Sebastian Haffner
Sebastian Haffner | |
Sebastian Haffner, 20 januari 2019. | |
Född | Raimund Werner Martin Pretzel 27 december 1907[1][2][3] Moabit[4], Tyskland |
---|---|
Död | 2 januari 1999[1][2][3] (91 år) Berlin[5] |
Begravd | Parkfriedhof Lichterfelde[6] |
Andra namn | Sebastian Haffner |
Medborgare i | Kejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken, Nazityskland, Västtyskland, Tyskland[7] och Storbritannien |
Utbildad vid | Humboldt-Universität zu Berlin Schillergymnasium Berlin-Lichterfelde |
Sysselsättning | Journalist[7], jurist, publicist[7], TV-programledare, historiker, manusförfattare[8] |
Arbetsgivare | The Observer Die Welt Stern |
Barn | Oliver Pretzel (f. 1938)[9] Sarah Haffner (f. 1940)[9] |
Föräldrar | Carl Pretzel |
Utmärkelser | |
Staden Düsseldorfs Heinrich Heine-pris (1978) Johann-Heinrich-Merck-Preis (1980) Friedrich-Schiedel-Literaturpreis (1983) Jewish Quarterly-Wingate Prize (2003) Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset | |
Redigera Wikidata |
Sebastian Haffner, pseudonym för Raimund Pretzel, född i Berlin-Moabit 27 december 1907, död 2 januari 1999 i Berlin, var en tysk jurist, författare och journalist. Mest känd är han för den självbiografiska En tysk mans historia, som skildrade den smygande framväxten av det nazistiska tänkesättet i mellankrigstidens Tyskland. Hans svåger var matematikern Kurt Hirsch.
Haffner härstammade från orten Groß Tychow i provinsen Pommern och var son till reformpedagogen Carl Pretzel. I sin ungdom gick han på Königstädtische Gymnasium vid Alexanderplatz, där en av hans skolkamrater var Horst Wessel. Efter gymnasiet utbildade sig Haffner till jurist och tjänstgjorde därefter vid Kammergericht, men drog sig tillbaka från rättsväsendet efter nazisternas maktövertagande. År 1938 gick han i landsflykt då hans fästmö hade judiskt ursprung. I Storbritannien etablerade han sig som skriftställare och skarp kritiker av Hitlers regim. För att skydda sin identitet antog han pseudonymen Sebastian Haffner, vilket är en anspelning på Johann Sebastian Bachs namn och Mozarts Haffnersymfoni. År 1954 återvände han till Västtyskland, där han fortsatte sin publicistiska karriär.
Verk i svensk översättning
[redigera | redigera wikitext]- Haffner, Sebastian; Benecke Karin (1980). Anteckningar om Hitler. Stockholm: Alba. Libris 7642946. ISBN 91-7458-380-8
- Haffner, Sebastian; Mossdal Karin (2003). En tysk mans historia: minnen 1914-1933. En Panpocket från Norstedts ([Ny utg.]). Stockholm: Pan. Libris 8859165. ISBN 91-7263-339-5
- Haffner, Sebastian; Ekstrand Robert (2005). Den tyska revolutionen 1918/19. Nora: Nya Doxa. Libris 9876505. ISBN 91-578-0462-1
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Dödsruna från The Guardian, 1999.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Discogs, Discogs artist-ID: 3940520, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: haffner-sebastian.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000010713, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.berlin.de .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ IMDb-ID: nm1314528, läst: 14 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Nederlandse Thesaurus van Auteursnamen, Koninklijke Bibliotheek, 12 maj 2017.[källa från Wikidata]
|