Siene kyrka

	Siene kyrka
	Kyrka
	Exteriör från nordväst.
Land	Sverige
Län	Västra Götalands län
Ort	Siene
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Skara stift
Församling	Hols församling
Koordinater	57°59′37.4″N 12°46′14.3″Ö / 57.993722°N 12.770639°Ö
Bebyggelse‐; registret	21300000003341
	Kyrkan på teckning 1893. Kyrkan på teckning 1893.

Siene kyrka är en kyrkobyggnad i Siene söder om Vårgårda. Den tillhör Hols församling, tidigare Siene församling, i Skara stift.

Kyrkobyggnaden

Kyrkan har medeltida ursprung. Dess äldsta del, långhuset, dateras till 1100-talet. Under åren har kyrkan genomgått flera om- och tillbyggnader och bland annat utökats 1788 med ett tresidigt avslutat kor och en sakristia i norr. En omfattande renovering ägde rum 1941 under ledning av arkitekt Ärland Noreen då bänkinredningen med dörrar tillkom liksom färgsättningen. Vapenhuset byggdes om 1942 med ingång från väster istället för från söder.

Interiören har en enhetlig barockprägel och spegelvalv av brädor. Väggarna är vitkalkade och trätaket målat i en gråblå färg. Triumfbågen revs 1788 i samband med en genomgripande reparation och då tillkom dagens kor med ett fönster på vardera sidan om altaret.

Tympanon från 1100-talet

På sydfasaden finns en inmurad romansk tympanon, som tidigare sannolikt suttit över huvudportalen. Den sitter nu på en plats där den är svår att se och den har vittrat på grund av väder och vind. Motivet är kättjan som straffas i helvetet. En kvinna håller en orm mot vardera bröstet, där de verkar ha bitit sig fast. Hon är omgiven av två män som riktar föremål mot hennes huvud. På 1100-talet dyker dessa motiv upp i Frankrike, där otuktiga kvinnor blir ormars offer. I Västergötland finns ett liknande motiv på Strö kyrka.^[1] Under typanonen finns ett epitafium från 1700-talet inmurat.

Klockstapeln

Den rödslammade klockstapeln från 1755 står sydost om kyrkan. Där hänger den enda klockan, som är av en senmedeltida normaltyp utan inskrifter.^[2]

Inventarier

Altaret har troligtvis medeltida ursprung och är av gråsten med en träskiva.
Altaruppsatsen är av trä och daterad 1752. Den har behållit det medeltida altarskåpets form med en Golgatagrupp i mitten och med profeter och evangelister på dörrarna.
Dopfunten är från tidigt 1200-tal och tillhör de odekorerade fontar som brukar kallas Siene-typen. Fonten är av sandsten, 79 cm hög och två delar. Cuppan är cylindrisk med en skrånande underdel och mot botten är den profilerad genom koncentriska cirklar. Foten är upptill fasad och profilerad som cuppens undersida. Det finns ett genomgående uttömningshål i mitten. ^[3]
Predikstolen tillverkades 1636 och fick 1717 ett ljudtak utfört av konstnären Gustav Kihlman från Borås. Den renoverades 1942. Där finns även ett timglas som visar kvarts, halv, trekvarts och hel timme.
Triumfkrucifix i trä från 1400-talet.

Orglar

Den första orgeln byggdes av Frans Gustaf Andersson för världsutställningen i Paris 1855. Den var under 38 år lasarettsorgel vid Serafimerlasarettet i Stockholm och inköptes 1895 av Siene församling. År 1941 genomgick den en renovering under vilken den ursprungliga nygotiska fasaden byttes ut. Den finns magasinerad vid Göteborg Organ Art Center, Göteborgs universitet.
Dagens orgel, som är placerad på läktaren i väster, byggdes 1981 av Tostareds Kyrkorgelfabrik med bibehållande den stumma fasaden från 1941, ritad av Ärland Noréen och byggd av Nils Hammarberg. Instrumentet har elva stämmor fördelade på två manualer och pedal.^[4]

Exteriörbilder

Äldre foto.
Exteriör från sydväst.
Exteriör från väster,
Del av sydfasaden med tympanon och epitafium.
Klockstapeln.

Interiörbilder

Kyrkorummet mot altaret.
Altaret.
Predikstolen.
Kyrkorummet mot orgelläktaren.
Triumfkrucifix.
Järnbeslagen kyrkport.

Referenser

^ Svanberg, Jan (2011). ”Reliefer på kyrkorna i Siene och Strö”. Västergötlands medeltida stenskulptur. Stockholm: Signum. sid. 67ff. Libris 11855659. ISBN 978-91-86221-11-9
^ Åmark, Mats (1960). Sveriges medeltida kyrkklockor : bevarade och kända klockor. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 244. Libris 487090
^ ”Hallbäck, Sven-Axel, Medeltida dopfuntar i Älvsborgs läns norra västgötadel”. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1963. H. 6:3-4 Västergötlands fornminnesförening 100 år. Skara: Skaraborgs länsmuseum. 1963. Libris 8261543
^ Skara stifts orgelinventering 2013-2014.

Kyrkor i Skara stift / red.: Johnny Hagberg ; [foto: Sture Björnson ; text: Robin Gullbrandsson]. Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie, 1401-7725 ; 67. Skara: Skara stiftshistoriska sällskap. 2012. Libris 12922511. ISBN 978-91-86681-09-8
Siene kyrka Skara stift. Siene: Församlingen. s.a - Folder.
Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. sid. 211, 289. Libris 7794694. ISBN 91-971561-0-8
Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
Bebyggelseregistrets byggnadspresentation

Vidare läsning

Svanberg, Jan (2011). ”Reliefer på kyrkorna i Siene och Strö”. Västergötlands medeltida stenskulptur. Stockholm: Signum. sid. 67-72. Libris 11855659. ISBN 978-91-86221-11-9

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Siene kyrka.
Bilder & media

[1] Svanberg, Jan (2011). ”Reliefer på kyrkorna i Siene och Strö”. Västergötlands medeltida stenskulptur. Stockholm: Signum. sid. 67ff. Libris 11855659. ISBN 978-91-86221-11-9

[2] Åmark, Mats (1960). Sveriges medeltida kyrkklockor : bevarade och kända klockor. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 244. Libris 487090

[3] ”Hallbäck, Sven-Axel, Medeltida dopfuntar i Älvsborgs läns norra västgötadel”. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1963. H. 6:3-4 Västergötlands fornminnesförening 100 år. Skara: Skaraborgs länsmuseum. 1963. Libris 8261543

[4] Skara stifts orgelinventering 2013-2014.

[1]

[2]

[3]

[4]