Hoppa till innehållet

Sydhakar

Från Wikipedia
Sydhakar
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
UnderordningPasseri
FamiljSydhakar
Petroicidae
Mathews, 1919-20
Utbredning
Globalt utbredningsområde (i rött)
Släkten
se text.
Synonymer
Sångflugsnappare
Australhakar

Sydhakar[1] (Petroicidae) är en fågelfamilj som omfattar 49 arter, uppdelade i 14 släkten. Familjen är endemisk för Australasien eller närliggande områden. Familjens arter förekommer på Nya Guinea, Australien, Nya Zeeland och på ett flertal Stilla havs-öar så långt österut som Samoa.

Utseende och ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Merparten av arterna har satta kroppar med stort, rundat huvud, en kort, rak näbb, och rundade vingspetsar. De förekommer i en stor mängd olika skogsbiotoper, från subalpina till tropisk regnskog, och mangroveträsk till halvökenliknande buskmarker. Alla är i första hand insektsätare men en del arter utökar sin kost med frön. De jagar främst genom att sitta still och invänta insekter och sedan göra snabb utfall. En favoritteknik är att klänga fast sidledes på en trädstam och skanna av marken undertill utan att röra sig.

Deras sociala organisering är främst fokuserad på parbildning för längre perioder och mindre familjegrupper. Vissa släkten utövar kooperativ häckning, där alla familjemedlemmar hjälper till med att försvara reviret och mata ungarna.

Bona är skålformade, byggs oftast av honan och placeras ofta i en vertikal grenklyka i ett träd eller buske. Många arter är specialister på att klä utsidan av boet med mossa, lav och bark för att kamouflera redet.

Sydhakarnas släktskap med andra familjer är oklart. Länge placerades merparten av gruppen tillsammans med många andra insektsätande fåglar i den mycket stora familjen flugsnappare (Muscicapidae),[2] innan de senare omplacerades i den egna familjen Petroicidae, eller som en del av familjen visslare (Pachycephalidae).[3] Två av släktena som idag förs till gruppen placerades traditionellt i familjen trastar. De två utdöda arterna i släktet Turnagra vilka var endemiska för Nya Zeeland, har förslagsvis placerats i denna familj, men även i en rad andra. En sentida studie indikerar att den bör placeras i familjen gyllingar.[4]

En sentida genetisk studie kom fram till helt andra slutsatser kring sydhakarna och ett antal av de andra familjerna. Sydhakarna verkar utgöra en distinkt utvecklingslinje med oklart släktskap, och utgör möjligen en tidig utlöpare ur gruppen Passerida som delades upp för 44 miljoner år sedan. Det enda som går att säga med säkerhet utifrån kända fakta är att de med största sannolikhet inte utgör en kärngrupp inom Passerida, men det är inte heller en ursprunglig grupp med sångfåglar.[5]

Detta gör deras systematiska placering hypotetisk men idag brukar de placeras som en basal grupp av Passerida.[6]

Efter genetiska studier har det skett stora taxonomiska förändringar vad gäller släktesindelningen. Alla större taxonomiska auktoriteter har dock ännu inte följt dessa nya rön. Taxonomin nedan följer IOC:s lista.[7]

Artikeln är en översättning av engelskspråkiga wikipedias artikel Petroicidae, läst 2010-02-27

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2015) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2015-09-01
  2. ^ Boles (1988), s. xv
  3. ^ Boles (1988), s. 35
  4. ^ Johansson, Ulf; Pasquet, Eric; Irestedt, Martin (2011). ”The New Zealand Thrush: An Extinct Oriole”. PloS One 6 (9). doi:10.1371/journal.pone.0024317. http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0024317. 
  5. ^ Barker, F. Keith; Cibois, Alice; Schikler, Peter A.; Feinstein, Julie & Cracraft, Joel (2004). PDF fulltext ”Phylogeny and diversification of the largest avian radiation.” (pdf). PNAS 101 (30): sid. 11040–45. doi:10.1073/pnas.0401892101. http://www.pnas.org/cgi/reprint/0401892101v1.pdf PDF fulltext. Läst 14 augusti 2008. 
  6. ^ Christidis L, Boles WE (2008). Systematics and Taxonomy of Australian Birds. Canberra: CSIRO Publishing. sid. 175. ISBN 9780643065116 
  7. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi :  10.14344/IOC.ML.12.2.
  • Boles, Walter E. (1988). The Robins and Flycatchers of Australia. Sydney: Angus & Robertson. ISBN 0-207-15400-7 
  • Del Hoyo, J.; Elliot, A. & Christie D. (editors). (2007). Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions. ISBN 978-84-96553-42-2
  • Mathews, G. M. (1920): The Birds of Australia Vol. VIII, No. 4.
  • Miller, Hilary C. & Lambert, David M. (2006): A molecular phylogeny of New Zealand’s Petroica (Aves: Petroicidae) species based on mitochondrial DNA sequences. Molecular Phylogenetics and Evolution 40(3): 844-855. doi:10.1016/j.ympev.2006.04.012 (HTML abstract)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]