14][15]

Design av helgedomar

[redigera | redigera wikitext]

Sunami kritiserade "jinja kenchiku seigen-zu" som antagits under Meijiperioden, och som strävade efter standardisering och rationalisering av helgedomars utformning och storlek, i led med de ideal som förespråkats av kokugaku-forskare.

När Takashi Sunami blev centralfigur i jinja-kyoku utformades shōwa-zukuri, en ny stil som bröt sig loss från de gamla regleringarnas restriktioner, och som skulle komma att symbolisera Shōwaperioden.

Sunami hade ett antal grundläggande principer som han förespråkade. Han ville t.ex. att gallerier skulle byggas mellan helgedomars haiden och resten av dess shaden för att skydda besökare från vind och regn. Han var även emot byggandet av chūmon, och förespråkade istället integreringen av honden och haiden genom byggnaderna heiden och noritoden. I större helgedomar föredrog han däremot uppförandet av en (yttre) gehaiden och ett (inre) naihaiden. Han ansåg även att chigi och katsuogi enbart bör placeras på honden.

Eftersom gokoku-jinja skiljer sig från vanliga helgedomar i deras ceremonier och användning ville han utveckla ett format som var bättre anpassat för just dem.

När festivaler hålls i gokoku-jinja är det väldigt vanligt att anhöriga till de döda som helgedomen är dedikerad till i form av familjemedlemmar eller relaterade organisationer är närvarande. Med det här i åtanke började Sunami se till att det skulle finnas stora öppna ytor framför haiden i denna typen av helgedomar: "Den byggnaden i helgedomen där festivaler hålls, såsom haiden, måste vara sammanlänkad med denna öppna plats, och fungera väl samt vara i harmoni med den under ceremonier såväl som på vanliga tillfällen."

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
Utländska medaljer

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • ARS Kenchiku Daikōza (アルス建築大講座) volym 1-7 (1930)
  • Jinja Kenchiku ni Tsuite, Kaki Kōshū Kōen-shū (神社建築に就いて/夏期講習講演集) (1934)
  • Artikel i den statliga tidningen Kanpō (官報) (20 mars 1919)
  • Kōtō Kenchikugaku (高等建築学) volym 8 (1934)
  • Meiji-jingū shaden no Fukkō ni tsuite, Shin Kenchiku (明治神宮社殿の復興計画について/新建築) (mars 1959)
  • Shakkanhō no Kanzensei, Sokoku (尺貫法の完全性 ：祖国) (juli 1941)
  • Jinja no Kenchiku Yōshiki (del 1), Nihon Ryokō Kurabu (神社の建築樣式(1) ：日本旅行倶楽部) (november 1937)
  • Jinja no Kenchiku Yōshiki (del 2), Nihon Ryokō Kurabu (神社の建築樣式(その2) ： 日本旅行倶楽部) (december 1937)
  • Jinja no Setsubi ni Tsuite, Chihō Kairyōkai (神社の設備に就て ： 地方改良研究) volym 2 (1924)
  • Chōsen ni Okeru Jinja Kenchiku Oyobi Sono Setsubi ni Tsuite (nedskriven föreläsning), Chōsen to Kenchiku (朝鮮に於ける神社建築及び其の施設に就て(講演速記) ：朝鮮と建築) (september 1942)
  • Amerika no Fūkei to Teien wo Mite, Teien (アメリカの風景と庭園を觀て ： 庭園) (maj 1920)
  • Amerika no Fūkei to Teien wo Mite (del 2), Teien (アメリカの風景と庭園を歡て(其二) ：庭園) (juni 1920)
  • Amerika no Fūkei to Teien wo Mite (fortsättning), Teien (アメリカの風景と庭園を觀て(續) ：庭園) (juli 1920)
  • Kono Ikkyoku wo Mouku-beshi, Toshi Kōron (此の一局を設くべし ： 都市公論) (maj 1930)
  • Kōen Yōshiki Mankan, Toshi Kōron (公園樣式漫感 ： 都市公論) (augusti 1931)
  • Dai go-jū-kyū Kai Shikinen Sengū wo Mukafuru ni Saishite - Go-zōei Kōmu ni Tsuite, Mizugaki (第五十九回式年遷宮を迎ふるに際して 御造營工事について ： 瑞垣) (augusti 1953)

