Slaget vid Lena

Slaget vid Lena
	Del av striden mellan Sverkerska och Erikska ätten
	; Texten på minnesmonumentet vid Kungslena kyrka lyder:; ”Till minne af slaget vid Lena d. 31 januari 1208 restes stenen 1894 af Vestergötlands fornminnesförening och ortens befolkning; Svenskar! Vörden fädrens minne!”; Monumentet ritat av arkitekten Magnus Steendorff.
Ägde rum	31 januari 1208
Plats	Kungslena, Västergötland, Sverige
Resultat	Avgörande seger för Erikska ätten
Stridande
Sverkerska ätten; Danskar	Erikska ätten; Norrmän
Befälhavare och ledare
Sverker den yngre; Ebbe Sunesson Hvide †	Erik Knutsson
Styrka
18 000 man (tveksam uppgift)	betydligt mindre
Förluster
En stor del av danska hären

Slaget vid Lena stod mellan kungasonen Erik Knutsson med svenskt och norskt krigsfolk och kung Sverker den yngre med en till övervägande del dansk här vid Lena i Kungslena socken i nuvarande Tidaholms kommun, Västergötland, den 31 januari 1208. Skänningeannalerna säger att ”det stod ett slag i Lena. Sverker flydde”.

Slaget var ett led i maktkampen mellan de sverkerska och erikska ätterna, men också ett hopp för den danske kung Valdemar Sejr att införliva Västergötland med Danmark, som då var i ett expansivt skede.

Enligt medeltida uppgifter uppgick kung Sverkers här till 18 000 man, vilket torde vara en upphaussad siffra. Danskarna anfördes av Sverkers svärfar Ebbe Sunesson Hvide och dennes bröder Lars, Jakob och Peder.

Erik Knutsson segrade med sina inhyrda norrmän. Sverker den yngre och hans ärkebiskop Valerius flydde åter till Danmark och striden var över. Enligt en legend skall Oden ha siktats på den svensk-norska sidan och givit dem seger.^[1]

Erik Knutsson valdes till kung, men än var inte maktkampen över; stridigheterna fortsatte. Annalerna förtäljer om en fortsättning till sammandrabbningen vid Lena, nämligen slaget vid Gestilren år 1210.

Att slaget vid Lena varit ett betydande bakslag för den segerrika danska stormakten har fått en bekräftelse i en välbekant strof i en medeltida ballad som skildrar slaget ur ett danskt perspektiv:

”

Fruarna sitta i högan loft
de vänta sina herrar att komma
Hästarna kommo blodiga fram
och sadlarna voro tomma

„

Stupade

stor del av danska hären
Ebbe Sunesson (Hvide), Sverkers svärfar
Lars Sunesson (Hvide), Ebbes bror
jarl Knut Birgersson (Bjälboätten), Birger Brosas son
Magnus från Lund – ”Obiit Magnus, qui occisus est in Gocia aput Lene anno dominice incarnationis MCCVIII” (Magnus har omkommit vid Lena i Götaland den 31 januari 1208)^[2]
herr Lars – ”O(bierunt) Kanutus dux sueorum et dominus Laurencius cum m(ultis aliis)” (omkomna: Knut svensk jarl och herr Lars med flera andra)^[3]

Noter

^ Starbäck, Carl Georg, & Bäckström, Per Olof. Berättelser ur Svenska Historien. Stockholm: F. & G. Beijers Förlag (1885–86), vol. 1, s. 325
^ Lunds domkapitels äldre gåvobok (”Liber daticus Lundensis vetustior”)
^ Egerton 2652, British Museum

[1] Starbäck, Carl Georg, & Bäckström, Per Olof. Berättelser ur Svenska Historien. Stockholm: F. & G. Beijers Förlag (1885–86), vol. 1, s. 325

[2] Lunds domkapitels äldre gåvobok (”Liber daticus Lundensis vetustior”)

[3] Egerton 2652, British Museum

[1]

[2]

[3]