Staphylococcus aureus
| Staphylococcus aureus | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Bakterier Bacteria |
| Stam | Firmicutes |
| Klass | Bacilli |
| Ordning | Bacillales |
| Familj | Staphylococcaceae |
| Släkte | Stafylokocker Staphylococcus |
| Art | S. aureus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Staphylococcus aureus | |
| Auktor | Rosenbach, 1884 |
Staphylococcus aureus (S. aureus), gula stafylokocker, är en bakterietyp som finns hos minst 50% av alla friska individer, de förekommer främst i näsöppningen. Trots det räknas de inte till normalfloran hos människan, utan de betraktas som patogena bakterier.[1] I de flesta fall orsakar bakterien ingen skada utan lever i symbios med människokroppen, oftast på huden eller i näsan. Staphylococcus aureus kan orsaka infektion i de flesta vävnader. Den är en mycket vanlig orsak till matförgiftning, variga hud- och sårinfektioner, skelettinfektioner och infektion i hjärtklaffarna, endokardit.[2]
Struktur och funktion
[redigera | redigera wikitext]Bakterierna är runda, ungefär 1 mikrometer långa och grampositiva. Till skillnad från de flesta andra stafylokockarter är S. aureus koagulaspositiv[3]. Det innebär att den kan bilda ett enzym som heter koagulas, vilket kan koagulera blodplasma.[4]
Som sjukdomsorsak
[redigera | redigera wikitext]Den kan också ge upphov till lunginflammation och mer sällan till hjärnhinneinflammation och urinvägsinfektion. I vissa fall kan infektionerna bli systemiska och i värsta fall ge upphov till det livshotande tillståndet septisk chock.[5] En ovanlig, men allvarlig stafylokocksjukdom är toxic shock syndrome som orsakas av ett gift som i vissa fall produceras av bakterien.[6]
MRSA
[redigera | redigera wikitext]En undergrupp av de gula stafylokockerna kallas för MRSA (meticillinresistent staphylococcus aureus). Dessa är resistenta mot alla penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer. I Sverige beräknas knappt en procent av S. aureus vara meticillinresistenta.[7] Det är internationellt sett mycket lågt;[8] i andra länder kan andelen MRSA uppgå till över 25 %.
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Infektion av MRSA i huden som gett upphov till en abscess. -
Staphylococcus aureus i 20 000x förstoring. -
Antibiotikatest av S. aureus. -
Gramfärgning av S. aureus (grampositiv). -
Odling av S. aureus.
.jpg)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Ericson, Elsy & Thomas (2009). Klinisk mikrobiologi. Läst 7 januari 2017
- ^ http://www.vardguiden.se/Article.asp?Articleid=3278/ [död länk]
- ^ Becker, Karsten; von Eiff, Christof (2011). ”19 Staphylococcus, Micrococcus, and other catalase-positive cocci”. i Versalovic James et al. (på engelska). Manual of Clinical Microbiology. 10th Edition. Washington DC, USA: ASM Press. sid. 310-11. ISBN 978-1-55581-463-2
- ^ ”MeSH Tree Location(s) for Coagulase”. Karolinska institutet. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304102212/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D12.776.097.181&tool=karolinska.
- ^ ”Sjukdomsinformation om meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA)”. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/.
- ^ ”Sjukdomsinformation om toxic shock syndrome (TSS)”. Folkhälsomyndigheten. Arkiverad från originalet den 14 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170214103200/https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/toxic-shock-syndrome-tss-/. Läst 13 februari 2017.
- ^ ”Staphylococcus aureus”. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/staphylococcus-aureus/.
- ^ ”S.aureus - MRSA (methicillin- och multiresistens) och VRSA (vankomycinresistens)”. srga.org. Arkiverad från originalet den 17 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100317122440/http://www.srga.org/mrb/mrbstaf.html.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Murray, Patrick R.; Rosenthal Kenneth S., Pfaller Michael A. (2009) (på engelska). Medical microbiology (6. ed.). Philadelphia: Mosby/Elsevier. Libris 11179944. ISBN 0323054706