Hoppa till innehållet

Slaget vid Alma

Från Wikipedia
Slaget vid Alma
Del av Krimkriget

Franska zuaver stormar de ryska ställningarna på Telegrafhöjden, samtida illustration.
Ägde rum 20 september 1854
Plats Floden Alma, 45 km norr om Sevastopol, Krimhalvön, Kejsardömet Ryssland
Resultat Allierad seger
Stridande
Förenade kungariket Storbritannien och Irland Storbritannien
Frankrike Frankrike
Osmanska riket Osmanska riket
Kejsardömet Ryssland Kejsardömet Ryssland
Befälhavare och ledare
Förenade kungariket Storbritannien och Irland Lord Raglan
Frankrike Jacques de Saint-Arnaud
Kejsardömet Ryssland Aleksandr Mensjikov
Styrka
60–62 000 man
132 artilleripjäser
ca 37 000 man:

33 000 man infanteri
1 000 man kavalleri
120 artilleripjäser

Förluster
3 300 döda och sårade ca 5 000 döda och sårade
700–800 tillfångatagna

Slaget vid Alma var ett fältslag under krimkriget som utspelade sig den 20 september 1854. Slaget stod vid floden AlmaKrimhalvön, mellan en brittisk-fransk-osmansk armé på sammanlagt 60–62 000 man och en rysk på drygt 37 000, som tagit ställning på ett par befästa höjder längs flodens norra strand. På morgonen den 20 september gick de allierade till anfall och intog de ryska försvarsverken ett efter ett. Efter cirka två timmars strid var den ryska armén besegrad.

Förlusterna på allierad sida uppgick i runda tal till 3 300 döda och sårade. På rysk sida förlorade man över 5 700 man, varav 700–800 var krigsfångar. Framgången var dock inte avgörande då huvuddelen av den ryska armén lyckades undkomma från slagfältet intakt. Segern innebar icke desto mindre att vägen mot Sevastopol öppnades för de allierade. Den brittiske befälhavaren lord Raglan beslöt emellertid, i samråd med sin franske kollega marskalk Saint-Arnaud, att göra halt för att låta trupperna vila. Genom detta beslut fick ryssarna tid på sig att sätta Sevastopols försvar i stridbart skick.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]