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ 伊藤研究室アーカイブ アーカイブ - 芝浦工業大学 建築学部 建築学科
  2. ^ グラフ(『建築雑誌』アーカイブス（第9回）) 青井 哲人 建築雑誌 2002年9月
  3. ^ 太記祐一 (januari 2000). ”(4)伊東忠太とビザンツ建築(第4回伊東忠太連続報告会 伊東忠太 : その人と業績)(活動レポート)”. 建築雑誌 (日本建築学会) (1449): sid. 98. ISSN 00038555. https://www.aij.or.jp/paper/detail.html?productId=86665. 
  4. ^ 国立霞ヶ丘陸上競技場に関する研究 その2 : （明治神宮外苑競技場の成立経緯について(日本近代:銀行・学校建築,建築歴史・意匠,学術講演会・建築デザイン発表会) 今 和俊 , 加藤研 , 鵜沢 隆 学術講演梗概集 2015(建築歴史・意匠), 795-796, 2015年9月
  5. ^ 明治神宮以前・以後-近代神社をめぐる環境形成の構造転換, 藤田大誠・青井哲人・畔上直樹・今泉宜子編 : [鹿島出版会、2015年、全542頁](建築歴史・意匠,文献抄録) 加藤 悠希 建築雑誌 130(1671), 65, 2015年5月
  6. ^ 「高等建築学」と著者の属性について 構造・材料等分野 : 我が国における技術書の刊行と建築技術の普及に関する研究 その9(建築計画) 木下 健二 , 片野 博 日本建築学会研究報告. 九州支部. 3, 計画系 (43), 2004年3月
  7. ^ 明治・（大正・昭和初期の都市におけるホテルの共用部の室構成の実態 : 都市施設としてみた日本のホテルの史的研究 その3 勝木 祐仁 日本建築学会計画系論文集 67(559) 2002
  8. ^ 勝木祐仁, 篠野志郎 (2000). ”大正・昭和初期の著作に示されたホテル建築の計画理念 : 都市施設としてみた日本のホテルの史的研究 その2”. 日本建築学会計画系論文集 (日本建築学会) 65 (538): sid. 211-218. doi:10.3130/aija.65.211_5. ISSN 1340-4210. https://doi.org/10.3130/aija.65.211_5. 
  9. ^ 遠石八幡宮社殿に関する調査報告(日本近代:近代和風(2),建築歴史・意匠,2013年度日本建築学会大会(北海道)学術講演会・建築デザイン発表会) 中川 明子 学術講演梗概集 2013(建築歴史・意匠), 877-878, 2013年8月
  10. ^ 今求められる真の木造伝統構法とその構造力学的解明 麓 和善 建築雑誌 126(1622), 34-35, 2011年9月
  11. ^ 三輪宝子, 渡辺洋子, 石堂敬, 佐藤穂奈美, 磯俣祐介 (mars 2011). ”9013 武蔵国一宮永川神社の研究 : 旧本殿三社と門客人神社・天津神社・御嶽神社の関係について(建築歴史・意匠)”. 日本建築学会関東支部研究報告集 (日本建築学会) (81): sid. 507-510. https://www.aij.or.jp/paper/detail.html?productId=394012. 
  12. ^ 三舩康道, 蓑田ひろ子, 後藤治 (juli 2009). ”9323 安久美神戸神明社について(作家論・作品論(8),建築歴史・意匠)”. 学術講演梗概集. F-2建築歴史・意匠 (日本建築学会) (2009): sid. 645-646. ISSN 13414542. https://www.aij.or.jp/paper/detail.html?productId=275919. 
  13. ^ 関東大震災復興期の伝統様式コンクリート造神社について : 東京・旧日本橋区の椙森神社を事例として(教育・宗教,建築歴史・意匠) 栢木 まどか , 伊藤 裕久 学術講演梗概集. F-2, 建築歴史・意匠 2009, 217-218, 2009年7月
  14. ^ 神社建築は変われるか 青井 哲人 建築雑誌 124(1586), 20-21, 2009年2月
  15. ^ 大正再建長谷寺本坊の監督技術者の体制について 廣岡 幸義 日本建築学会計画系論文集 72(622), 193-199, 2007
  16. ^ 『官報』第4632号 付録「辞令二」1942年6月20日。
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Takashi_Sunami&oldid=51769332”